Slopad straffreduktion för unga vuxna vid allvarlig brottslighet

Slopad-straffreduktion-för-unga-vuxna.jpg

I propo­sitionen lämnas förslag som innebär att om någon som är 18–20 år har begått ett brott med ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straff­mät­ningen. Det­samma ska gälla om brottets straff­värde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöver­trädare i den åldern till fängelse. Samma straff ska också kunna dömas ut som för andra myndiga lagöver­trädare, till exempel fängelse på livstid. Vidare föreslås att de särskilda ungdoms­påföljderna i princip ska vara för­behållna personer som inte fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Slutligen föreslås att det inte ska ställas särskilda krav på att hämta in yttrande från social­nämnden för att kunna döma lagöver­trädare under 21 år till fängelse i mer än tre månader. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2022.

BAKGRUND

Den nuvarande ordningen med straffrättslig särbehandling av unga lagöverträdare har funnits under en lång tid. Den grundar sig på synsättet att unga personer typiskt sett har en outvecklad ansvarsförmåga, vilket bland annat påverkar förmågan till självkontroll. Unga är också generellt sett mer psykologiskt känsliga för bestraffning än vuxna. Samhället bör därför visa tolerans för den unges mognadsprocess. Det har också ansetts att frihetsberövanden, särskilt för unga lagöverträdare, kan motverka deras återanpassning i samhället och leda till att de fostras in i en kriminell livsstil, vilket ökar risken för återfall i brott.

Materiellt sett får särbehandlingen till följd att brott begångna av unga lagöverträdare, genom ungdomsreduktionen och de särskilda regler som gäller vid påföljdsvalet, bestraffas lindrigare än om motsvarande brott begåtts av en lagöverträdare som fyllt 21 år. Den grundläggande utgångspunkten att ett brotts straff ska stå i proportion till dess allvar får alltså vägas mot, och i dessa fall stå tillbaka för, intresset av straffrättslig särbehandling av unga lagöverträdare.

Det är en nödvändighet att det görs en avvägning mellan dessa intressen. För åldersgruppen 15–17 år har den nuvarande ordningen för påföljdsbestämning enligt regeringen också goda skäl för sig. Däremot anser regeringen att särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år innebär att det vid påföljdsbestämningen tas alltför stor hänsyn till den tilltalades ålder på bekostnad av att utgångspunkten ska vara hur svårt brottet är. Det medför att utdömda straff inte tillräckligt återspeglar brottslighetens allvar. Det finns därför ett behov av att förändra bestämmelserna om straffmätning och val av påföljd för lagöverträdare i åldersgruppen. I samband med det finns också skäl för att överväga förändringar av ungdomspåföljdernas tillämpningsområde och preskription samt de bestämmelser som handlar om rättegången för unga lagöverträdare.

LAGFÖRSLAGEN I KORTHET

Slopad ungdomsreduktion vid straffmätningen för allvarliga brott

Utgångspunkten för påföljdsbestämningen är hur allvarlig eller klandervärd den begångna brottsligheten är. För brott som någon begått före 21 års ålder ska, enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken, hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

Regeringen föreslår nu att det läggs till ett tredje stycke i 29 kap. 7 § brottsbalken där det framgår att om någon har begått brott efter det att han eller hon fyllt 18 men innan han eller hon fyllt 21 år, och det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Den tilltalades unga ålder ska inte heller beaktas särskilt vid försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott. Detsamma ska gälla om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.

Inga särskilda bestämmelser om straffmaximum för unga myndiga

I 26 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken finns det generella bestämmelser om minimi- och maximitider för fängelse på viss tid samt om förhöjt straffmaximum vid flerfaldig brottslighet. För brott som någon har begått före 21 års ålder finns i 29 kap. 7 § andra stycket brottsbalken särskilda regler om det högsta straff som får dömas ut. Dessa innebär att det längsta straff som får dömas ut enligt huvudregeln är fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid och på livstid är föreskrivet för brottet eller vid flerfaldig brottslighet är det dock möjligt att döma ut fängelse i fjorton år.

