Fler mål i allmän domstol ska kunna avgöras utan huvudförhandling

Fler mål i allmän domstol ska kunna avgöras utan huvudförhandling – sammanfattning av proposition.jpg

I propositionen 2020/21:214 föreslås att de allmänna domstolarna ska få ökade möjligheter att anpassa handläggningen utifrån vad som är lämpligt i varje enskilt fall. Detta genom att fler brottmål i tingsrätt och tvistemål i hovrätt ska kunna avgöras genom skriftlig handläggning. Idag får tingsrätten avgöra ett brottmål utan huvudförhandling om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter. Regeringen vill utöka den möjligheten till att även omfatta villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter. Dessutom ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål utan huvudförhandling om en sådan förhandling är obehövlig. Förhoppningen är att förslagen ska leda till snabbare lagföring och ökad effektivitet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.


BAKGRUND

Det finns redan nu förutsättningar att avgöra mål på handlingarna, men de är förhållandevis begränsade. Det är viktigt att de processrättsliga reglerna ger förutsättningar för att handlägga målen på ett så ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt. Förfarandet bör vara anpassat till den instans där handläggningen sker och till målets beskaffenhet. Hittillsvarande ordning bedöms begränsa vissa mål från att handläggas så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. I propositionen lämnar regeringen därför förslag om hur fler mål ska kunna avgöras på handlingarna.


BROTTMÅL I TINGSRÄTTERNA

Även villkorlig dom ska få dömas ut på handlingarna

En tingsrätt får enligt 45 kap. 10 a § första stycket 3 rättegångsbalken (RB) meddela dom på handlingarna i ett mål där det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter. Det förutsätter att huvudförhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredningen i målet. Innan ett mål avgörs på handlingarna ska den tilltalade informeras om detta och om sin rätt till en huvudförhandling. Parterna ska, om de inte kan anses redan ha slutfört sin talan, ges tillfälle till detta.

Regeringen vill ändra den här bestämmelsen så att tingsrätten ska få avgöra ett brottmål utan huvudförhandling om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än, förutom böter, villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter. Övriga förutsättningar för att få avgöra ett brottmål på handlingarna, till exempel att huvudförhandling inte begärs av någon av parterna, bör däremot ligga fast. Precis som tidigare ska också gälla att tingsrätten alltid måste hålla huvudförhandling i ett mål där den tilltalade inte har fyllt 18 år. Det gäller även i de fall påföljden bedöms kunna stanna vid villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter.

Konsumtionsdomar ska få meddelas på handlingarna

När en tilltalad döms för ytterligare brott som begåtts innan en tidigare påföljd helt har verkställts eller annars upphört ska rätten, enligt 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken (BrB), som huvudregel bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten. I undantagsfall får rätten enligt 34 kap. 3 § BrB i stället besluta att en tidigare utdömd påföljd ska avse också tillkommande brottslighet, en så kallad konsumtionsdom.

Eftersom en konsumtionsdom inte innebär att någon ytterligare reaktion på brottsligheten döms ut är en sådan dom i praktiken inte mer ingripande än en dom där påföljden är böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening. Regeringen föreslår därför att det läggs till ett stycke i 45 kap. 10 a § RB där en konsumtionsdom likställs med dessa påföljder så att tingsrätten kan meddela även konsumtionsdomar på handlingarna. Eftersom den föreslagna utvidgningen att avgöra brottmål på handlingarna inte innefattar fängelsestraff, bör villkorligt medgiven frihet från fängelsestraff däremot inte kunna förverkas utan huvudförhandling.


TVISTEMÅL I HOVRÄTTERNA

Kravet på att det ska vara uppenbart att en förhandling är obehövlig tas bort

Ett tvistemål får idag enligt 50 kap. 13 § tredje stycket RB alltid avgöras utan huvudförhandling om det är uppenbart att en sådan förhandling är obehövlig. Regeringen vill nu ta bort kravet på att det ska vara uppenbart att en förhandling är obehövlig. Enligt regeringen kan ändringen förväntas öka effektiviteten i handläggningen utan att ge avkall på rättssäkerhetskraven.

Bedömningen av om huvudförhandling kan anses obehövlig får göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall och med beaktande av rätten till muntlig förhandling enligt bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen. Det är rätten som bestämmer om målet ska avgöras utan huvudförhandling. Enbart en parts önskemål om muntlig förhandling, utan att några objektivt sett berättigade skäl för det har förts fram, bör inte vara tillräckligt för att en huvudförhandling ska behöva hållas.

De allmänna förutsättningarna som gäller för när ett mål kan avgöras utan huvudförhandling bör inte påverkas av ändringen. I familjemålen hålls i många fall huvudförhandling när de avgörs i sak, bland annat när det finns behov av att höra parterna om aktuella förhållanden. Även fortsättningsvis bör möjligheten att avgöra mål på handlingarna tillämpas med särskild försiktighet i de indispositiva tvistemålen.


IKRAFTTRÄDANDE

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Av Angelica Wåhlin Björklund, jurist och redaktör.
Ursprungligen publicerad i JP Straffrättsnet

Senast uppdaterad 20 sep 2021

Läs mer inom rättsområdet

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området