Gäller sekretess för en utredning om en medarbetares stöld?

Vi vill inledningsvis upplysa om att svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.

arbetsliv_Galler_sekretess_for_en_utredning_om_en_medarbetares_stold_16x9.jpg

Fråga:


På vår myndighet har en medarbetare sagt upp sig efter att hon ertappats med att stjäla från arbetsgivaren. Nu vill medarbetarens dotter ta del av vår utredning om stölden. Under utredningen pratade vi bland annat med vittnen. Är vi skyldiga att lämna ut utredningen eller omfattas den av sekretess?

Svar:


Det första ni behöver ta ställning till är om er utredning blivit en allmän handling. Eftersom det är ni som har skapat utredningen blir den allmän när den kan anses upprättad. Har ni kommit till en slutsats och avslutat era utredningsåtgärder är det troligt att utredningen anses färdigställd och att handlingen därmed är upprättad.

Därefter får ni pröva om uppgifter i utredningen omfattas av sekretess. Enligt 39 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i ärenden om omplacering eller pensionering, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgifter som inte gäller direkta hälsotillstånd är det alltså avgörande för sekretessen om utredningen hör till ett ärende om omplacering eller pensionering. Även om ni inte kallat er utredning för en omplaceringsutredning så kan den ändå anses ingå i ett sådant ärende om den innehåller uppgifter som i förlängningen hade kunnat leda till att personal omplaceras. Eftersom uppgifter om en medarbetares brott i teorin skulle kunnat leda till en omplacering kan delar av den aktuella utredningen omfattas av sekretess. Notera dock att sekretessen bara gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden och att det ska kunna antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. 

En medarbetares dotter har inte en större rätt till insyn än andra personer. Skulle det däremot vara medarbetaren som begär att få ta del av utredningen, eller om dottern kan visa att hon agerar å sin mammas vägnar, måste rätten till partsinsyn i 10 kap. 3 § OSL beaktas.

Frågan är besvarad av vår jurist Anna Dahlin.

Publicerad 6 dec 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

Vad krävs för att det ska vara fråga om en arbetsskada vid arbete hemifrån? Den frågan har Högsta förvaltningsdomstolen nu prövat.

25 apr 2023

Läs mer om hur myndigheter ska vara tillgängliga i denna analys skriven av vår jurist Maria Bjurholm.

24 apr 2023

En kvinna blev bortsållad i rekryteringsprocessen på grund av att arbetsgivaren ansåg att arbetet var för fysiskt krävande för kvinnor. DO bedömer att det var könsdiskriminering.

24 apr 2023