Kunskapsbrist om problemet med invasiva främmande arter

En ny undersökning visar att 6 av 10 svenskar inte är medvetna om att invasiva främmande arter är ett miljöproblem. Det är också få  som vet att de själva kan bidra för att minska spridningen av invasiva främmande arter.
 

 Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter är växter och djur som inte naturligt har funnits i Sverige, men som av olika skäl har förts hit med människans hjälp och kan sprida sig snabbt. De kan störa ekosystem, orsaka ekonomisk skada eller utgöra en hälsorisk. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet växer snabbt i Sverige och i världen på grund av ökad handel, fler transporter och klimatförändringar.

Nya regler

1 augusti trädde nya regler om invasiva arter i kraft  och senare i höst kommer  en svensk förordning gällande samma sak. De nya reglerna innebär bland annat att ansvariga myndigheter ska kunna få tillgång till privat mark för att utföra bekämpningsåtgärder och det som redan är förbjudet enligt EU-lagstiftningen, det vill säga att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta släppa ut i naturen eller hålla levande invasiva arter, blir straffbart. Vilka myndigheter som kommer ansvara för efterlevnaden utses först i förordningen och därför är det inte helt klart hur tillämpningen kommer se ut i praktiken.

Undersökning om kännedom

Inför regeländringarna har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten genomfört en undersökning i hela landet. I undersökningen tillfrågas 1 000 personer om vad de känner till om invasiva främmande arter och hur de ser på problemet. 4 av 10 tillfrågade känner till att invasiva främmande arter är ett problem och många har själva drabbats, bland annat av mördarsnigeln. Av de som har insikt om problemet tycker de allra flesta (93 procent) att det är viktigt med regler för att minska och motverka spridningen av invasiva främmande arter.

Liten kunskap om hur man själv kan bidra

Allmänhetens kunskap om vad man själv kan göra för att undvika spridning av invasiva främmande arter är däremot låg. 9 av 10 tillfrågade har aldrig agerat för att stoppa spridningen och på frågan om man själv kan ha bidragit till att sprida invasiva främmande arter så säger 12 procent att de har lämnat växtavfall i naturen, trots att det är en av de vanligaste spridningsvägarna. Fem procent säger att de flyttat båt eller fiskeredskap mellan olika vattendrag eller tagit med frön eller växter hem från utlandsresa.

Publicerad 7 aug 2018

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha handlat med och salufört särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Enligt hovrätten har den åtalade mannen gjort sig skyldig till sex fall av grovt artskyddsbrott och 24 fall av artskyddsbrott som inte är grovt.

9 maj 2022

I samband med borrningsarbete för bergvärme på en fastighet uppstod tryck i ett gammalt borrhål på grannfastigheten. Jord och lera sprutade upp och smutsade ned fasaden på en byggnad samt förstörde en grill. Högsta domstolen konstaterar att strikt skadeståndsansvar gäller i en sådan situation.

5 maj 2022

Regeringen har beslutat om en proposition för en ökad differentiering av strandskyddet. Det ska bli enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tätorter, samtidigt som strandskyddet skärps i områden med högt bebyggelsetryck. Det lokala inflytandet ska också öka.

6 apr 2022