Får sammanställningar över covidsmittade, -avlidna och -vaccinerade inom socialtjänsten lämnas ut?

Till följd av den pågående coronapandemin har frågor kring sekretess och utlämnande av uppgifter aktualiserats, speciellt inom socialtjänsten. Journalister begär ofta ut statistik om covid-19 på exempelvis äldreboenden i en kommun. Hur ska du som handläggare tänka vid en sådan begäran? Vår expert inom offentlighet och sekretess samt förvaltnings- och socialrätt, Natalie Glotz, reder ut vad som gäller.

Många gånger finns statistik inte färdig på det sätt som den begärs utlämnad, till exempel kan det handla om antalet konstaterat och misstänkt smittade samt antalet döda med covid-19 per namngivet äldreboende i kommunen. Är en sådan handling ”förvarad” hos myndigheten, fastän handlingen inte finns exakt så som frågan är ställd? Till att börja med behöver du fastslå om uppgifterna som begärs ut finns i en allmän handling.

Vad är en allmän handling?
En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Först när en handling blir allmän aktualiseras skyldigheten att tillhandahålla en sökande handlingen i de delar den är offentlig och alltså inte omfattas av sekretess enligt tryckfrihetsförordningen.

En upptagning anses förvarad hos en myndighet om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att handlingen kan uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning eller flera upptagningar anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. 

Högsta förvaltningsdomstolen har utvecklat att en arbetsinsats upp till 4–6 timmar innebär att handlingen kan göras tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Därav kan man konstatera att i vart fall en arbetstid för att göra sammanställningen som är längre än sex timmar innebär att sammanställningen inte är förvarad hos kommunen och därför inte behöver skapas. Kan den dock göras under sex timmars arbetstid, så är sammanställningen i juridisk mening ändå förvarad hos kommunen fastän den egentligen inte finns än. Den ska då ändå plockas fram enligt önskemål.

En dom om sammanställning under pandemin

En journalist begärde att få ta del av uppgifter om det totala antalet personer inom kommunens äldreomsorg som var bekräftat smittade med covid-19 och det totala antalet personer som hade avlidit efter att ha varit bekräftat smittade med covid-19.

Kommunen hade sådana sammanställningar och sekretessbelade uppgifterna om antal personer på respektive boende som hade testat positivt för covid-19. Detta för att den som begärde att ta del av uppgifterna eller andra, tillsammans med annan information, inte skulle kunna dra slutsatser om vem eller vilka som hade drabbats av viruset. Däremot lämnades veckovisa sammanställningar över antalet smittade inom nämndens verksamhet ut. Journalisten överklagade då beslutet.

Kammarrätten ansåg att det inte var möjligt att identifiera någon enskild person utifrån uppgiften om det totala antalet smittade personer med covid-19 inom kommunens äldreomsorg. Det ansågs inte vara fråga om en uppgift om någon enskilds personliga förhållanden, vilket innebar att sekretess inte gällde för uppgiften.

I fråga om antalet avlidna personer inom äldreomsorgen som hade varit smittade anförde nämnden att den inte hade någon sammanställning över hur många brukare som hade avlidit av covid-19 och att en sådan inte heller gick att ta fram eftersom det inte fanns en konstaterad antecknad dödsorsak i journalerna. Kammarrätten menade dock att journalisten inte hade efterfrågat hur många som hade avlidit till följd av covid-19, utan hur många med smittan som hade avlidit. Vidare konstaterade kammarrätten att uppgifterna som begärts ut skulle kunna sammanställas av nämnden med rutinbetonade åtgärder, vilket klassificerade dem som en allmän handling.

Utgångspunkten för prövningen blev alltså att det fanns allmänna handlingar med det innehåll som efterfrågades hos nämnden. Dessa handlingar skulle kunna lämnas ut om de inte omfattades av sekretess. Kammarrätten ansåg dock att genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (så kallad pusselläggning) skulle uppgifter om antalet avlidna med smittan inom nämndens verksamhet kunna leda till att enskilda personer identifierades. De begärda uppgifterna omfattades därför av sekretess eftersom det inte stod klart att dessa kunde röjas utan att någon enskild eller närstående till den enskilde skulle lida men.

Kostnadsfritt webbinarium om offentlighet och sekretess i pandemitider
Den 11 mars kommer Natalie att prata mer om frågor som dessa i ett kostnadsfritt webbinarium. Här får du ta del av fler exempel och resonemang samt att du får möjlighet att ställa dina egna frågor. Anmäl dig till webbinariet här >


Ta del av en omfattande analys kring ämnet i JP Socialnet

Denna artikel är en liten del av en analys som Natalie skrivit som finns tillgänglig i vår informationstjänst JP Socialnet. I analysen går Natalie mer ingående in på aktuella frågor om offentlighet och sekretess hos socialtjänst och andra berörda myndigheter i samband med pandemin, och benar ut dessa frågor. I analysen får du bland annat svar på:

  • Vilka uppgifter får man dela med andra myndigheter för att samverka och hantera pandemin mer effektivt?
  • Hur är utbytet med smittskyddsläkaren reglerat och vilken uppgiftsskyldighet finns avseende smittad personal? 

Om du inte har tillgång till tjänsten kan du ansöka om ett kostnadsfritt testkonto här.

Senast uppdaterad 24 feb 2021

Läs mer inom rättsområdet
Utbildningar

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området