Man med polsk utbildning och norsk legitimation får inte svensk läkarlegitimation

En man som gått läkarutbildning i Polen utan att ha fullgjort praktisk tjänstgöring och som sedan fått läkarlegitimation i Norge nekas legitimation i Sverige. Mannen hänvisade till både det EU-rättsliga yrkeskvalifikationsdirektivet och till patientsäkerhetsförordningen som grund för att erkänna olika länders legitimationer. Kammarrätten anser dock att det skulle strida mot unionsrätten att ge honom legitimation.

sjukvard_Lakare_nekas_svensk_lakarlegitimation_16x9.jpg

Bakgrund

En man som hade gått läkarutbildning i Polen och som sedan med sitt polska examensbevis och intyg fått läkarlegitimation i Norge ansökte om att beviljas läkarlegitimation även i Sverige. Socialstyrelsen avslog dock hans ansökan. Norge och Polen hade en överenskommelse som innebar att mannen fått rätt att utöva läkaryrket i Norge utan att ha fullgjort praktisk tjänstgöring eller avlagt läkarexamen i Norge. Avtalet var anmält till EU-kommissionen för prövning. Enligt Socialstyrelsen hade mannen möjlighet att fullgöra den praktiska tjänstgöringen i ett EU-land som har krav om praktisk tjänstgöring, och därefter få svensk legitimation. 

Mannen anförde att enligt bestämmelser i patientsäkerhetsförordningen ska Sverige automatiskt erkänna en norsk legitimation. Även det EU-rättsliga yrkeskvalifikationsdirektivet och lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer behandlar erkännande av utländska kvalifikationer.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten bedömer att mannen inte har gett in något bevis på formella yrkeskvalifikationer som uppfyller de krav som gäller för att han automatiskt ska kunna beviljas legitimation som läkare i Sverige.

Av det intyg som mannen har lämnat in som komplement till sitt examensbevis framgår att utbildningen som ligger till grund för hans examen lever upp till de krav som anges i yrkeskvalifikationsdirektivet. Det vill säga att utbildningen bland annat omfattar minst fem års studier och garanterar en viss grad av förvärvade kunskaper och färdigheter. Det saknas dock uppgift om att mannens kvalifikationer motsvarar vad som krävs för att beviljas en legitimation som läkare i andra medlemsländer med stöd av yrkeskvalifikationsdirektivet. Det saknas också ett sådant intyg om genomförd praktik efter examen som enligt direktiven ska åtfölja examensbevis som läkare som utfärdats före den 1 oktober 2017.

Enligt yrkeskvalifikationsdirektivet är medlemsstaterna skyldiga att kräva att den som vill arbeta som läkare har de bevis på formella kvalifikationer som direktivet anger. Eftersom nationella bestämmelser som strider mot unionsrätten inte får tillämpas kan mannen inte beviljas svensk läkarlegitimation med hänvisning till patientsäkerhetsförordningen.

Jurist Jenny Blomqvist, redaktör för JP Sjukvårdsnet.

Publicerad 26 nov 2018

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Sjukvårdsnet

    Tjänsten med komplett information om juridiken för dig som jobbar inom hälso-​ och sjukvården.
  • JP Livsmedelsnet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med offentlig livsmedelskontroll, livsmedelshantering eller andra frågor på livsmedelsområdet.
  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.

Nyheter

Regeringen har publicerat en sammanställning av viktigare lagar och förordningar som började gälla omkring halvårsskiftet 2023. Här nedan hittar du ett urval av de ändringar som är aktuella på hälso- och sjukvårdsområdet.

22 aug 2023

Regeringen har beslutat att ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder ska tas fram.

18 aug 2023

Folkhälsan blir allt bättre. Men för kvinnor med låg socioekonomisk status är utvecklingen negativ. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

29 maj 2023