En kommuns beslut att förändra två grundskolors stadieindelning upphävs för att det strider mot barnkonventionen

BAKGRUND

En kommun beslutade att ändra stadieindelningen på två grundskolor för att undvika tomma skolplatser. Beslutet innebar att hög- och mellanstadiet på ena skolan samt mellanstadiet på andra skolan skulle läggas ned. 25 föräldrar och elever överklagade beslutet till förvaltningsrätten. De hänvisade till barnkonventionen och menade att beslutet stred mot principen om barnets bästa och barnets rätt att höras.

GÄLLANDE RÄTT

Enligt 13 kap. 8 § 4 kommunallagen ska ett överklagat beslut upphävas om beslutet strider mot lag eller annan författning. Barnkonventionen gäller som svensk lag. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa i första hand beaktas vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Detta innebär att beslutsfattaren måste fastställa vad som bedöms vara barnets bästa när beslut ska fattas.

När barnets bästa fastställs kan artikel 12 användas som vägledning. Artikel 12 ger barn en rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

1 kap. 10 § skollagen reglerar barnets bästa i utbildning och annan verksamhet enligt skollagen. Bestämmelsens innehåll är till stor del likt det i artikel 3 och 12 i barnkonventionen.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

Förvaltningsrätten konstaterar att den som ska fastställa barnets bästa normalt sett bör fråga de barn som berörs om deras åsikt. För att komplettera underlaget är det även viktigt att fråga vårdnadshavare om deras syn på saken. Personer som har nära kontakt med barnen kan också ge underlag för att fastställa barnets bästa. I det här fallet kan det vara lärare, rektorer och andra skolanställda.

Eftersom det är många barn inblandade i ärendet är det inte säkert att alla barns bästa innebär samma sak. Innan kommunen fattar beslut bör det därför klargöras vilka olika sätt att fastställa barnets bästa som finns. Vad kommunen slutligen bedömer vara barnets bästa ska sedan vägas mot andra intressen. Barnets bästa har alltså inte en utslagsgivande effekt, men ska alltid beaktas vid beslut som rör barn. I ärendet har kommunen inte fastställt vad som är barnets bästa innan beslutet fattades. Beslutet strider därför mot barnkonventionen och svensk lag. Förvaltningsrätten upphäver beslutet enligt 13 kap. 8 § 4 kommunallagen.

Av Sonya Friberg, redaktör och jurist JP Skolnet, JP Förvaltningsnet och JP Säkerhetsnet