Båtupphandling återförvisas för fullständig granskning av vinnande anbud
Kammarrätten river upp förvaltningsrättens dom i Västtrafiks båtupphandling och kräver full granskning av det vinnande anbudet. Förvaltningsrätten gjorde sin bedömning med utgångspunkt från Västtrafiks försäkringar och en maskerad version av det vinnande bolagets anbud. Nu tvingas målet tillbaka för ny handläggning eftersom kammarrätten slår fast att domstolen måste inhämta handlingarna för en verkligt effektiv överprövning.
Bakgrund
Västtrafik AB upphandlade båttrafik i Södra Skärgården i Göteborg genom ett konkurrensutsatt förfarande enligt artikel 5.3 i EU:s kollektivtrafikförordning (EG) 1370/2007, 4 a kap. 6 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik samt däri hänvisade bestämmelser i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). Ett bolag (S AB) tilldelades upphandlingen. Ett annat bolag (T AB) som också lämnat anbud ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle diskvalificeras eller göras om. I tilläggsyrkanden begärdes att målet skulle vilandeförklaras samt att visst referensuppdrag från det vinnande bolaget skulle inhämtas för granskning.
Sökandebolaget T AB ansåg att bolaget inte uppfyllde kravet på referensuppdrag för nybyggnation av motsvarande fartyg. De menade att S AB saknade relevant erfarenhet av fartygsbyggnation i de material och tekniker som efterfrågades, och misstänkte att de åberopade referenserna antingen var för gamla eller utgjordes av pågående byggnationer, vilket inte var tillåtet. Enligt referensuppdrag 3 var det uttryckligen otillåtet att använda pågående byggnationer som referens för kravet på nybyggnation. Det angavs även att uppdraget skulle vara slutfört och ha en godkänd leverans.
Beträffande äldre referenser som angivits menade sökandebolaget att detta inte visade den aktuella tekniska förmågan som krävdes.
Rättslig reglering
I 4 kap. 1–3 §§ LUK anges att upphandlande myndigheter och enheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. En upphandling får inte utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.
Av 16 kap. 6 § LUK följer att om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.
I upphandlingsmål åligger det den part som gör gällande att en upphandlande myndighet brutit mot bestämmelserna att på ett klart sätt redogöra för vilka omständigheter som ligger till grund för talan. Domstolens prövning är begränsad till de grunder som parten har åberopat (se rättsfallet RÅ 2009 ref. 69). Det är alltså T AB som har att göra sannolikt att S AB:s anbud har sådana brister att skäl för ingripande föreligger (jfr t.ex. HFD 2013 ref. 50 och Kammarrätten i Jönköpings avgöranden i mål nr 2805-14, 3943-21).
Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten menade att det inte var uttryckligen otillåtet att använda gamla referenser. Domstolen konstaterade även att eftersom det inte fanns någon uttrycklig tidsgräns angiven i upphandlingsdokumenten eller i lagen om upphandling av koncessioner (LUK), så skulle det strida mot transparensprincipen att i efterhand förkasta ett anbud bara för att referenserna var gamla.
För att kunna bevisa sina påståenden begärde T AB att förvaltningsrätten skulle hämta in S AB:s anbud i omaskerad version, eftersom Västtrafik endast lämnat ut en maskerad kopia där referensuppgifterna inte framgick.
Förvaltningsrätten avslog ansökan om överprövning samt tilläggsyrkanden om vilandeförklaring och begäran om att hämta in handlingarna. Domstolen ansåg att T AB inte i tillräcklig utsträckning gjort sannolikt att felaktiga referenser godkänts och att det därför inte fanns skäl att utöva domstolens utredningsskyldighet. Rätten fann inte heller stöd för att upphandlingen skulle vara otillbörligt anpassad efter S AB:s flotta.
T AB överklagade till kammarrätten och anförde särskilt att förvaltningsrättens prövning varit ofullständig då domstolen inte kunnat göra en effektiv prövning utan att känna till innehållet i det vinnande anbudet.
Kammarrätten
Kammarrätten bedömer att T AB på ett konkret sätt påtalat brister i anbudet och gjort vad som rimligen kan krävas för att få del av uppgifterna. Västtrafiks egna uppgifter om att kraven är uppfyllda räcker inte för att garantera en effektiv domstolsprövning (jfr HFD 2015 ref. 55).
Förvaltningsrätten har en utredningsskyldighet enligt 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), och borde ha hämtat in handlingarna för en självständig granskning innan målet avgjordes. Kammarrätten gör även bedömningen att förvaltningsrätten inte förefaller ha tagit ställning till samtliga grunder som T AB anfört.
Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och visar målet åter för ny handläggning.
Referat av Kammarrätten i Jönköping 2026-03-05, mål nr 326-26.
Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 31 mar 2026
Anna Sandesjö
Jurist, redaktör
