Logga in

Glömt ditt lösenord?

Fyrdubblad ökning av ansökningar för avhopparverksamheter

social-fyrdubblad-okning-av-ansokningar-for-avhopparverksamheter.jpg

Allt fler kommuner får pengar för avhopparverksamheter, det vill säga verksamheter som stöttar den som vill lämna ett kriminellt liv. Under 2022 fyrdubblades ansökningarna i jämförelse med året innan.

Att lämna ett kriminellt liv är en komplex och tidskrävande process. Den som hoppar av en kriminell gruppering har ofta flera problem som behöver hanteras, till exempel missbruk, psykisk ohälsa, kriminella tankemönster och arbetslöshet. För att stötta personer som vill lämna ett kriminellt liv kan kommuner ansöka om pengar hos Polisen för så kallade avhopparverksamheter.

Under 2022 beviljade Polisen 113 sådana ansökningar och betalade ut 58 miljoner kronor. Det är fyra gånger så många som under 2021, då 28 ansökningar kom in och tolv miljoner kronor betalades ut.

Vill se tillsyn av verksamheterna så att pengarna används rätt

Kommunens socialtjänster har svårt att på egen hand tillhandahålla avhopparinsatser på ett skyddat boende på annan ort. Ofta anlitas externa aktörer, och därför blir det angeläget att det införs både en möjlighet till tillsyn av och krav på aktörerna.

– Vi måste säkerställa att pengarna används på rätt sätt och vi behöver stärka kommunerna i att ställa kvalitetskrav på externa aktörers arbete och att följa upp ärenden, säger Johanna Kumlin, enhetschef på Socialstyrelsen.

Arbetet med avhopp ska sammanställas

Polisen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen har tillsammans med 13 kommuner tagit fram en beskrivning av vad som vanligtvis sker innan, under och efter ett avhopp. Förhoppningen är att lärande exempel ska spridas. De håller också på att ta fram en modell för hur kommunerna systematiskt kan följa upp sina avhopparärenden.

Publicerad 29 maj 2023

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom socialrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

I det här fallet bedömer kammarrätten att en kvinna med demenssjukdom och alkoholberoende som hade vistats på behandlingshem hade godtagbara skäl för att inte ansöka om bistånd till hyra i tid.

11 mar 2024

Riksdagen har röstat ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.

7 mar 2024

En kvinnas psykiska ohälsa triggades av hennes hemmiljö, trots det bedömer kammarrätten att hon inte behöver bostad med särskild service enligt SoL.

18 jan 2024