Efter 2020 års mordbestämmelse: Ny vägledning för det tidsbestämda straffet

Efter 2020 års mordbestämmelse Ny vägledning för det tidsbestämda straffet – analys.jpg

I sitt andra avgörande rörande 2020 års mordbestämmelse uttalar sig Högsta domstolen framför allt om hur det tidsbestämda fängelsestraffet ska bestämmas. JP Infonets expert Dennis Martinsson välkomnar att Högsta domstolen ger viss vägledning i frågan om det tidsbestämda straffet för mord, men ser samtidigt att domstolen kunde varit något mer generös med att ge tydligare riktlinjer i sakfrågan.

BAKGRUNDEN TILL MÅLET OCH KÄRNFRÅGAN I HÖGSTA DOMSTOLEN

Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade (X) begått mord enligt 3 kap. 1 § brottsbalken (BrB) genom att hugga brottsoffret med en brödkniv två gånger, varav ett i bröstkorgen som penetrerade hjärtat. Detta hugg orsakade brottsoffrets död. I samtliga instanser var det ostridigt att X hade begått den aktuella gärningen, men med hänsyn till omständigheterna i fallet uppstod frågan om vilket straff som skulle utdömas för gärningen.

Tingsrätten (Lunds tingsrätt, 2020-08-10, mål nr B 2146-20) menade att det varken fanns försvårande eller förmildrande omständigheter. Tingsrätten konstaterade att ett tidsbestämt straff skulle dömas ut och kom fram till att straffvärdet motsvarade 16 års fängelse. Hovrätten (Hovrätten över Skåne och Blekinge, 2020-10-16, mål nr B 2731-20) instämde i tingsrättens bedömning. Kärnfrågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var straffvärdet för den aktuella gärningen, men också i vilken utsträckning som olika billighetsskäl kunde beaktas när domstolen skulle bestämma straffet.

NÅGOT OM DET TIDSBESTÄMDA FÄNGELSESTRAFFET FÖRE 2020 ÅRS MORDBESTÄMMELSE

Inledning: livstid eller tidsbestämt straff för mord?

För att förstå det senaste avgörandet från Högsta domstolen om straffet för mord, är det nödvändigt att göra en ultrakort sammanfattning av rättsläget fram till dagens rättsläge. En koncis översikt av vägen fram till dagens rättsläge finns att läsa i en tidigare kommentar till Högsta domstolens avgörande ”Mordet med kökskniven”, som meddelades tidigare i år (se min analys Mordet med kökskniven: 16 års fängelse är det nya normala straffet för mord). I det följande ska jag nöja med mig med att säga något ytterst kort om frågan om livstid eller tidsbestämt straff för mord samt – för att sätta det senaste avgörandet i sin kontext – något mer specifikt om vad Högsta domstolen tidigare (före 2020 års lagändring) uttalat om det tidsbestämda straffet.

I korthet kan sägas att Högsta domstolen i flera fall under 2000-talet har uttalat – med lite variation – att livstidsstraffet ska ”förbehållas de allvarligaste fallen” av mord (se till exempel NJA 2007 s. 194). Även i efterföljande domar – i regel i anslutning till skärpningar av mordbestämmelsen – har Högsta domstolen återupprepat att livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord. I exempelvis NJA 2013 s. 376 punkt 29 uttalas att ”livstids fängelse ska tillämpas endast i de undantagsfall då ett tidsbestämt fängelsestraff på arton år inte är tillräckligt…”. I nästa relevanta avgörande, NJA 2016 s. 3, konstaterade Högsta domstolen att en lagändring inte ändrade rättsläget, varför domstolens uttalande från 2013 alltjämt var att betrakta som gällande rätt. Även i senare avgöranden har Högsta domstolen upprepat att tidsbestämt straff generellt är vad som i normala fall ska dömas ut i stället för livstids fängelse (se till exempel NJA 2016 s. 809, punkterna 14-17; NJA 2018 s. 975, punkt 24). Kort sagt: Högsta domstolen har i flertalet avgöranden betonat att ett tidsbestämt straff, inte livstid, i regel ska dömas ut vid mord.

Närmare rörande tidsbestämt straff för mord fram till 2020 års mordbestämmelse

Genom en lagändring 2009 (SFS 2009:396) utvidgades straffskalan för mord på så vis att den tidsbestämda straffskalan utformades så att fängelse nu kunde dömas ut mellan 10 till 18 år eller livstid. Tidigare var straffskalan för mord utformad så att domstolen kunde döma ut 10 års fängelse eller livstid. Tanken med 2009 års lagändring var att kunna skapa en nyanserad bedömning (prop. 2008/09:118, s. 42). I det första avgörandet efter 2009 års lagändring gav Högsta domstolen vägledning rörande den nya, utvidgade straffskalan för mord.

