Reprimand för otillåten kamerabevakning av anställd
Ett bolag bedrev kamerabevakning i en verkstad där en anställd arbetade ensam. Integritetsskyddsmyndigheten finner att bevakningen inte var nödvändig för det åberopade brottsförebyggande syftet och beslutar om reprimand och föreläggande.
Bakgrund
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inledde tillsyn mot ett bolag efter ett klagomål från en arbetstagare. Arbetstagaren, som var den enda anställda i bolagets verkstad, uppgav att hen bevakades av sin arbetsgivare under arbetstid via två kameror med ljudupptagning riktade mot arbetsstationen.
Bolaget bekräftade kamerabevakningen men uppgav att endast en kamera var i drift och att ljudfunktionen aldrig använts. Kameran var riktad mot ett område där värdefull egendom förvarades och syftet var att förebygga inbrott, stöld och skadegörelse, inte att övervaka personalens arbetsinsatser. Bolaget åberopade intresseavvägning enligt artikel 6.1 f dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, som rättslig grund och framhöll att bevakningen var nödvändig för att skydda egendomen.
Gällande rätt
Det är fråga om personuppgiftsbehandling när en bevakningskamera filmar en identifierbar person, eller någon annan personuppgift enligt artikel 2.1, 4.1 och 4.2 GDPR.
Med personuppgiftsansvarig avses den fysiska eller juridiska person som, ensamt eller tillsammans med andra, bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter, enligt artikel 4.7 GDPR.
Artikel 6.1 GDPR reglerar när behandling av personuppgifter är laglig och stadgar att behandlingen måste kunna hänföras till minst en av de rättsliga grunder som anges i bestämmelsen. Enligt artikel 6.1 f GDPR är intresseavvägning en sådan grund. Det innebär att behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter.
Integritetsskyddsmyndigheten
IMY inleder med att konstatera att bolaget var personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som kamerabevakningen innebar.
Vidare tar myndigheten ställning till om det fanns ett berättigat intresse för kamerabevakningen. Ett berättigat intresse är ett intresse som, i allmänhet, åtnjuter rättsordningens skydd eller i övrigt anses som legitimt, etiskt eller försvarbart. Härvid finner IMY att bolaget hade ett berättigat intresse av att bedriva kamerabevakning i syfte att förebygga och förhindra brott.
För att kamerabevakningen ska anses vara nödvändig för att uppnå det berättigade intresset krävs bland annat att det berättigade intresset inte rimligen kan skyddas lika effektivt på annat sätt som i mindre utsträckning inkräktar på de registrerades grundläggande fri- och rättigheter.
IMY bedömer att bolaget inte har visat att bevakningen under arbetstid var nödvändig för att uppnå det berättigade intresset att förebygga brott under arbetstid. Myndigheten framhåller att bolaget inte visat på någon dokumenterad historik av brottslighet och att de övriga åtgärder som bolaget vidtagit, så som förbättrade lås och rutiner för säker låsning, främst avsåg tider då lokalen var obemannad.
Vid en sammantagen bedömning finner IMY att den aktuella kamerabevakningen under arbetstid när den anställde befinner sig i lokalen inte uppfyller det nödvändighetskriterium som krävs för att personuppgiftsbehandlingen ska vara laglig enligt artikel 6.1 GDPR. IMY konstaterar vidare att även om bevakningen skulle anses vara nödvändig så väger integritetsintresset tyngre än bolagets intresse av att bedriva bevakning på det sätt som gjorts.
Det har inte framkommit att det skulle vara möjligt att stödja bevakningen på någon annan rättslig grund. Mot denna bakgrund finner IMY att bolaget behandlat personuppgifter i strid med GDPR och beslutar att rikta en reprimand samt förelägga bolaget att upphöra med kamerabevakningen under arbetstid.
Referat av Integritetsskyddsmyndigheten 2026-08-05, dnr IMY-2025-14844.
Ursprungligen publicerad i JP ITnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 9 okt 2026
Clara Eriksson
Jurist, redaktör
