En lag om socialdataregister – sammanfattning av proposition
Regeringen föreslår i en proposition en lag om socialdataregister. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter i nationella socialdataregister. I propositionen föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och LSS att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen. Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet den 1 augusti 2027.
BAKGRUND
Den 1 juli 2025 började den nya socialtjänstlagen (2025:400), SoL, att gälla. Lagen syftar till att ge kommuner förutsättningarna att skapa en långsiktigt hållbar socialtjänst, vilket innebär en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst.
För att socialtjänsten och verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska kunna bli mer kunskapsbaserade krävs enligt regeringen officiell statistik på nationell nivå. Idag saknas dock i stor utsträckning individbaserad statistik på nationell nivå inom dessa verksamheter.
För att stärka och utveckla den nationella statistiken om socialtjänsten och verksamheten enligt LSS behöver Socialstyrelsens förutsättningar att samla in och behandla personuppgifter förbättras och tydliggöras. I propositionen föreslår regeringen därför att en särskild reglering av Socialstyrelsens behandling av personuppgifter i ett socialdataregister införs genom en socialdataregisterlag.
EN NY LAG OM SOCIALDATAREGISTER
Den nya lagens syfte och tillämpningsområde
Regeringen föreslår att en socialdataregisterlag ska införas. Lagen ska vara tillämplig vid Socialstyrelsens behandling av personuppgifter i ett socialdataregister. Syftet med den föreslagna lagen är dels att ge Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.
Definitioner av begreppen personuppgifter och behandling finns i artikel 4.1 och 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
I propositionen framgår att syftet med ett socialdataregister är att bidra till ökad kunskap för att utveckla och förbättra verksamheter som rör socialtjänst och LSS.
I den föreslagna lagen definieras socialdataregister som ett register som förs av Socialstyrelsen och som utgör en rikstäckande samling av personuppgifter som dokumenteras inom socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Socialstyrelsen kan föra ett eller flera socialdataregister. Ett socialdataregister hanteras inom ramen för myndighetens särskilda statistikverksamhet. Med socialtjänst avses i lagen om socialdataregister sådan verksamhet som enligt 1 kap. 2 § SoL utgör socialtjänst.
Den föreslagna lagens förhållande till annan dataskyddsreglering
EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna och har företräde framför nationell lagstiftning. För att tydliggöra förhållandet mellan de olika regleringarna föreslår regeringen att den föreslagna lagen ska innehålla en bestämmelse som upplyser om att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Det innebär att lagen inte kan tillämpas fristående, utan endast tillsammans med EU:s dataskyddsförordning.
Vidare ska lagen även innehålla en bestämmelse som anger att lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandlingen av personuppgifter enligt lagen om socialdataregister, om inte annat följer av lagen om socialdataregister eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna.
Personuppgiftsansvarig
Regeringen föreslår att Socialstyrelsen ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt den föreslagna lagen eller enligt föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen. Regeringen förtydligar att kommunerna inte är att anse som personuppgiftsbiträden, vilket innebär att kommunerna inte ska behandla personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Det föreslås inte att kommuner ska ges någon direkttillgång till socialdataregistren.
Ändamål för behandling av personuppgifter
All behandling av personuppgifter måste ha stöd i någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 6.1 a–f i EU:s dataskyddsförordning. Regeringen bedömer att Socialstyrelsens behandling av personuppgifter i ett socialdataregister har stöd främst i den rättsliga grunden allmänt intresse enligt artikel 6.1 e, men även i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c.
Primära ändamål
Personuppgifter får bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (se artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning).
Regeringen föreslår att det i lagen ska anges för vilka primära ändamål som Socialstyrelsen får behandla personuppgifter i ett socialdataregister. Enligt förslaget ska Socialstyrelsen få behandla personuppgifter i ett socialdataregister om det är nödvändigt för att framställa statistik, framställa underlag för uppföljning och utvärdering, utföra epidemiologiska studier eller bedriva forskning.
För att behandla personuppgifter i ett socialdataregiser behöver behandlingen vara nödvändig för någon av ovanstående ändamål. Regeringen hänvisar till att det inte krävs att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig, utan behandlingen kan anses nödvändig om den leder till effektivitetsvinster (prop. 2017/18:105 s. 189). I kravet på nödvändighet ingår att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås lika bra med andra medel, exempelvis genom att uppgifterna anonymiseras (jfr prop. 2017/18:232 s. 117).
