Får kommuner kvitta ett underskott mot tidigare års överskott vid beräkning av grundbelopp?

Får kommuner kvitta ett underskott mot tidigare års överskott vid beräkning av grundbelopp16x9.jpg

Efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i december 2021 vet vi att svaret är ja. Förfarandet strider inte mot likabehandlingsprincipen. JP Infonets skoljurist Maria Bjurholm ger dig en kort sammanfattning.

Den 14 december 2021 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom om grundbelopp med mål nr 2078-20. Bakgrunden var att en kommun hade gått med underskott i verksamheten för förskoleklass och fritidshem ett år. Istället för att kompensera fristående verksamheter för underskottet beslutade kommunen att kvitta det mot tidigare års överskott. Detta fick till följd att grundbeloppet till de fristående verksamheterna blev lägre ett år jämfört med de kommunala verksamheterna. Över tid innebar detta dock att kommunala och fristående verksamheter fick samma grundbelopp. Frågan var om kommunens beslut att göra på detta sätt strider mot likabehandlingsprincipen.

Kommunen vann i förvaltningsrätten, men förlorande i kammarrätten. HFD meddelade prövningstillstånd och tog upp målet till prövning.

Efter en genomgång av likabehandlingsprincipen och tidigare rättsfall konstaterar HFD att kommunen har beslutat att kvitta underskott mot tidigare års överskott. Åtgärden innebär att kommunen inte behöver skjuta till mer resurser till den egna verksamheten på grund av underskotten. Den har alltså inte inneburit att de kommunala verksamheterna har tillförts ytterligare resurser och inte heller har ersättningen till den fristående verksamheten minskats. Däremot har åtgärden fått till följd att den fristående verksamheten inte kompenserats fullt ut för just det aktuella årets underskott. Detta strider inte mot likabehandlingsprincipen, menar HFD.

Tvärtom konstaterar HFD att om en kommun alltid skulle behöva kompensera fristående verksamheter för enskilda års underskott i den kommunala verksamheten men samtidigt inte ha möjlighet att utnyttja tidigare uppkomna överskott, skulle det innebära att den kommunala verksamheten – sett över tid – tilldelas mindre resurser i förhållande till de fristående verksamheterna. Utifrån detta fastslår HFD att kommunens beslut inte är olagligt. HFD bifaller alltså kommunens överklagande.

Av Maria Bjurholm, redaktör och jurist på JP Infonet.

Ett mer utförligt referat av domen finns i JP Skolnet.

Publicerad 13 jan 2022

Maria Bjurholm

Redaktör och rådgivare, jurist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

En pojke med svår synnedsättning och en utvecklingsnivå motsvarande ett barn med en ålder av sex månader ansökte om plats i specialskolan. ÖKN anser att pojkens funktionsnedsättningar gör att han inte klarar att gå i grundsärskolan och att han istället ska tas emot i specialskolan.

19 jan 2022

2021 års öppna jämförelse från Socialstyrelsen visar att skillnaden mellan placerade barn och jämnåriga fortsatt är stor.

19 jan 2022

Det är ett nytt år och det innebär allt som oftast att nya lagändringar träder i kraft. Skolområdet är inget undantag. Bland annat förlängs den sänkta avgiften för prövning för vissa elever och försöksverksamheten med digitala nationella prov. 

18 jan 2022