Arbetsmiljöansvaret vid hemarbete

arbetsmiljoansvaret-vid-hemarbete.jpg

Med anledning av den extrema situationen som råder våren 2020 till följd av Coronavirusets effekter på samhället rekommenderas det från myndighets- och sjukvårdshåll att den som kan, bör arbeta hemifrån. Därför finns det anledning att belysa vissa frågor av arbetslivskaraktär vid hemarbete.

Vem bestämmer?

Även om det finns uppmaningar från myndigheter och sjukvård eller annan, att arbetstagare ska stanna hemma och arbeta, så är det ytterst arbetsgivaren som utifrån sin arbetsledningsrätt avgör om det är lämpligt att så sker. Är det fråga om en begränsad period, så torde arbetsgivaren ensidigt kunna besluta att arbete ska utföras hemifrån. Men, om det börjar bli fråga om en betydande tidsperiod som arbetstagaren ska arbeta hemifrån, så är det inte givet att arbetstagaren behöver acceptera det. Det kan vara lämpligt att upprätta någon form av överenskommelse för hemarbetet.

Ansvaret för arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen gör ingen skillnad på om arbetet utförs på en arbetsplats som arbetsgivaren tillhandahåller, om arbetet utförs i arbetstagarens hem eller om det utförs någon annanstans. Enligt 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen så ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.

Det sagda innebär att arbetsgivaren bör försäkra sig om att det finns en arbetsplats i arbetstagarens hem som kan fungera på ett lämpligt sätt. Det är rimligt att arbetsgivaren bildar sig en uppfattning om var i hemmet hemarbetsplatsen är och hur det ser ut där. Om arbetsgivaren inte gör hembesök, finns ju möjligheten att arbetstagaren skickar ett foto från arbetsplatsen. Även Arbetsmiljöverket och skyddsombud har i princip rätt till tillträde till arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör med hänsyn till sitt ansvar för bland annat den psykosociala arbetsmiljön ha någon form av rutin för kontinuerlig dialog och avstämning med arbetstagaren.

Samverkan

I många verksamheter finns det rutiner för och regler kring hemarbete, kanske i kollektivavtal eller i policys. Där kan det även finnas regler om hur samverkan med de fackliga organisationerna ska ske i förekommande fall. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna får bedöma om en extraordinär situation kräver annat samråd eller inte. Om det inte finns några särskilda regler eller rutiner, så torde ett beslut om hemarbete med betydande omfattning falla under arbetsgivarens förhandlingsskyldighet såsom en viktigare förändring av verksamheten enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Försäkringsfrågor

De regler som finns om arbetsskadeförsäkring gäller även vid hemarbete, men en mängd nya avgränsningsfrågor kan uppkomma. De förekommande kollektivavtalen om arbetsskador och arbetsolycksfall som finns ger ju skydd för skador och olyckor som inträffar på arbetet samt på väg till och från arbetet.

Karl Pfeifer 120x150.jpg

Författad av

Karl Pfeifer
Tidigare chefsjurist och ställföreträdande generaldirektör vid Arbetsgivarverket

Det här är en analys från JP Arbetsmiljönet

Publicerad 19 mar 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

I denna analys diskuterar JP Infonets expert Lucas Wahlsjö begreppen skiljande från anställning och tvåmånadersregeln, men framförallt vikten av att ha tillräcklig stödbevisning när ord står mot ord mellan arbetsgivare och arbetstagare.

19 maj 2022

Frågan om ledighet för att tjänstgöra inom försvaret väcks inte minst med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Vad gäller egentligen för svenska arbetstagare som vill tjänstgöra inom det svenska försvaret? Vår jurist Emma Wallin svarar på frågan.

19 maj 2022

En underläkare ansåg sig diskriminerad på grund av ålder, etnicitet, modersmål och utländsk examen när han inte fick AT-tjänstgöring. Tingsrätten konstaterar att underläkarens personliga brev är mycket allmänt hållet i jämförelse med de kandidater som har kallats till intervju. Mannen kan därför inte anses ha varit i en jämförbar situation med övriga sökanden.

14 apr 2022