Klimaträttegång kan bli historisk

En dom i Nederländerna slog fast att den nederländska staten hade en juridisk skyldighet att höja sina klimatambitioner för att skydda sina medborgares rättigheter. För att garantera rätten till liv och familjeliv måste staten minska landets utsläpp med 25 procent till slutet av år 2020 (jämfört med 1990 års utsläppsnivåer). Det hela började 2015, då en miljöorganisation väckte talan tillsammans med omkring 900 andra mot den nederländska staten. De använde mänskliga rättigheter som argument för att visa på att staten hade en skyldighet att agera mot klimatförändringar. Det så kallade Urgenda-målet ska nu prövas av Högsta domstolen i Nederländerna, som väntas komma med den slutliga domen i december 2019.

I det sammanhanget aktualiserar klimaträttegångar en konflikt som kan uppstå mellan lagstiftaren och rättsväsendet, nämligen i vilken utsträckning domstolen kan ”tvinga fram” lagstiftning. I Urgenda-målet försvarar sig staten med att domstolen inte har rätt att lägga sig i de politiska beslut som ligger till grund för klimatlagstiftningen. Från domstolens perspektiv blir dock det rättsliga skyddet i förhållande till grundläggande rättigheter en sak för rättsväsendet, även om det skulle kunna få konsekvenser i lagstiftningshänseende.

I ett förslag till dom uppmanas Högsta domstolen i Nederländerna att fastställa statens skyldighet att höja sina klimatambitioner. En sådan utgång skulle kunna leda till en ”snöbollseffekt” världen över. Stämningar mot stater har också ökat under de senaste åren – kanske har de inspirerats av Urgenda‑målet? Exempel på andra uppmärksammade klimaträttegångar som pågår just nu är Greenpeace mot norska staten, angående oljeborrning i Arktis, och Juliana mot USA, angående växthusgaskoncentrationers hot mot grundläggande rättigheter.

Bevissvårigheterna är uppenbara när det måste finnas ett orsakssamband mellan myndigheters agerande och den eventuella skada som individen lider av klimatförändringar. Mänskliga rättigheter som argument verkar dock ha större framgång för att påvisa en skyldighet för stater att agera jämfört med argument som grundar sig på miljörättsliga normer. Avslutningsvis kan alltså konstateras att ett avgörande till statens nackdel i Urgenda‑målet skulle kunna bana väg för fler klimaträttegångar med detta rättighetsperspektiv – med fokus på att rädda oss själva snarare än att rädda miljön.

Fanny_Vesterberg.jpg

Fanny Vesterberg
Jurist och redaktör för JP för JP EUnetJP Momsnet och JP Arbetsrättsnet.

Publicerad 16 okt 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.
  • JP Djurnet

    Tjänsten för dig som arbetar med djurfrågor på t.ex. en länsstyrelse eller i privat verksamhet.
  • JP RättsfallsnetMark och miljö

    Vår tjänst JP Rättsfallsnet—Mark och miljö innehåller alla domar från mark- och miljödomstolarna, från samtliga instanser.

Nyheter

En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha handlat med och salufört särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Enligt hovrätten har den åtalade mannen gjort sig skyldig till sex fall av grovt artskyddsbrott och 24 fall av artskyddsbrott som inte är grovt.

9 maj 2022

I samband med borrningsarbete för bergvärme på en fastighet uppstod tryck i ett gammalt borrhål på grannfastigheten. Jord och lera sprutade upp och smutsade ned fasaden på en byggnad samt förstörde en grill. Högsta domstolen konstaterar att strikt skadeståndsansvar gäller i en sådan situation.

5 maj 2022

Regeringen har beslutat om en proposition för en ökad differentiering av strandskyddet. Det ska bli enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tätorter, samtidigt som strandskyddet skärps i områden med högt bebyggelsetryck. Det lokala inflytandet ska också öka.

6 apr 2022