Bättre remisshantering kan korta vårdköer

Väntetiderna i hälso- och sjukvården har försämrats under de senaste åren. Skillnaderna mellan regioner, verksamhetsområden och enheter är fortsatt stora. För att förbättra situationen måste tillgängligheten i vården följas upp bättre. Ett förslag är att utveckla remisshanteringen, det visar Socialstyrelsens analyser.

Under perioden 2015-2018 ökade den totala vistelsetiden vid landets akutmottagningar med 18 minuter, till 3 timmar och 39 minuter (median). Personer över 80 år och patienter vid större sjukhus är de som får vänta längst på akuten. 

Även måluppfyllelsen i vårdgarantin har försämrats sedan 2014. Under december 2018 fick 85 procent av patienterna behandling i specialistvården inom 90 dagar, år 2014 var den siffran drygt 90 procent. Liknande utveckling kan ses för väntetiden till det första specialistläkarbesöket efter att remiss skickats.

Med utgångspunkt i den försämrade utvecklingen fick Socialstyrelsen i maj 2018 i uppdrag av regeringen att utveckla uppföljningen av tillgängligheten med fokus på väntetider. Rapporten är nu klar och innehåller en kartläggning av akutväntetiderna nationellt samt fyra separata analyser: akutväntetider i Sörmland, tillgänglighet och väntetider i fyra regioner (Halland, Kalmar, Skåne samt Västra Götaland), väntetider vid sömnapné och CPAP-behandling samt huruvida produktions- och kapacitetsplanering bidrar till bättre tillgänglighet.

Remissen spelar central roll

Analysen av väntetiderna för patienter med sömnapné visar att det finns betydande regionala skillnader i hur länge en patient får vänta. Utöver att organisationen av vården uppvisar en stor variation är det tydligt att gränsen för hur stora besvär patienten ska ha för att remissen ska accepteras är olika vid olika enheter. Detta försvårar en enhetlig bedömning av patienterna. 

– Remissen som informationsbärare är viktig för tillgängligheten. Hur den bedöms och hur skyndsamt den kan hanteras påverkar hur länge patienten får vänta. Remissen är också en viktig utgångspunkt för att man ska kunna följa patientens väg genom vården och upptäcka var det går att göra förbättringar i tillgängligheten, säger Marianne Hanning, sakkunnig på Socialstyrelsen.

I rapporten föreslås till exempel att remisser bör ha ett ID, liknande ett ärendenummer, så att det går att följa patientens vårdprocess, och vad som eventuellt hindrar ett effektivt vårdförlopp.

Publicerad 9 apr 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Sjukvårdsnet

    Tjänsten med komplett information om juridiken för dig som jobbar inom hälso-​ och sjukvården.
  • JP Livsmedelsnet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med offentlig livsmedelskontroll, livsmedelshantering eller andra frågor på livsmedelsområdet.
  • JP Miljönet

    Informationstjänsten för dig som arbetar med miljöfrågor inom offentlig eller privat sektor.

Nyheter

Annika Pallvik Fransson har skrivit en ny lagkommentar till smittskyddslagen. Vi passade på att ställa några frågor till Annika om hennes arbete med kommentaren. Läs intervjun här!

11 jan 2023

Enligt HFD krävs det för att ha rätt till sjukpenning vid ett psykiatriskt tillstånd att det redovisas undersökningsfynd som bygger på annat än uppgifter från den försäkrade.

22 dec 2022

Nästa år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. I en ny promemoria lämnas därför förslag till en ändring i förordningen om statsbidrag till folkbildningen.

12 dec 2022