JO kritiserar nämnd som avbröt rektors intervju med journalist
Referat
En kommunikatör och en områdeschef inom en kommun avbröt en intervju som en journalist höll med en rektor vid en kommunal förskola. Justitieombudsmannen konstaterar att tjänstemännen hindrade rektorn från att utnyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet och kritiserar kommunstyrelsen och utbildningsnämnden för detta.
BAKGRUND
En journalist skulle göra ett reportage om vabbande och hade sökt upp en förskola för att intervjua föräldrar och personal. Förskolans rektor accepterade att låta sig intervjuas. Inför intervjun kontaktade rektorn en områdeschef för att informera om att hon skulle intervjuas. Områdeschefen informerade i sin tur en kommunikatör vid kommunledningskontoret. Under pågående intervju ringde sedan kommunikatören upp områdeschefen och bad henne kontakta rektorn för att avbryta intervjun. Därefter ringde kommunikatören upp rektorn och bad henne att avbryta intervjun, vilket hon också gjorde. Samtalen från kommunikatören och områdeschefen finns dokumenterade i ett inslag på SVT:s webbplats. Händelsen anmäldes till Justitieombudsmannen (JO).
RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER
Yttrandefrihet
Enligt 2 kap. 1 § I regeringsformen (RF) är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Eftersom yttrandefriheten även omfattar offentligt anställda är utgångspunkten att dessa har rätt att fritt uttala sig om sådana förhållanden på arbetsplatsen som de anser bör komma till allmänhetens kännedom.
Meddelarfrihet
I yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF) finns det kompletterande bestämmelser för meddelarfriheten som är en speciell del av yttrandefriheten. Meddelarfriheten ger ett särskilt starkt skydd för den som lämnar uppgifter för publicering i massmedier. Enligt 1 kap. 10 § första och tredje stycket YGL är utgångspunkten att var och en fritt kan meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i program eller genom tekniska upptagningar. Motsvarande bestämmelse för offentliggörande i tryckt skrift finns i 1 kap. 7 § första och tredje stycket TF.
JUSTITIEOMBUDSMANNEN
JO konstaterar att det framgår av utredningen att en kommunikatör och en områdeschef har hindrat en rektor från att utnyttja sin grundlagsskyddade rätt att lämna uppgifter till medierna. De yttranden som lämnats till JO i ärendet visar att kommunikatören tydligt uppmanade områdeschefen att kontakta rektorn för att avbryta intervjun och att områdeschefen litade på kommunikatörens kunskap och råd. Även om det var kommunikatören som i praktiken dirigerade händelserna kan det enligt JO inte ursäkta områdeschefens agerande. JO konstaterar att områdeschefens och kommunikatörens agerande är oacceptabelt.
Enligt JO:s uppfattning är bristande kunskap om den grundlagsfästa meddelarfriheten en förklaring till det inträffade. En chef inom en kommunal verksamhet måste känna till grundläggande bestämmelser om yttrande- och meddelarfrihet. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att de anställda har tillräcklig kunskap om detta. JO kritiserar därför kommunstyrelsen och utbildningsnämnden för att intervjun avbröts och att rektorn därigenom inte kunde utnyttja sin meddelarfrihet.
Publicerad 15 sep 2022
Redaktör, jurist
