Övergången till en ny socialtjänstlag

En ny socialtjänstlag träder i kraft 1 juli 2025 och ska tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet. I den här analysen går vår expert Lars Clevesköld igenom vissa handläggningsfrågor kopplade till övergången till den nya socialtjänstlagen och de övergångsbestämmelser som finns.

Omedelbart ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Den nya socialtjänstlagen (2025:400), SoL, kommer att träda i kraft den 1 juli 2025. Regeringen har ansett att lagen bör träda i kraft så snart som möjligt, men man har också vägt in att vissa förslag påverkar socialtjänstens sätt att arbeta. Det gäller till exempel bestämmelserna om att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig, att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt övergripande planering av socialtjänstens insatser till enskilda. Lagstiftaren har därför ansett att Socialstyrelsen och kommunerna behöver ges förutsättningar att genomföra anpassningar inför den nya lagen. 

Vi kallar här 2001 års SoL för gamla SoL och 2025 års SoL för nya SoL. 

Av allmänna principer för lagstiftning följer att den nya SoL ska tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet (prop. 2024/25:89 s. 587). Socialnämnden behöver därmed vara redo att tillämpa den nya lagen på direkten från och med 1 juli. Exempelvis innebär det att från och med ikraftträdandet så ska orosanmälningar avseende barn dokumenteras i personakt. För att kunna tillhandahålla insatser utan behovsprövning behöver socialnämnden även besluta om vilka insatser som ska tillhandahållas på det sättet. Sådana principbeslut av nämnden krävs även för att få fortsätta tillhandahålla exempelvis rådgivning, träffpunkter och enklare former av stöd- och samarbetssamtal utan behovsprövning när nya socialtjänstlagen har trätt i kraft.  

Vissa avsteg från principen om omedelbar tillämpning har dock gjorts genom övergångsbestämmelserna. Vi gör en allmän beskrivning av dessa övergångsbestämmelser här och återger dem sist i denna text. 

Ändring av gynnande beslut

Ett avsteg från de allmänna principerna gäller den nya möjligheten att ändra löpande insatser till den enskildes nackdel (14 kap. 9 § första stycket nya SoL). Lagstiftaren har ansett att denna möjlighet inte bör gälla för beslut som har fattats före ikraftträdandet av nya SoL (alltså gynnande löpande beslut som har fattats före den 1 juli 2025). Detta framgår av tredje punkten i övergångsbestämmelserna. Dessa löpande gynnande beslut kan alltså ändras bara enligt de förutsättningar som gällde under giltighetstiden för gamla SoL, nämligen enligt 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900). 

Beslut om tillstånd och förbud 

Vidare har lagstiftaren ansett att beslut om tillstånd eller förbud som har meddelats före ikraftträdandet fortsatt bör vara gällande till dess giltighetstiden för tillstånden eller förbuden löper ut. Detta framgår av fjärde punkten i övergångsbestämmelserna och innebär att nya SoL inte påverkar befintliga tillstånd eller förbud som har meddelats med stöd av gamla SoL. 

Återkrav av ekonomiskt bistånd och ersättningskrav för kostnader 

Övergångsbestämmelserna om återkrav av ekonomiskt bistånd (femte punkten a) liksom övergångsbestämmelser rörande vissa ersättningskrav för kostnader (femte punkten b) tillkom under riksdagsbehandlingen. Regeringens proposition till nya SoL saknade nämligen övergångsbestämmelser när det gäller återkrav av ekonomiskt bistånd som beviljats före ikraftträdandet av nya SoL. På samma sätt var det med ersättningskrav för kostnader som en kommun haft för stöd- och hjälpinsatser och för barn som får vård i annat hem än det egna. Riksdagens socialutskott ansåg att lagförslaget borde kompletteras i dessa avseenden och lade därför fram att äldre föreskrifter ska gälla för återkrav av ekonomiskt bistånd som beviljats före ikraftträdandet (9 kap. gamla SoL) och för ersättningskrav för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra stycket gamla SoL. 

Överklagade beslut 

Vidare har lagstiftaren ansett att de tidigare föreskrifterna fortfarande bör gälla för beslut som har meddelats före ikraftträdandet, men som överklagas. Det innebär bland annat att beslut som fattats före ikraftträdandet och som ska omprövas eller överprövas i domstol efter ikraftträdandet ska prövas enligt de regler som gällde före ikraftträdandet. Detta framgår av sjätte punkten i övergångsbestämmelserna. 

