Katrin vill sprida kunskap för att skapa bättre arbetsmiljö
Arbetsrättsjuristen berättar mer om de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Hon vill också öka medvetenheten om hur psykisk ohälsa kan komma till uttryck i vardagen. Genom att berätta om sin egen erfarenhet av utmattningssyndrom hoppas hon kunna hjälpa andra.
Katrin Edström driver en juridisk byrå där hon utbildar chefer, HR och medarbetare inom arbetsrätt och arbetsmiljö. Tidigare har hon arbetat som bland annat förhandlare, HR-konsult och arbetsrättsjurist i offentlig förvaltning. Här berättar Katrin mer om sitt engagemang i stressrelaterade frågor och vad hon tycker om Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Berätta mer om när du skiftade fokus och inriktade dig på att utbilda inom arbetsrätt och arbetsmiljö.
– Ofta när jag träffade medarbetare i samband med misskötsamhet eller vid rehabilitering samt utbildade chefer i arbetsrätt och arbetsmiljö upplevde jag att det fanns en grundläggande brist på kunskap om vilka olika roller och ansvar som finns inom en anställning, berättar Katrin. Det blev också tydligt att denna okunskap ledde till felaktiga förväntningar med onödiga konflikter och ofta uttryck av kränkande särbehandling som följd. Även när de inblandades ambition verkligen var att göra rätt. Här såg jag en kunskapslucka som jag vill vara med och åtgärda. Att Arbetsmiljöverket nu i föreskriften även infört krav på att alla chefer och ledare ska ha just sådan kunskap - Det gör mig glad!
”Min önskan är att psykisk ohälsa framöver inte ska vara mer tabubelagt än en stukad fot.”
Katrin berättar om sina personliga erfarenheter av utmattningssyndrom, vägen tillbaka och hur hon använder dessa erfarenheter för att hjälpa andra idag.
– Som person har jag alltid varit väldigt driftig, velat göra mycket och ställt höga krav på mig själv. Detta ledde till att jag 2013, i samband med att jag bl. a. handlade ärenden som ofta involverade långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom, inte längre kunde förneka mina egna fysiska och psykiska signaler på allvarlig stress, berättar Katrin. Vägen tillbaka har varit hård men mycket lärorik och jag kan idag använda denna erfarenhet på ett konstruktivt sätt i mitt nuvarande arbete. Min förhoppning är att jag med mitt engagemang, min kunskap och min erfarenhet kan bidra till att denna utveckling där sjukskrivningar med hänvisning till stress och psykisk ohälsa kan förebyggas och givetvis minska framöver. Det tjänar alla på, främst individen själv men även arbetsgivare, samhälle och alla familjer som blir påverkade när en förälder under lång tid förlorar sina funktioner på grund av att hjärnan inte längre fungerar. Det går att tillfriskna och läka den utslitna hjärnan men det tar lång tid, fortsätter Katrin.
– Just rädslan för att det tar lång tid att återhämta sig verkar medföra att många under lång tid förnekar signalerna – just av rädsla för att bli utmattade. Det är denna paradox som behöver brytas. Jag har valt att vara öppen med min historia. Psykisk ohälsa kommer ofta smygande och då är det lätt att det normaliseras för individen. Min önskan är att psykisk ohälsa framöver inte ska vara mer tabubelagt än en stukad fot, framhåller Katrin.
Arbetsmiljöverket har gett ut en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Vad innebär denna nya föreskrift och vad är skillnaden från tidigare riktlinjer?
– Jag blev uppriktigt glad när jag första gången läste igenom föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Katrin. Främst för att den innehöll många av de regleringar som jag desperat hade efterfrågat kort innan min egen utmattning blev ett faktum - då var det för sent för mig men jag kan inte annat än att tro på att de regler som tagits fram ändå kan ha en positiv förebyggande effekt bara genom att frågorna aktualiseras, menar Katrin. Föreskrifterna innebär även att vi måste börja prata om psykisk ohälsa och hur den kan komma till uttryck i vardagen. Det handlar om att förstå hur vår kropp och vårt sinne fungerar för då kan vi både arbeta och må bra!
