Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Gäller sekretess för en utredning om en medarbetares stöld?

Vi vill inledningsvis upplysa om att svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.

arbetsliv_Galler_sekretess_for_en_utredning_om_en_medarbetares_stold_16x9.jpg

Fråga:


På vår myndighet har en medarbetare sagt upp sig efter att hon ertappats med att stjäla från arbetsgivaren. Nu vill medarbetarens dotter ta del av vår utredning om stölden. Under utredningen pratade vi bland annat med vittnen. Är vi skyldiga att lämna ut utredningen eller omfattas den av sekretess?

Svar:


Det första ni behöver ta ställning till är om er utredning blivit en allmän handling. Eftersom det är ni som har skapat utredningen blir den allmän när den kan anses upprättad. Har ni kommit till en slutsats och avslutat era utredningsåtgärder är det troligt att utredningen anses färdigställd och att handlingen därmed är upprättad.

Därefter får ni pröva om uppgifter i utredningen omfattas av sekretess. Enligt 39 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i ärenden om omplacering eller pensionering, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgifter som inte gäller direkta hälsotillstånd är det alltså avgörande för sekretessen om utredningen hör till ett ärende om omplacering eller pensionering. Även om ni inte kallat er utredning för en omplaceringsutredning så kan den ändå anses ingå i ett sådant ärende om den innehåller uppgifter som i förlängningen hade kunnat leda till att personal omplaceras. Eftersom uppgifter om en medarbetares brott i teorin skulle kunnat leda till en omplacering kan delar av den aktuella utredningen omfattas av sekretess. Notera dock att sekretessen bara gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden och att det ska kunna antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. 

En medarbetares dotter har inte en större rätt till insyn än andra personer. Skulle det däremot vara medarbetaren som begär att få ta del av utredningen, eller om dottern kan visa att hon agerar å sin mammas vägnar, måste rätten till partsinsyn i 10 kap. 3 § OSL beaktas.

Frågan är besvarad av vår jurist Anna Dahlin.

Publicerad 6 dec 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy