VD frias från åtal om arbetsmiljöbrott efter mord på anställd vid LSS-boende
En anställd vid ett LSS-boende mördades av en boende. Bolagets VD, som var arbetsmiljöansvarig, åtalades för arbetsmiljöbrott. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning och konstaterar att det fanns brister i arbetsmiljöarbetet, men att det saknades orsakssamband mellan bristerna och mordet. VD:n frias därför.
Bakgrund
En ung kvinnlig anställd på ett LSS-boende mördades av en manlig boende. Mannen attackerade kvinnan med en kniv som han hämtat i boendets kök, vid ett tillfälle då de var ensamma. Tingsrätten bedömde att mannen agerade under påverkan av en allvarlig psykisk störning och han dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordet (se Uppsala tingsrätt 2023-02-13 mål nr B 8830-22).
Till följd av mordet granskades bolaget som drev boendet av både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket. IVO bedömde att bolaget hade följt de krav som ställs i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Arbetsmiljöverket konstaterade brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och lämnade därför in en åtalsanmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott.
Bolagets VD åtalades för arbetsmiljöbrott. Enligt åklagaren hade VD:n försummat riskbedömningar, tillåtit personal att arbeta ensam med mannen och inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder.
Tingsrätten konstaterade att VD:n, som var arbetsmiljöansvarig, inte hade genomfört de riskbedömningar och utredningar som krävdes enlig arbetsmiljölagen (1977:1160), AML. Trots arbetsmiljöbristerna frikände tingsrätten VD:n, då det saknades orsakssamband mellan bristerna och mordet. Eftersom arbetsmiljöbrott inte ansågs bevisat utdömdes ingen företagsbot (se Uppsala tingsrätt 2025-03-05 mål nr B 9675-22).
Domen överklagades till hovrätten där parterna i allt väsentligt la fram samma bevisning som i tingsrätten.
Gällande rätt
Enligt 3 kap. 7 § första stycket brottsbalken ska den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död. I 10 § samma kapitel stipuleras vidare att om brott enligt bland annat 7 § har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med AML ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms han istället för arbetsmiljöbrott.
Av 3 kap. 2 § första meningen AML framgår att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare framgår det av 2 a § första stycket i samma kapitel att arbetsgivaren har en skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta.
Hovrätten
Hovrätten inleder med att konstatera att arbetsmiljöansvaret vid LSS-boendet åvilade bolagets VD.
Utredningen i målet påvisar att bolaget, under tiden före mordet, hade gjort godtagbara riskbedömningar utifrån kraven i LSS. Riskbedömningar som görs inom ramen för LSS är mycket lika de som görs inom ramen för arbetsmiljöarbete. Hovrätten konstaterar att det talar för att de riskbedömningar som bolaget genomfört delvis kan ha relevans ur ett arbetsmiljöperspektiv, men att det saknas dokumentation som styrker att riskbedömningar med direkt inriktning på arbetsmiljöarbetet har genomförts. Vid en samlad bedömning finner hovrätten, i likhet med tingsrätten, att bolaget har underlåtet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och genomföra riskbedömningar i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen.
I skuldfrågan gör inte hovrätten någon annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten anser därmed att det inte fanns ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och mordet på kvinnan. VD:n kan därför inte anses, av oaktsamhet, ha orsakat kvinnans död. Hovrätten fastställer tingsrättens dom och friar VD:n från åtalet.
Referat av Svea hovrätt 2026-03-10, mål nr B 4901-25.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsmiljönet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 4 maj 2026
Clara Eriksson
Jurist, redaktör
