Inte artskyddsbrott att saluföra prärievarg som varg
Högsta domstolen frikänner den man som dömts i hovrätten för artskyddsbrott sedan han sålt skinn av prärievarg under beteckningen varg. Domstolen konstaterar att det skulle strida mot legalitetsprincipen att fälla mannen till ansvar.
Mannen som sålde skinn från prärievargar med beteckningen varg frias nu i Högsta domstol
En man saluförde under medeltidsveckan i Visby tolv stycken skinn av arten prärievarg. Skinnen var märkta med beteckningen ”varg” och när mannen blev tillfrågad sa han att det var vargskinn. Prärievarg är, i motsats till varg, inte en enligt CITES-förordningen skyddad art.
Mannen åtalades för artskyddsbrott. Åklagaren hävdade att han uppsåtligen eller av oaktsamhet i vinstsyfte använde och saluförde skinnen under förespegling att det var varg.
Högsta domstolen frikänner nu mannen. Enligt den svenska lydelsen av den EU-förordning som miljöbalksbrottet grundar sig ska det genom märkning av varan framgå att det rör sig om en del av ett skyddat djur. Det innebär att varan måste innehålla någon del från den skyddade arten för att agerandet ska vara straffbart. Bestämmelsen kan därmed inte anses vara tillräckligt tydligt utformad. Under sådana omständigheter skulle det strida mot den gällande legalitetsprincipen (inom straffrätt) att fälla mannen till ansvar.
Domar och referat inom miljörättsområdet hittar du i våra webbtjänster för miljö.
Publicerad 6 jul 2016