Målare får skadestånd | JP Infonet

Skadestånd till målare som inte fick kännedom om personalbodar

Bolag tvingas betala skadestånd för brott mot den kollektivavtalade skyldigheten att anvisa till kläd- och måltidsrum.

arbetsliv_Bolag_ska_betala_skadestand_till_malare_som_inte_fick_kannedom_om_personalbodar_16x9.jpg

Bakgrund


Två målare som var anställda hos ett bolag vände sig till sin fackliga ombudsman med klagomål på att de inte hade tillgång till någon personalbod där de kunde äta och tvätta sig i samband med jobb på två olika arbetsställen. Det fanns visserligen bodar uppställda på arbetsplatserna men målarna visste inte var nyckeln fanns och ingen hade heller uttryckligen sagt att de kunde använda bodarna. 

I det så kallade arbetsmiljöavtalet, vilket är en del av måleriavtalet, som bolaget var bundet av finns en skrivelse om att det åligger bolaget att anvisa arbetstagarna måltids- och klädrum med tvättmöjligheter. Tvisten gällde i första om bolaget brutit mot den här bestämmelsen och, om så var fallet om bolaget var skyldigt att betala skadestånd.

Arbetsdomstolen


Det fanns personalbodar på de aktuella arbetsställena, det råder det ingen tvist om. Frågan var om bolaget ”anvisat”, det vill säga upplyst arbetstagarna, om att personalbodarna fanns och hur de fick tillträde till dem. Därom råder det delade meningar. Bolagets företrädare menar att för honom var det närmast självklart att de personalbodar som stod utanför varje arbetsplats också skulle användas av arbetstagarna. Men detta hade arbetstagarna uppenbarligen inte förstått, menar Arbetsdomstolen, AD. Redan det faktum att den ena målaren kände ett behov av att kontakta ombudsmannen angående förhållandena på arbetsplatsen, liksom att han rent faktiskt inte utnyttjade personalboden som fanns, talar för att han inte blivit informerad om att använda boden. Även det faktum att målaren hade med sig en egen mikrovågsugn och en egen stol som han kunde sitta på när han skulle äta talar enligt AD för detta.

AD anser även att det står klart att inte heller den andra målaren uttryckligen informerats om hur han skulle få tillträde till personalboden. Han upplevde att det var upp till honom själv att ordna med personalutrymme.

Bolaget har alltså inte varit tillräckligt tydliga med anvisningarna gällande personalbodarna. AD kommer därför till slutsatsen att bolaget har brutit mot den aktuella bestämmelsen i arbetsmiljöavtalet.

Frågan är då vilket skadestånd bolaget ska betala för kollektivavtalsöverträdelsen. Enligt AD finns det inte något som tyder på att underlåtenheterna varit avsiktliga från bolagets sida. Bolaget vidtog också åtgärder för att komma till rätta med situationerna omedelbart efter påpekandet från ombudsmannen. Men AD framhåller också att en viktig princip när det gäller allmänt skadestånd, är att det inte i något fall ska te sig lönsamt för en arbetsgivare att sätta arbetstagarnas rätt åt sidan från vad lag och avtal innehåller. Bolaget ska alltså betala skadestånd, även om AD sätter det lägre än vad förbundet yrkat, 40 000 kronor till förbundet och 10 000 kronor vardera till målarna.

Jessica Deinoff
Redaktör och rådgivare, jurist

Senast uppdaterad 19 feb 2019

Mer om Arbetsrätt
Utbildningar
  • Kursen ger dig en uppdatering inom det arbetsrättsliga området gällande begreppet ”personliga skäl”. Fokus ligger på misskötsamhet, illojalitet, kompetensbrister, sjukdom inklusive missbruksproblematik samt brottslighet både inom och utom tjänsten.

    Stockholm 1-dagskurs Föreläsare: Stefan Flemström

Prenumerera på vårt fokusbrev

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området