Pojke med svår synnedsättning och låg utvecklingsnivå beviljas plats i specialskolan

skola_Pojke_med_svar_synnedsattning_och_lag_utvecklingsniva_beviljas_plats_i_specialskolan.jpg

En pojke med svår synnedsättning och en utvecklingsnivå motsvarande ett barn med en ålder av sex månader ansökte om plats i specialskolan. Nämnden avslog ansökan med hänvisning till att pojken hade så omfattande svårigheter att det påverkade inlärningssituationen och att pojken istället tillhörde grundsärskolans målgrupp. ÖKN anser att pojkens funktionsnedsättningar gör att han inte klarar att gå i grundsärskolan och att han istället ska tas emot i specialskolan.

Bakgrund

En pojke i årskurs 1 ansökte om mottagande i specialskolan. Pojken hade en svår synnedsättning med oklar synförmåga och en utvecklingsnivå motsvarande ett barn med en ålder av sex månader. Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (nämnden) avslog ansökan. Nämnden ansåg att pojkens omfattande funktionsnedsättningar i hög grad påverkade inlärningssituationen, men att funktionsnedsättningarna inte medförde hinder mot att han kunde tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan och nå kunskapskraven. Slutligen konstaterade nämnden att pojken uppfyllde kriterierna för att tillhöra specialskolans målgrupp utifrån funktionsnedsättningen, men att han sammantaget ändå inte ansågs tillhöra målgruppen.

Gällande rätt

Enligt 7 kap 6 § första stycket skollagen ska barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller har en synskada och ytterligare funktionsnedsättningar, är döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning. Av 7 kap. 6 § andra stycket skollagen framgår att det är Specialpedagogiska skolmyndigheten som prövar frågan om mottagande i specialskolan. Ett beslut ska grunda sig på en utredning som innefattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Skolväsendets överklagandenämnd

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att utredningen visar att pojken har en synskada och är på en mycket tidig utvecklingsnivå när det gäller motorik, språk, kognitiv förmåga samt adaptiva färdigheter. Pojken omfattas därmed av första punkten i 7 kap. 6 § skollagen. Pojken har tidigare haft undervisning i hemmet tillsammans med habiliteringen och deltar i ordinarie undervisning på grundsärskolan där undervisningen uteslutande sker i ett och samma rum på grund av infektionsrisken. Pojkens svåra synnedsättning tillsammans med ytterligare funktionsnedsättningar gör det svårt för en lokal grundsärskola att över tid bedriva en hållbar undervisning. Skolan anser sig ha svårt att kunna vidareutveckla hans erfarenhetsvärld och att det därför finns ett behov av specialskola. ÖKN anser att det inte framgår av redogörelsen för kunskapskrav och kunskapsutveckling om han uppnår kunskapskraven för grundsärskolan. ÖKN bedömer slutligen att utredningen i ärendet ger stöd för att pojken inte kan gå i grundsärskolan och ska anses tillhöra specialskolans målgrupp och tas emot i specialskolan.

Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.

Vill du få tillgång till fler domsreferat inom skolområdet?


Läs då mer om vår informationstjänst JP Skolnet och skaffa ett kostnadsfritt testkonto här >

Publicerad 19 jan 2022

Johanna Norbäck

Redaktör, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

9 maj 2022

En skola har fått tilläggsbelopp för en elev som inte kommer till skolan. Kommunen tycker inte att skolan gör tillräckligt för att vända elevens frånvaro till närvaro. Kan kommunen dra in tilläggsbeloppet? JP Infonets skoljurist Maria Bjurholm reder ut saken.

29 apr 2022

Kammarrätten bedömer att två kommuners beslut om förändringar i respektive kommuns skolverksamhet inte strider mot barnkonventionen.

29 apr 2022