Behöver straffskalan för djurplågeri skärpas?

I den här artikeln går jurist Helena Striwing igenom dagens situation i frågan om straff för brott mot djur. De allvarligaste brotten tas upp, där påföljden kan bli frihetsberövande eller frihetsinskränkning.

Den som gör sig skyldig till djurplågeri (16 kap. 13 § brottsbalken) kan dömas till böter och högst två års fängelse. Straffskalan har varit densamma sedan strafflagens ikraftträdande 1945, det vill säga oförändrad under 67 år. Även brott mot djurskyddslagen har samma straffskala som djurplågeri. Därutöver infördes 2003 en särskild straffskala om ”fängelse i högst två år” för den som med uppsåt brutit mot en förpliktelse av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt.

Behöver straffet för djurplågeri skärpas? Vilka är fördelarna med en strängare straffskala och vad skulle konsekvenserna kunna tänkas bli? 

Läs mer om Djurskyddsutredningens förslag om straffskärpning och Helena Striwings jämförelse av misshandelsbrott och vanvård i artikeln du kan ladda ner ovan. 

 

Publicerad 2 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Förvaltningsnet

    Tjänsten för dig som arbetar med förvaltningsrättsliga frågor såväl inom privat som offentlig verksamhet.
  • JP RättsfallsnetKommunallagen

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar på området. För dig som arbetar med kommunalrättsliga frågor är tjänsten ett värdefullt stöd.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.

Nyheter

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera och kartlägga myndigheternas informations- och kommunikationsverksamhet.

12 sep 2023

Det finns ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut en begärd allmän handling digitalt. Det kommer kammarrätten fram till i en ny dom.

12 sep 2023

Vår expert Emma Rönström sammanfattar och analyserar ett beslut från JO.

8 sep 2023