Hur ska en ansökan om att bygga på jordbruksmark prövas?

En vanlig frågeställning vid tillämpning av mark- och miljörätten är i vilken utsträckning som jordbruksmark får bebyggas. Under de senaste åren har Mark- och miljööverdomstolen behandlat frågan i flera rättsfall. Vår expert, före detta hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, har analyserat den senaste rättsutvecklingen och föreslår ett bedömningsverktyg som kan användas vid prövningen av ansökningar om att bygga på jordbruksmark.

samhallsbyggnad_Hur_ska_en_ansokan_om_att_bygga_pa_jordbruksmark_provas_16x9.jpg

De grundläggande bestämmelserna för hushållning med landets mark- och vattenområden finns i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB). Där anges att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. I paragrafens andra stycke klarläggs förutsättningarna för att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk för bebyggelse eller anläggningar.

Under de senaste åren har det kommit ett flertal domar från MÖD som rör byggande på jordbruksmark. Vid en genomgång av MÖD:s domskäl framträder en tydlig struktur för prövningen av de delfrågor som måste besvaras vid prövningen av ansökningar om att ta i anspråk jordbruksmark för byggande. Delfrågorna är följande.

1. Är marken jordbruksmark?

Den första frågan att ta ställning till är om marken är jordbruksmark. I två av domarna klarläggs betydelsen av fastighetens taxeringsbeteckning för att avgöra detta (MÖD 2018-​11-07, mål P 10815-​17 och P 11097-​17). MÖD konstaterar i målen att för att marken på en fastighet ska omfattas av 3 kap. 4 § MB krävs att fastigheten är taxerad som jordbruksenhet. Om fastigheten i stället är taxerad som småhusenhet utgör den inte jordbruksmark.

2. Är jordbruksmarken brukningsvärd?

Vid bedömningen av om jordbruksmarken är brukningsvärd ska hänsyn tas till om marken med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion (prop. 1985/86:3 s. 158 och prop. 1997/98:45 Del 1 s. 239 ff).

I MÖD 2019-11-22, mål nr P 3507-18 som gällde förhandsbesked för åtta enbostadshus ansåg MÖD att marken var att betrakta som jordbruksmark. Sammantaget gav dock inte utredningen i målet tillräckligt stöd för att marken var lämpad för jordbruksproduktion. Marken utgjorde därmed inte brukningsvärd jordbruksmark.

3. Tillgodoser den ansökta bebyggelsen ett väsentligt samhällsintresse?

I förarbetena till bestämmelsen i 3 kap. 4 § MB anges exempel på väsentliga samhällsintressen (prop. 1985/86:3 s. 53). I MÖD 2018-11-09, mål nr P 8280-17, slog MÖD fast att även en utbyggnad av vindkraften måste anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse. I MÖD 2019-03-19, mål nr P 7786-18 och P 7791-18, ansåg däremot MÖD att det inte fanns förutsättningar att ge bygglov för ett enbostadshus och garage på åkermark, eftersom det inte bevisats att byggnationen hade ett sådant väsentligt allmänintresse.

4. Finns det annan mark som kan tas i anspråk i stället?

Det är inte i sig tillräckligt att den ansökta bebyggelsen syftar till att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse för att den ska vara tillåtlig enligt 3 kap. 4 § MB. Det krävs dessutom att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

I den ovan nämnda domen MÖD 2018-11-09, mål nr P 8280-17 ansåg MÖD att någon konkret redogörelse för alternativa lokaliseringar av vindkraftverken inte hade presenterats. Den utredning som fanns i målet var därför inte tillräcklig för att kunna bedöma att det skulle vara nödvändigt att ta jordbruksmarken i anspråk.

Det här är en förkortad version av analysen. Om du vill läsa hela Per-Anders Broqvists analys hittar du den i JP Samhällsbyggnadsnet.

Testa JP Samhällsbyggnadsnet kostnadsfritt > 

Publicerad 21 feb 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom fastighetsrätt och samhällsplanering:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Migrationsverket hyrde enligt ett hyresavtal en lägenhet av en fastighetsägare, vilken användes som bostad för asylsökande. En boende i lägenheten anlade en brand som föranledde skador för drygt 475 000 kronor.

3 jun 2022

Trots en hög takt på bostadsbyggandet är antalet kommuner som har underskott på bostadsmarknaden fortsatt stort. 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden i årets bostadsmarknadsenkät från Boverket.

3 jun 2022

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att samfällighetsföreningar själva ska kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar.

5 maj 2022