Mål visas åter till förvaltningsrätten efter oklar tillämpning av direktivstyrd eller icke-direktivstyrd reglering
Ett bolag överklagade en kommuns beslut att diskvalificera deras anbud i en upphandling av ett ramavtal för kylarbeten, på grund av att en referens tillhörde ett systerbolag utan korrekt åberopande av kapacitet. Kammarrätten går i sin bedömning inte närmare in på kommunens beslut om referensuppdragen. Istället upphäver domstolen förvaltningsrättens dom och återförvisar målet för ny prövning, eftersom förvaltningsrätten tillämpade direktivstyrda bestämmelser enligt LOU utan att utreda eller motivera varför, trots att upphandlingsdokumentet angav icke-direktivstyrd reglering.
Bakgrund
En kommun genomförde en upphandling avseende ramavtal för underhålls-, service-, felavhjälpande- och installationsarbete samt varor inom fasta kylanläggningar. Upphandlingen genomfördes som ett enstegsförfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Kommunen meddelade ett tilldelningsbeslut där anbud från två andra bolag antogs, medan klagandebolaget diskvalificerades. Anledningen var att en av de två referenser som klagandebolaget lämnat in inte tillhörde det anbudsgivande företaget själv, utan ett systerbolag samt att kapacitet från detta systerbolag inte hade åberopats specifikt för referensuppdraget.
Klagandebolaget ansåg att diskvalificeringen var felaktig. De menade att referenserna uppfyllde kraven i upphandlingsdokumentet där en referens avsåg arbete för Kåpan Fastigheter (utfört av klagandebolaget) och den andra för Karlskronahem (utfört av systerbolaget). De hade åberopat systerbolagets kapacitet, inklusive kyltekniker som utfört uppdraget, och bifogat ett åtagande och ansvarsförbindelse från systerbolaget. Bolaget menade att de därmed uppfyllde kraven på teknisk och yrkesmässig kapacitet och att diskvalificeringen stred mot LOU, vilket orsakade dem skada då deras anbud hade lägst pris.
Bolaget ansökte om överprövning vid förvaltningsrätten som avslog ansökan. Förvaltningsrätten bedömde att kravet på referenser avsåg bolagets egen yrkesmässiga kapacitet, som inte kunde uppfyllas genom åberopande av annat företags resurser enligt direktivstyrda regler i LOU (14 kap. 6 § och 15 kap. 11 § 7). Domstolen ansåg att referenskravet var kopplat till utbildnings- och yrkeskvalifikationer och att bolaget inte visat att de förfogade över detta på egen hand.
Bolaget överklagade till kammarrätten med yrkande om rättelse.
Rättslig reglering
LOU skiljer mellan direktivstyrd reglering som är baserad på EU-direktiv och gäller för upphandlingar över vissa tröskelvärden eller specifika sektorer, och icke-direktivstyrd reglering enligt 19 kap. LOU, för upphandlingar under tröskelvärden eller vissa undantag till exempel byggentreprenader.
Direktivstyrd reglering är striktare och inkluderar detaljerade bestämmelser om kvalificeringskrav, utvärdering och åberopande av andra företags kapacitet (se 14 kap. LOU). Till exempel får en leverantör åberopa andra företags kapacitet för ekonomisk/finansiell ställning och teknisk/yrkesmässig kapacitet, men för kvalifikationer som utbildnings- och yrkeskvalifikationer (15 kap. 11 § 7) krävs att det åberopade företaget faktiskt utför tjänsten (14 kap. 6 §).
I icke-direktivstyrd reglering (19 kap.) är reglerna mer flexibla med färre restriktioner kring kvalificering och åberopande av kapacitet. Upphandlingsdokumentet i detta fall angav uttryckligen att upphandlingen följde 19 kap. LOU, vilket antyder att den bedömdes som en byggentreprenad under tröskelvärden. Principen om proportionalitet, likabehandling och transparens gäller i båda regelverken (4 kap. 1 § LOU).
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterar att upphandlingsdokumentet anger icke-direktivstyrd reglering enligt (19 kap. LOU) och att upphandlingen därför antagligen bör bedömas som en byggentreprenad. Förvaltningsrätten tillämpade direktivstyrda bestämmelser utan att motivera varför, trots upphandlingsdokumentets angivelse. Frågan diskuterades inte heller i parternas skriftväxling och ingen annan utredning förekom. Kammarrätten betonar att domstolen i enskilda mål kan behöva utreda relevanta sakförhållanden för att avgöra tillämplig reglering eftersom valet kan påverka målets utgång. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och visar målet åter för ny prövning.
Referat av Kammarrätten i Jönköping, 2025-07-09, mål nr 1661-25, 1662-25.
Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 3 sep 2025
Jurist, redaktör