Socialstyrelsen ska få behandla personuppgifter i ett socialdataregister för att framställa statistik. Ett socialdataregister är ett statistikregister som hanteras inom ramen för myndighetens särskilda statistikverksamhet.
Vidare ska Socialstyrelsen även få behandla personuppgifter för att framställa underlag för uppföljning och utvärdering. Regeringen framhåller att ett sådant underlag kan ha olika former och inte behöver vara beständigt till sin form. Med uppföljning avses exempelvis att på nationell nivå mäta och beskriva behov, verksamheter och resursåtgång inom socialtjänsten. Utvärdering avser bland annat analys och värdering av kvalitet, effektivitet och resultat i socialtjänsten i förhållande till exempelvis verksamhetens mål.
Dessutom ska Socialstyrelsen också få behandla uppgifter i ett socialdataregister för att utföra epidemiologiska studier. Det kan exempelvis handla om studier där Socialstyrelsen utifrån hela eller delar av populationen följer situationen för olika grupper som får insatser av socialtjänsten för att analysera trender och samband.
Slutligen får personuppgifter i ett socialdataregister behandlas för att bedriva forskning. Med forskning avses sådan forskning som Socialstyrelsen bedriver, som kan ske på eget initiativ utifrån identifierad angelägenhetsgrad och kunskapsbehov eller på uppdrag av regeringen.
Sekundära ändamål
Regeringen föreslår även att det i socialdataregisterlagen ska framgå för vilka sekundära ändamål som Socialstyrelsen får behandla personuppgifter. Enligt förslaget ska personuppgifter som får behandlas för primära ändamål också få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Med detta avses att uppgiftslämnandet sker med stöd av bestämmelser som påbjuder eller tillåter utlämnande.
Finalitetsprincipen
Enligt den så kallade finalitetsprincipen (artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen) får personuppgifter inte vidarebehandlas för något annat ändamål som är oförenligt med insamlingsändamålen. Regeringen föreslår att det i den föreslagna lagen införs en upplysningsbestämmelse om att finalitetsprincipen gäller. I bestämmelsen ska det framgå att personuppgifter som behandlas för de primära ändamålen även får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att dessa inte är oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter
Regeringen föreslår i propositionen att personuppgifter i ett socialdataregister ska få lämnas ut elektroniskt, dock inte genom direktåtkomst. Elektroniskt utlämnande får endast ske om det inte är olämpligt.
I propositionen framhålls att en bedömning av om det är olämpligt att lämna ut uppgifterna elektroniskt ska göras i varje enskilt fall. Vid lämplighetsbedömningen har det bland annat betydelse vem mottagaren är och vad syftet med utlämnandet är.
Tillåtet innehåll i ett socialdataregister
I propositionen föreslås att uppgifter i ett socialdataregister ska gälla socialtjänst eller verksamhet enligt LSS.
Dessutom ska det framgå i den föreslagna lagen att det i registret endast får finnas uppgifter om en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats samt uppgifter om utredningen, beslutet och insatsen, och andra uppgifter av administrativ karaktär av betydelse för utredningen, beslutet eller insatsen som personen får eller har fått.
Med uppgifter om en person avses grundläggande uppgifter om den enskilde, såsom identifikationsuppgifter, bakgrundsuppgifter och demografiska uppgifter. En förutsättning för registrering är att personen utreds för en behovsprövad insats eller har fått ett beslut avseende en sådan insats, oavsett om beslutet är positivt eller negativt, alternativt faktiskt får en insats inom socialtjänsten eller enligt LSS. Uppgifter om en person som är föremål för en insats inom socialtjänsten får registreras oavsett om insatsen är behovsprövad eller inte.
Uppgift om utredningen avser all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för socialnämnden eller annan kommunal nämnd att fatta beslut i ett ärende.
En uppgift om ett beslut som den enskilde har fått avser avgöranden som gäller någon form av insats till den enskilde. Det kan gälla uppgifter om beslut där den enskilde beviljas eller nekas en insats, men även exempelvis uppgifter om beslut som av olika skäl inte har verkställts.