– De tidigare reglerna för att förebygga den psykiska arbetsmiljön har till stor del utgått ifrån individens upplevelse. Individen har inte budgetansvar och därför tycker jag att det är väldigt positivt att huvudansvaret nu tydligt lyfts över till arbetsgivaren, menar Katrin. Föreskrifterna visar även att otydlighet och dålig kommunikation inom en organisation har ett samband med att det lättare uppstår kränkande särbehandling.
”Oskrivna regler, normer och värderingar som styr i det dolda leder ofta till ohälsa”
Det är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare känner till dessa riktlinjer. Katrin förklarar varför.
– Allt arbetsmiljöarbete bygger på en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare även om arbetsgivaren har huvudansvaret för att skapa rätt förutsättningar. En arbetsgivare kan inte på egen hand skapa en bra arbetsmiljö. Sen är det viktigt att det inte bara finns fina rutiner, säger Katrin, Rutinerna kan följas enligt pappret men om det finns oskrivna regler, normer och värderingar som styr i det dolda leder det ofta till ohälsa. Det är dessa oskrivna regler, normer och värderingar som behöver synliggöras för att de inte ska påverka medarbetare negativt.
I medarbetarens ansvar att samverka ingår även att själv ta ansvar för sin hälsa – Här behöver den allmänna kunskapen om psykisk ohälsa bli bättre, men även medvetenhet om vad vi kan göra för att stärka vår psykiska hälsa.
Hur kan då arbetsgivare och arbetstagare sätta sig in i den nya föreskriften på ett smidigt sätt och planera för det praktiska arbetet med den nya föreskriften?
– Här rekommenderar jag att man använder föreskriften som en handbok och att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans pratar om vad de nya reglerna innebär för dom på deras arbetsplats, menar Katrin. I vägledningen Arbetsmiljöverket tagit fram finns bra beskrivningar av hur organisatorisk och social arbetsmiljö kan komma till uttryck i vardagen och exempel på hur olika organisatoriska utmaningar kan åtgärdas. Det är väldigt viktigt att det förebyggande arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö anpassas till den enskilda verksamheten. Det som är helt rätt på en arbetsplats kan vara direkt skadligt på en annan!
”Alla behöver få kunskap om vilka fysiska och psykiska signaler som uppstår på grund av långvarig stress.”
– Hur ska upplevelsen av stress mätas på ett kontinuerligt sätt samt vad har arbetsgivaren för strategi om det framkommer att någon eller några börjar visa tecken på ohälsosam stress? Sådant behöver diskuteras. Men för att kunna göra det krävs kunskap, betonar Katrin. Alla behöver få kunskap om vilka fysiska och psykiska signaler som uppstår på grund av långvarig stress.
Min uppfattning är att föreskriften är en utmärkt manual för vad det innebär att leda och fördela arbetet som är arbetsgivarens huvuduppgift. När det brister någonstans i ledarskapet inom en organisation skapar det risk för ohälsa.
Tillsammans med JP Infonet har Katrin tagit fram en fördjupande webbkurs som detaljerat går in på vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och vad som ska göras i det förebyggande arbetet.
– Webbkursen ger mycket bra kunskap om vilka frågor som ska tydliggöras och löpande aktualiseras inom en verksamhet, berättar Katrin. I kursen går jag bland annat igenom vad organisatorisk och social arbetsmiljö innebär i praktiken. Oavsett om du är chef, skyddsombud eller arbetstagare ska du veta vad som förväntas av dig i ditt arbete, menar Katrin. Både arbetsgivare och arbetstagare måste också ha kunskap om det ansvar man har i sina roller, fortsätter hon, och i webbkursen går jag igenom detta samt ger underlag för fortsatta diskussioner kring vad stress är, vad kränkande särbehandling är och hur det kommer till uttryck.
– Vi vet nu mycket mer om vad som händer när hjärnan uppfattar hot i vår vardag och vilka stressreaktioner det ger. Ökad förståelse för detta kan underlätta samspelet på en arbetsplats och förtydliga varför förebyggande arbetsmiljöarbete är så viktigt!
Stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Läs mer om fördjupningskursen på webben
Publicerad 15 jun 2017
