Biprodukter från palmolja kan komma att omklassificeras
För att biodrivmedel ska klassas som hållbara måste de uppfylla vissa kriterier. De finns i hållbarhetslagen (2010:598), som kommer från förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterierna är av två typer; minsta växthusgasminskning och markkriterier.
Under 2015 antogs det så kallade ILUC-direktivet, som ändrar vissa saker i förnybartdirektivet. De ändringarna har nu införts i den svenska hållbarhetslagen, men vad innebär de egentligen för klassificeringen av restprodukter?
Definitionen av vad som är restprodukter ändras till sitt innehåll. Restprodukt definieras nu antingen som ett ämne som inte är den slutprodukt som en produktionsprocess direkt ska producera. Eller som ett ämne som inte är huvudsyftet med processen och där produktionsprocessen inte avsiktligt ändrats för att producera ämnet. Samtidigt införs ett nytt så kallat bemyndigande i lagen. Det innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela fler föreskrifter om vad som i hållbarhetslagen ska avses med restprodukt.
Regeringen har tagit fram ett förslag till ändring av hållbarhetsförordningen som just nu är ute på remiss och som alltså inte har gått igenom. I en ny bestämmelse vill regeringen ytterligare precisera begreppet restprodukter. Den föreslagna bestämmelsen är krångligt utformad, men kontentan är den här; ett ämne ska närmare bestämt anses vara en restprodukt om produktionsprocessen normalt optimeras mot andra ämnen, och ämnets ekonomiska värde är lågt ställt mot huvudprodukten. Det gäller dock bara om ämnet har ett annat användningsområde än energiändamål och ämnet får inte heller ha uppkommit direkt i jordbruks-, vattenbruks-, fiske eller skogsbruksverksamhet.
Förslaget till förordning har stött på kritik från såväl flera företag som Energimyndigheten (Ei). Ei kommer i praktiken vara den myndighet som bestämmer vilka ämnen som är restprodukter och vilka som inte är det. Diskussionerna har framförallt handlat om frågan om PFAD (palm fatty acid destillate) och andra biprodukter från palmoljetillverkning ska ses som restprodukter eller inte. Här har både Ei och företagen efterfrågat en ökad tydlighet.
Regeringen har, såsom vi tolkar det, i princip valt att ducka den frågan och passa den vidare till Ei. I de fall där man på EU-nivå har tagit ställning till att vissa ämnen är att se som restprodukter bör samma ämnen kunna ses som sådana även i Sverige, skriver regeringen i propositionen. Så är inte fallet vad gäller PFAD. För andra ämnen ska Ei göra bedömningen i de enskilda fallen utifrån den nya definitionen i hållbarhetslagen och den nya förordningen. Ei ser förordningsförslaget som snävare än Ei:s nu gällande vägledning. Ei bedömer att det kommer att påverka bland annat PFAD som, om vi tolkar Ei rätt, inte längre kommer att räknas som en restprodukt.
Riksdagen har klubbat igenom propositionen som börjar gälla den 1 januari 2018. Samtidigt riktade den två uppmaningar till regeringen som ska göra konsekvensanalys av de nya reglerna och verka för långsiktiga villkor på området. Med tanke på att cirka 165 företag kommer att påverkas av den nya lagstiftningen kan det tyckas lite bakvänt att börja i den ordningen.
Vill du bevaka miljörättsområdet?
Lär mer om webbtjänsten JP Miljönet här.
Publicerad 5 dec 2017