I NJA 2013 s. 376 uttalade Högsta domstolen att utgångspunkten vid mord skulle vara 14 års fängelse (punkt 29) och gav därefter vägledning i två-års-intervaller om när olika strafflängder kunde komma ifråga. Rörande möjligheterna att bestämma straffet till under 14 år, påpekade domstolen att 12 års fängelse ska dömas ut om omständigheterna i det enskilda fallet ”i någon mån talar för” ett lägre straff, medan 10 års fängelse ska dömas ut om det föreligger förmildrande omständigheter (punkt 30). Därefter berördes möjligheterna att döma ut ett längre straff än 14 års fängelse. Där framhöll Högsta domstolen att 16 års fängelse bör dömas ut om omständigheterna ”tydligt talar för ett högre straff”, medan 18 års fängelse bör tillämpas endast om omständigheterna är ”mycket försvårande, samtidigt som de inte är av sådant slag av livstids fängelse bör dömas ut” (punkt 30).

Som nämnts, konstaterade Högsta domstolen i NJA 2016 s. 3 att en lagändring år 2014 inte hade någon inverkan på det som domstolen uttalade i 2013 års fall.

I det senaste lagstiftningsärendet, som ledde fram till 2020 års mordbestämmelse, påpekades att utgångspunkten för mord ska vara 16 års fängelse (Ds 2017:38, s. 95). I propositionen till 2020 års mordbestämmelse behandlas frågan om just det tidsbestämda straffet lite väl korthugget (prop. 2018/19:138, s. 29-30). Där påpekas dock att tanken är att domstolarna – även efter det att fall som tidigare motsvarande 15-18 års fängelse efter reformen i regel ska resultera i livstid – alltjämt ska använda hela straffskalan. I författningskommentaren uttalas dock att: ”Som en effekt av lagändringen höjs straffnivån även för mord som inte bestraffas med fängelse på livstid.” (prop. 2018/19:138, s. 34). Med tanke på den något knapphändiga vägledningen i förarbetena rörande just straffskalan för det tidsbestämda straffet, fanns alltså ett behov av att Högsta domstolen klargjorde detta.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Kort översikt av domens innehåll

Högsta domstolen går rent allmänt igenom de bestämmelser som aktualiseras i fallet (punkterna 4-7), varefter frågan om straffvärdet för mord vid tillämpningen av 2020 års mordbestämmelse behandlas (punkterna 8-17), följt av billighetsskäl och straffmätningen vid mord (punkterna 18-20). Därefter ägnar Högsta domstolen förhållandevis mycket utrymme till att redogöra för bedömningen i det aktuella fallet (punkterna 21-37). Det följande avsnittet koncentrerar sig huvudsakligen till straffvärdet för mord.

Tidsbestämt straff för mord efter 2020 års lagändring

Högsta domstolen upprepar inledningsvis att utgångspunkten är att straffvärdet för mord i regel är 16 års fängelse. Det förutsätter dock att det varken finns försvårande eller förmildrande omständigheter att beakta i det enskilda fallet (punkt 8 i domen). Därefter noterar domstolen att frågan som uppkommer handlar om när det är möjligt att bestämma ett straff under 16 års fängelse. Här hänvisar domstolen till vad som gällde före 2020 års lagändring (se också inledningen ovan). Domstolen påpekar vidare att eftersom lagändringen innebär en viss skärpning av straffet för mord, särskilt tillämpningen av den övre delen av straffskala, påverkas också tillämpningen av den tidsbestämda delen av skalan (punkt 9-10).

Enligt Högsta domstolen innebär 2020 års lagändring inte någon skillnad för när 10 års fängelse ska dömas ut för mord, varför det alltjämt är så att om det föreligger förmildrande omständigheter så ska straffet i regel bestämmas till 10 års fängelse (punkt 12).

Därefter berör Högsta domstolen den brännande frågan om den tidsbestämda straffskalan i övrigt vad gäller mord. Domstolen noterar att en större differentiering måste göras inom den delen av straffskalan som ligger mellan 10-16 års fängelse. Här påpekar domstolen att det handlar om fall som hittills har beskrivits så att om omständigheterna sammantaget ”i någon mån talar för ett lägre straff än utgångspunkten 14 år och som vanligen har ansetts ha ett straffvärde motsvarande 12 år.” (punkt 13). För dessa fall uttalar Högsta domstolen nu att sådana gärningar i stället ska åsättas ett straffvärde som är högre än 12 års fängelse. När det gäller hur pass mycket högre straffvärde som dessa gärningar bör ges, påpekar domstolen att 2020 års lagändring framför allt tar sikte på mord som motsvarar ett straffvärde om 15 års fängelse eller mer, men att lagändringen alltjämt får följder för den lägre delen av den tidsbestämda straffskalan för mord (punkt 14).

Högsta domstolens slutsats blir då att de fall som hittills motsvarat ett straffvärde om 12 års fängelse även framöver ska bedömas på samma sätt. Däremot betonar domstolen att det i vissa fall finns skäl att bestämma straffvärdet till 14 års fängelse. Det handlar om situationer där omständigheterna, efter en avvägning mellan förmildrande och försvårande omständigheter, enbart i ”mera begränsad omfattning talar för ett lägre straff än 16 år.”(punkt 15).

