Ny rapport: bättre folkhälsa men sämre för vissa kvinnor
Folkhälsan blir allt bättre. Men för kvinnor med låg socioekonomisk status är utvecklingen negativ. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Riksdagen har som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Folkhälsomyndighetens årliga rapport om folkhälsan i Sverige visar att hälsan har förbättrats på befolkningsnivå. Dödligheten har minskat i de vanligaste dödsorsakerna som hjärtinfarkt, stroke och cancer.
Även risken att dö innan 65 års ålder har minskat. Tobaksrökningen har minskat i hela befolkningen och riskkonsumtionen av alkohol har minskat bland män och yngre kvinnor. Den ekonomiska standarden har förbättrats för de allra flesta, men samtidigt har skillnaderna i den ekonomiska standarden ökat mellan olika grupper.
Det går bakåt för kvinnor med låg socioekonomisk status
I motsats till övriga grupper är utvecklingen negativ för gruppen kvinnor med låg socioekonomisk status. I gruppen har medellivslängden sjunkit. Det har även gruppens ekonomiska standard gjort, vilket kan påverka den framtida hälsan för gruppen och för deras barn. Det är endast cirka 40 procent av barn som lever i varaktig ekonomisk utsatthet som tar gymnasieexamen – något som tydligt påverkar deras framtida möjligheter till en god hälsa.
Vägen framåt
Om hälsoklyftorna ska kunna slutas inom en generation måste hälsan stärkas för dem som har sämst hälsa. Det slår rapporten fast.
– För att uppnå målet behöver hälsan förbättras i de grupper som har sämst hälsa och därmed störst behov. Det är i dessa grupper som de största vinsterna för individ och samhälle går att göra. En god hälsa i hela befolkningen är avgörande för ett robust och motståndskraftigt samhälle, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Publicerad 29 maj 2023