Skyddad yrkestitel

Den 1 juli 2023 trädde bestämmelser om skyddad yrkestitel för undersköterska i kraft (3 kap. 3 § gamla SoL). Innebörden var att endast den som hade ett bevis enligt 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659) hade rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Enligt övergångsbestämmelserna till den regeln fick den som vid ikraftträdandet var tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska även i fortsättningen, fram till den 30 juni 2033, använda titeln undersköterska. Grundbestämmelserna har överförts från 3 kap. 3 § gamla SoL till 25 kap. 4 § nya SoL. Enligt sjunde punkten i övergångsbestämmelserna till nya SoL gäller samma sak som tidigare: den som vid ikraftträdandet av nya SoL var tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska ska även i fortsättningen få använda titeln trots att han eller hon saknar ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen, dock längst till och med den 30 juni 2033. Kravet på att vara tillsvidareanställd vid ikraftträdandet innebär att den som utbildat sig till undersköterska innan dess men vid ikraftträdandet saknar en tillsvidareanställning inte omfattas av övergångsbestämmelsen. Däremot omfattas den som den 1 juli 2025 var tillsvidareanställd och innan övergångsperiodens slut byter arbetsgivare eller tjänst, även om den nya anställningen inte skulle vara en tillsvidareanställning. Kravet på en anställning med yrkestiteln undersköterska innebär också att övergångsbestämmelsen inte kan åberopas av någon som vid ikraftträdandet var anställd med någon annan yrkestitel, även om personen skulle ha utfört sådana arbetsuppgifter som brukar utföras av undersköterskor. 

Den 1 juli 2023 trädde även en bestämmelse om fast omsorgskontakt (inom hemtjänsten) i kraft (3 kap. 3 d § gamla SoL). Bestämmelsen liknar den om yrkestiteln undersköterska: endast den som hade ett sådant bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen fick utses till fast omsorgskontakt. Men den som vid ikraftträdandet var tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska trots att han eller hon saknade bevis enligt patientsäkerhetslagen fick ändå utses att vara fast omsorgskontakt. Detta gällde dock endast till om med den 30 juni 2033. Även dessa bestämmelser är överförda till nya SoL (25 kap. 4 §). Även här gäller enligt övergångsbestämmelserna (åttonde punkten) att den som vid ikraftträdandet var tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska får utses att vara fast omsorgskontakt, trots att han eller hon saknar ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen, dock längst till och med den 30 juni 2033. När det gäller kravet att vara tillsvidareanställd som undersköterska, se kommentaren ovan rörande sjunde punkten. 

Vad händer med befintliga beslut och utredningar när lagen träder i kraft? 

Den här genomgången visar att beslut som har fattats innan den 1 juli 2025, när nya SoL träder i kraft, inte behöver bekräftas på nytt, de behöver inte omprövas och man behöver inte vidta några andra åtgärder för att de ska fortsätta att gälla. I övergångsbestämmelserna sägs rent ut att beslut om tillstånd eller förbud som har meddelats före ikraftträdandet fortsatt ska vara gällande, alltså till dess giltighetstiden för tillstånden eller förbuden löper ut. 

Om man har inlett en utredning under gamla SoL men inte hinner besluta innan nya SoL träder i kraft, är det de nya bestämmelserna som ska tillämpas. Av allmänna principer för lagstiftning följer ju att den nya SoL ska tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet. 

När det gäller verksamheten i stort har lagstiftaren framhållit att det behövs tid för att nå ut med information om den nya regleringen och för förberedande administrativa åtgärder. Arbetet kommer enligt lagstiftaren att behöva fortgå även efter det att nya SoL trätt i kraft (prop. 2024/25:89 s. 587). 

En sak som man nog behöver fästa särskilt avseende vid är att bestämmelserna om barnets bästa har skärpts. Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas, inte som tidigare att det särskilt ska beaktas. Om ett barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för barnet eller barnen. Lagstiftaren har särskilt framhållit att i beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa, det vill säga vad som beslutsfattaren ansett vara barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på och hur barnets intressen vägts mot andra intressen (prop. 2024/25:89 s. 224). Även om sådana principer kan sägas ha gällt även tidigare har de genom nya SoL fått ett mera pregnant uttryck och tillämpningen kommer säkert att tilldra sig uppmärksamhet. 

Övergångsbestämmelsernas lydelse 

Övergångsbestämmelserna har, inräknat de ändringar som riksdagens socialutskott infört genom betänkandet 2024/25:SOU23, nämligen den femte punkten, följande lydelse 

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 
2. Genom lagen upphävs socialtjänstlagen (2001:453). 
3. Bestämmelsen i 14 kap. 9 § första stycket tillämpas inte på beslut om insatser som gäller tills vidare och som har fattats före ikraftträdandet. 
4. Tillstånd eller förbud som har beslutats enligt den upphävda lagen gäller som tillstånd eller förbud enligt denna lag. 
5. Den upphävda lagen gäller fortfarande för 
   a) återkrav av ekonomiskt bistånd som beviljats före ikraftträdandet, och 
   b) ersättningskrav för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra stycket i gamla SoL. 
6. Den upphävda lagen gäller fortfarande vid prövningen av ett överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 
7. Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska ska även i fortsättningen få använda titeln trots att han eller hon saknar ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659), dock längst till och med den 30 juni 2033. 
8. Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska får utses att vara fast omsorgskontakt, trots att han eller hon saknar ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659), dock längst till och med den 30 juni 2033. 

Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 10 jun 2025

Lars Clevesköld

F.d. hovrättsråd, Hovrätten Skåne och Blekinge