Billighetsskäl - särskilt vid mord

I domskälen påpekas det kanske givna, det vill säga att billighetsskäl generellt ska tillämpas med viss restriktivitet och att det krävs att billighetsskälen är av viss tyngd för att kunna generera viss strafflindring (punkt 18). Men, fortsätter Högsta domstolen, om det konstateras att billighetsskäl föreligger så måste de få ett ”märkbart genomslag”. Här påpekar domstolen att straffvärdet givetvis spelar roll på så vis att vid ett mycket högt straffvärde så kan det bli aktuellt att ”mer påtagligt reducera” ett fängelsestraff (punkt 19).

När det gäller åtal rörande mord, uttalar Högsta domstolen att om det föreligger starka billighetsskäl så kan det medföra att ett tidsbestämt straff (inom den övre tidsbestämda mordstraffskalan) döms ut i stället för livstid. Vidare uttalar domstolen att inom ramen för den tidsbestämda straffskalan för mord är straffvärdet generellt så högt att billighetsskälen kan medföra en reduktion av straffet med ett år. I vissa situationer kan dock reduktionen bli mer än ett år, men det kräver i så fall att det handlar om mycket starka billighetsskäl eller flera olika billighetsskäl som sammantaget har ”avsevärd styrka” (punkt 20).

Bedömningen av straffvärdet med mera i det aktuella fallet

Vid bedömningen av straffvärdet i det aktuella fallet, utgår Högsta domstolen från X berättelse, det vill säga att mordoffret uppvisat ett kontrollerande beteende mot henne och viss begränsad våldsutövning. Vidare konstaterar domstolen att händelseförloppet var hastigt, där det dödliga våldet var kortvarigt samtidigt som det präglades av viss brutalitet (punkt 30) samt att det bör beaktas att även om det inte var fråga om en nödvärnssituation, så har gärningen skett i anslutning till ett handgemäng där X fått vissa skador (punkt 31).

I bedömningen vägs också in att X agerade impulsivt, att X uppvisat djup ånger av vad hon gjort och att hon vid gärningstillfället var likgiltig inför att brottsoffret skulle dö. Vidare noteras att X och brottsoffret visserligen levt tillsammans i den bostad där mordet ägde rum, men med hänsyn till att deras förhållande vart förhållandevis nytt så menade domstolen att detta inte ska ges alltför stor betydelse (punkt 32). Inte heller kunde det beaktas att brottet var ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn till en närstående. Domstolen menade att det aktuella fallet inte var en sådan situation som omfattas av den försvårande omständigheten.

Vid en sammantagen bedömning kom Högsta domstolen fram till att de förmildrande omständigheterna ändå ansågs väga över, men endast i mer begränsad omfattning. Det resulterade i att domstolen bedömde straffvärdet för det aktuella mordet till 14 års fängelse (punkt 36).

Men med hänsyn till att det fanns flera billighetsskäl, blev det konkreta straffvärdet 13 års fängelse. Här beaktades att X försökte rädda livet på mordoffret genom att ringa efter ambulans, att X i larmsamtalet uppgav att hon begått gärningen och att X efter gärningen fick reda på att hon var gravid och blev tvungen att lämna bort barnet direkt efter födseln (punkterna 37-38).

AVSLUTANDE KOMMENTARER

I ”Mordet med brödkniven” återupprepar Högsta domstolen att straffvärdet för mord som utgångspunkt är ett tidsbestämt straff om 16 år och ger viss vägledning om hur det tidsbestämda straffet bör tillämpas av domstolarna. Domen är välskriven och det finns inte så mycket att utveckla när det gäller domstolens resonemang. Emellertid hade det varit önskvärt om Högsta domstolen hade preciserat vägledningen något ytterligare genom att vara något mer konkret rörande de generella riktlinjerna för tillämpningen av det tidsbestämda straffet. Det beror på att domstolen visserligen är tydlig med att de fall av mord som hittills motsvarat 10 eller 12 års fängelse ska bedömas på samma sätt, men att det enligt domskälen inte framstår som alltför tydligt när straffvärdet är sådant att det bör ligga mellan 14-16 års fängelse. Här hade det nog faktiskt varit på sin plats med en tydligare vägledning än vad som ges i avgörandet.

Av Dennis Martinsson, Universitetslektor i rättsvetenskap och jur. dr i straffrätt vid Stockholms universitet.
Ursprungligen publicerad i JP Straffrättsnet

Det här är del 2 i en serie analyser av Dennis Martinsson. Här kan du läsa del 1: Mordet med kökskniven och del 3: Den nya mordbestämmelsen för tredje gången: säger HD egentligen något nytt? 

Senast uppdaterad 20 sep 2021

Läs mer inom rättsområdet

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Webbtjänster inom området