Insatser inom socialtjänsten kan vara av olika slag och ges på olika sätt. En insats kan ges med stöd av SoL eller med stöd av någon av de andra lagar som omfattas av definitionen av socialtjänst. Dessutom kan insatser ges i en verksamhet som en socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse ska bedriva enligt någon annan lag eller förordning. Vilka insatser som kan ges enligt LSS framgår i 9 § LSS. Att en person får en insats inom socialtjänsten innebär att socialnämnden har beslutat om en insats, vare sig det är efter individuell behovsprövning eller genom ett generellt beslut att tillhandahålla en viss insats utan behovsprövning. För att få en insats enligt LSS krävs alltid en individuell behovsprövning.
Vidare får det i ett socialdataregister även finnas andra uppgifter av administrativ karaktär av betydelse för den utredning, det beslut eller den insats inom socialtjänsten eller insats enligt LSS som en person får eller har fått. Med uppgifter av administrativ karaktär avses rent administrativa förhållanden. Exempelvis kan det handla om datum för beslut, tidpunkt för händelse, vilket lagrum ett beslut om insats grundar sig på och vilken kommun eller annan enhet som ansvarar för en insats.
Om det är absolut nödvändigt får det i ett socialdataregister också finnas uppgifter om ställföreträdare för eller närstående till en person som är eller har varit föremål för en utredning, ett beslut eller en insats.
Regeringen bedömer även att uppgifter som kommer från kommuner och utförare av insatser inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS endast bör behandlas i ett socialdataregister om uppgifterna omfattas av en dokumentationsskyldighet.
I propositionen föreslås även att sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning kommer att få behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vidare får sådana personuppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
Sökbegränsningar och begränsningar i åtkomst
I propositionen föreslås att sökbegränsningar ska införas i den föreslagna lagen. Begräsningarna innebär att det kommer vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om hälsa. Om ändamålet med sökningen är att framställa statistik eller bedriva forskning får sökningen även utföras i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om etniskt ursprung, sexualliv eller sexuell läggning.
Regeringen föreslår att åtkomst till personuppgifter i ett socialdataregister ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessutom ska åtkomsten till personuppgifter kontrolleras och följas upp regelbundet. Enligt regeringen bör det i förordning närmare regleras vilka rutiner som ska gälla för att säkerställa att åtkomsten till personuppgifter i ett socialdataregister begränsas, kontrolleras och följs upp.
UPPGIFTSSKYLDIGHET
I propositionen föreslås även lagändringar i LSS och SoL som innebär en skyldighet att lämna uppgifter till ett socialdataregister. Enligt förslaget ska socialnämnden samt offentliga och privata utförare av verksamhet inom socialtjänsten vara skyldiga att till Socialstyrelsen lämna de uppgifter som de förfogar över och som behövs i ett socialdataregister. Kommunen ska vara skyldig att lämna motsvarande uppgifter när det gäller verksamhet enligt LSS. Den skyldigheten ska även gälla för enskilda som bedriver sådan verksamhet yrkesmässigt.
Att det ska röra sig om uppgifter som den uppgiftsskyldige förfogar över avser uppgifter som dokumenteras i enlighet med de krav på dokumentation som finns. Dessutom ska uppgifterna behövas i ett socialdataregister, vilket avser att det endast är sådana uppgifter som får behandlas enligt lagen om socialdataregister som avses.
I propositionen föreslås även att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter.
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE OM SÄRSKILD AVGIFT
Regeringen föreslår i propositionen att en övergångsbestämmelse om särskild avgift ska införas i SoL. Bestämmelsen innebär att den upphävda socialtjänstlagen (2001:453) fortfarande ska gälla i mål om särskild avgift enligt den upphävda lagen i fråga om bistånd som beslutats enligt samma lag.
IKRAFTTRÄDANDE
Regeringen föreslår att lagen om socialdataregister ska träda i kraft den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i SoL och LSS ska träda i kraft den 1 augusti 2027.
Enligt förslaget ska den nya övergångsbestämmelsen till SoL träda i kraft den 1 juni 2026.
Sammanfattning av Prop. 2025/26:165 En lag om socialdataregister.
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 30 mar 2026
Tilda Ekstrand
Jurist, redaktör