Regeringen vill nu ändra dessa regler så att för brott som någon har begått efter det att han eller hon fyllt 18 år ska det, om det är föreskrivet för brottet, vara möjligt att döma till fängelse i högst arton år eller på livstid. Allvarliga brott som har begåtts av någon som har fyllt 18 år ska också kunna leda till ett förhöjt straffmaximum vid återfall i allvarlig brottslighet.

Ingen särbehandling vid påföljdsvalet

Regeringen föreslår att det inte längre ska krävas särskilda skäl för att döma någon som har begått brott efter det att han eller hon fyllt 18 år, men innan han eller hon fyllt 21 år, till fängelse.

Ungdomsvård ska enligt förslaget som utgångspunkt vara förbehållen personer som inte fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Den som har begått brott efter det att han eller hon fyllt 18 år ska dock få dömas till ungdomsvård om det finns särskilda skäl för det.

Ungdomstjänst och ungdomsövervakning ska också vara förbehållna personer som inte har fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Den som har fyllt 18 år när dom meddelas ska få dömas till ungdomstjänst eller ungdomsövervakning endast om det finns särskilda skäl för det. Den som har fyllt 21 år vid denna tidpunkt ska inte få dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning.

Allvarliga brott som begås av unga myndiga ska undantas från preskription

Av 35 kap. 2 § första stycket brottsbalken framgår att vissa allvarliga brott inte preskriberas. Det handlar till exempel om mord, dråp, våldtäkt eller grov våldtäkt om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år, folkmord och terroristbrott. I bestämmelsens andra stycke finns en undantagsregel som innebär att brott som avses i första stycket som någon begått före 21 års ålder alltid kan preskriberas. Regeringen föreslår att de brott som undantas från preskription ska preskriberas endast om brottet har begåtts av någon innan han eller hon fyllt 18 år.

Inget yttrande från socialnämnden ska krävas för att få döma någon under 21 år till fängelse i mer än tre månader

Enligt 28 § första meningen lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) får rätten döma till ungdomsvård endast om det i målet finns ett yttrande från socialnämnden i den kommun som har ansvaret för den unge. Om det inte finns särskilda skäl krävs enligt andra meningen i samma paragraf ett sådant yttrande också för att rätten ska få döma den som inte har fyllt 21 år till fängelse i mer än tre månader. Regeringen föreslår nu att regleringen i 28 § andra meningen LUL ska tas bort. Det ska alltså inte krävas något särskilt yttrande från socialtjänsten för att döma någon under 21 år till fängelse i mer än tre månader.

KRITIK

Flera av remissinstanserna, däribland Advokatsamfundet, anser att förslaget slår för brett. Ungdomsreduktionen i åldersgruppen 18–20 år bör enligt dem bara slopas för allvarlig upprepad brottslighet som är kopplad till organiserad brottslighet eller annan kriminalitet förenad med gängbildning.

IKRAFTTRÄDANDE

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2022. Bestämmelsen om avskaffad preskription i den nya lydelsen ska även tillämpas på brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats.

Av Angelica Wåhlin Björklund, jurist och redaktör. 
Ursprungligen publicerad i JP Straffrättsnet

Publicerad 19 nov 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom straffrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Tjänster

  • JP Straffrättsnet

    Tjänsten för dig som arbetar som försvarsadvokat, målsägandebiträde, åklagare, domare eller forskar inom straffrätt.
  • JP RättsfallsnetLRV

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar som har avgjorts med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård.
  • JP RättsfallsnetBrottmål

    JP Rättsfallsnet–Brottmål ger dig tillgång till alla domar inom straffrättsområdet.

Nyheter

HD:s avgörande ”Oaktsamhet och art” kan innebära att fler gärningsmän döms till mer ingripande straff.

19 okt 2021

De nya förslagen innebär långtgående inskränkningar i opinionsfriheterna skriver medierättsexpert Nils Funcke.

18 okt 2021

Det tredje avgörandet rörande 2020 års mordbestämmelse handlar om under vilka förutsättningar som livstids fängelse bör kunna dömas ut.

14 okt 2021