Logga in

Glömt ditt lösenord?

Ska kommunen betala ersättning för elev som går extra år i en fristående grundskola?

Vi har en grundskoleelev i årskurs 7 som nu i början av vårterminen söker till en friskola i annan kommun. Vårdnadshavarna vill att eleven börjar i årskurs 6 i den nya skolan, vilket skulle innebära att eleven går om vårterminen i åk 6 och hela åk 7. Detta skulle innebära att kommunen tvingas betala ett extra år för eleven. Är vi skyldiga att göra detta?

10 kap. 27 § skollagen (2010:800) reglerar en kommuns möjlighet att ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola, och torde inte bli tillämplig i detta fall. Kommunens skyldighet att betala ersättning till fristående huvudmän följer av 10 kap. 37-39 §§ skollagen – oavsett om den fristående skolan ligger i eller utanför den egna kommunen.


Relevant för denna frågeställning är även 4 kap. 6 § skolförordningen, där det anges att rektor beslutar om en elev ska få gå om en årskurs, på begäran av vårdnadshavaren. Detta bör rimligtvis för-stås som rektor på den skola där eleven är inskriven, vilket kommer att vara den fristående skolan då eleven tas emot där. Rektors beslut är i dessa fall inget som kommunen påverkar. 

Det är däremot hemkommunen som fattar beslut om förlängd skolplikt, respektive rätt att slutföra skolgången efter att skolplikten upphört (7 kap. 12-16 §§). Dessa beslut saknar dock uttalad koppling till frågan om ersättning till fristående huvudmän. Det är inte heller beslut där kommunen har något egentligt utrymme för bedömning annat än om kriterierna i paragraferna är uppfyllda eller inte.

Det går inte att utläsa ur lagens bestämmelser om en elev ska anses ha formell rätt att fullgöra sin förlängda skolplikt hos en fristående huvudman, eller om skyldigheten att tillgodose den förlängda undervisningen i dessa fall åvilar kommunen som fattat beslutet. Det är inte heller reglerat huruvida kommunen är skyldig att betala den fristående huvudmannen för fler än nio år i grundskolan. Skolplikten för en elev i grundskolan som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört (normalt utgången av vårterminen det nionde året efter att eleven börjat fullgöra skolplikten) upphör ett år senare och eleven omfattas således fortfarande av skolplikt. En tolkning är utifrån detta att kommunens betalningsansvar för eleven kvarstår. Jag kan dock inte se att detta har prövats rättsligt ännu. 

Däremot har motsvarande fråga gällande förlängd tid i gymnasieskolan prövats rättsligt. Förvaltningsrätten i Jönköping har i mål nr 5700-13, bedömt att det inte förelegat något ersättningsansvar för kommunen när den fristående huvudmannen beslutat bevilja eleven ett fjärde år i gymnasiet. Motsvarande bedömning gjorde förvaltningsrätten i Göteborg i mål nr 2014-13. Domstolarna me-nade här att anledningen till det fjärde skolåret var att eleverna hade stödbehov sammanhängande med undervisningssituationen - och att elevens stödbehov därför skulle tillgodoses inom ramen för det grundbelopp som respektive fristående huvudman erhållit under tre år.

För grundskolan är däremot möjligheten att gå om ett läsår – och därmed få rätt att fullföra skol-gången/åläggas förlängd skolplikt – kopplad till vårdnadshavarens önskemål. Det är här också hemkommunen som har att fatta beslutet om förlängning och inte, som i gymnasieskolan, huvudman-nen för utbildningen. Vi bedömer att dessa skillnader torde vara av betydelse i sammanhanget och att ett ersättningsansvar därför skulle kunna åläggas kommunen för elever som beviljats extra år i grundskolan. En eventuell fortsatt placering i den fristående skolan torde utifrån detta få grunda sig på en överenskommelse mellan kommunen som fattat beslutet om att förlänga skolplikten och den huvudman i vars verksamhet eleven tidigare varit inskriven.

Ann Orrsten - Simon Jernelöv
Jurister/konsulter, JP Infonet

Denna fråga besvarades 2016-02-24.

Har du frågor inom skoljuridik som du behöver hjälp med? Upptäck vår juridiska rådgivning

Denna typ av material hittar du i JP Skolnet. Det är en heltäckande informationstjänst för alla som arbetar med skoljuridik och frågor på det skoljuridiska området.

Publicerad 17 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

I både grundskolan och gymnasieskolan har andelen behöriga lärare ökat något jämfört med föregående läsår. Det framgår av ny statistik från Skolverket.

22 apr 2024

Det menar kammarrätten som avslår ett överklagande om utlämnande av sådana ritningar.

12 mar 2024

Förutom att betala ersättning till eleven har skolan nu meddelat att eleven kommer att erbjudas koshermat framöver.

22 feb 2024