Regeländringar på skolområdet sommaren 2022

skola-Regelandringar-pa-skolomradet-sommaren-2022.jpg

Lagstiftaren har den senaste tiden visat en fortsatt stor vilja att förändra reglerna på skolområdet. Här kommer ett urval av de lagändringar som trädde i kraft under sommaren 2022. Lagändringarna innebär bland annat en ny princip för betygssättning, ökade möjligheter för tillsynsmyndigheter att stänga skolor med allvarliga brister, och ett nytt åtgärdspaket för ökad trygghet och studiero i skolan.

Ändringar i lagen om gymnasial lärlingsanställning

Som en del av genomförandet av EU-direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (arbetsvillkorsdirektivet) har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om gymnasial lärlingsanställning.

Ändringarna innebär bland annat att arbetsgivaren får en utökad skyldighet att lämna information till arbetstagaren om arbetsvillkoren. Arbetstagaren har rätt till detaljerad information om exempelvis arbetstider och utbetalning av lön. Avvikelser från informationsbestämmelserna genom kollektivavtal får inte innebära mindre förmånliga regler för arbetstagarna än vad som följer av arbetsvillkorsdirektivet. Skyldigheten att lämna information ska gälla även när ett anställningsförhållande är kortare än tre veckor.

Lagändringarna trädde i kraft den 29 juni 2022.

Ny princip för betygssättning

Riksdagen och regeringen har beslutat om regeländringar som medför en ny princip för betygssättning. Den nya principen innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Den sammantagna bedömningen görs för alla betygssteg från A till D. Samtliga kriterier för betyget E måste dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få godkänt betyg. Betygskriterierna för betygsstegen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C och kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. 

Komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå samt sfi har en förenklad betygsskala och omfattas inte av den nya principen för betygssättning.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

I syfte att göra tillsynen av skolor mer effektiv, och göra möjligheterna att ingripa mot kommunala och fristående huvudmän så lika som möjligt, har riksdagen beslutat om ändringar i skollagen. Ändringarna innebär bland annat att Skolinspektionen ska kunna förbjuda en kommun eller en region att driva en verksamhet vidare (verksamhetsförbud) i det fall ett föreläggande att åtgärda brister inte har följts och missförhållandena är allvarliga. Lagändringarna innebär också att fler grunder för att återkalla ett godkännande av enskild som huvudman införs. Fler grunder för kommuner att återkalla beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg införs också. 

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. 

Ändringar i behörighetsförordningen

Regeringen har beslutat om ändringar i reglerna kring lärarlegitimation och behörighet. Ändringarna gäller bland annat reglerna för behörighet i ämnena svenska som andraspråk och modersmål. Ändringarna hänger samman med beslutade förändringar i lärarutbildningarna som syftar till att öka antalet behöriga lärare.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Ändring i reglerna om kommuners godkännande av enskilda huvudmän

Regeringen har beslutat om ett tillägg i skolförordningen som gäller kommuners beslut om godkännande av fristående huvudmän. När en kommun beslutar om godkännande av en enskild som huvudman för förskola eller fritidshem, eller om rätt till bidrag för en enskild huvudman för pedagogisk omsorg, ska det framgå av beslutet när utbildningen eller verksamheten senast ska starta.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Extra studietid och utökad lovskola
 

Riksdagen har beslutat att elever i årskurs 4–9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid för att få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och det ska vara frivilligt för elever att delta. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag, och vid den skola som eleven tillhör. Den extra studietiden ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstid som varje elev i grundskolan har rätt till. Fjärrundervisning får användas för extra studietid.

Lagändringen innebär också att den lovskola som är obligatorisk för huvudmän att anordna utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i grundskolans årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Den utökade lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar. Tiden för lovskola ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden. 

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Försöksverksamheten med tvåspråkig undervisning förlängs

För elever i grundskolans årskurs 7–9 som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får huvudmannen, inom ramen för en försöksverksamhet, anordna delar av undervisningen på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). Bestämmelserna om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan gäller fram till den 1 juli 2022 men regeringen har nu beslutat att de ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2023.

Åtgärdspaket för ökad trygghet och studiero

Genom ändringar i skollagen tydliggörs huvudmannens ansvar för att det på varje skola bedrivs ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och studiero. I lagen definieras också studiero som goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. 

Tidigare har det bara varit rektor, lärare och handledare vid fjärrundervisning som haft befogenheten att vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero, till exempel ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Lagändringarna innebär att denna befogenhet nu utvidgas till att omfatta all personal i skolan. Annan personal än lärare och handledare vid fjärrundervisning får också rätt att under vissa förutsättningar visa ut en elev ur undervisningslokalen. 

Även bestämmelserna om tillfällig omplacering av en elev ändras. Ett beslut om tillfällig omplacering inom eller utanför den egna skolenheten får nu innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, även om förutsättningarna i 3 kapitlet skollagen för sådan undervisning inte är uppfyllda. Det blir också enklare för rektorn att besluta om att en elev helt eller delvis ska stängas av.

Det införs nya bestämmelser om att mobiltelefoner som huvudregel bara får förekomma efter lärarens instruktion i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller som stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Privat användning av mobiltelefoner i samband med undervisning är därmed som huvudregel inte tillåten. Det tydliggörs också under vilka förutsättningar rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning får omhänderta mobiltelefoner. För de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet införs även särskilda bestämmelser om möjlighet för rektorn att besluta om mobilfria skoldagar. 

Lagändringarna innebär också att kraven på huvudmannens klagomålshantering skärps. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta detta, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som framfört klagomålet. Samtidigt införs bestämmelser som innebär att Skolinspektionen som huvudregel inte får inleda tillsyn som rör ett enskilt barn eller en enskild elev, om inte huvudmannen har fått möjlighet att hantera frågan först.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. 

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Kommuner blir skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen utbildning för vissa nyanlända med så kallad utbildningsplikt inom komvux. Den sammanhållna utbildningen syftar till att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska innehålla utbildning i sfi, orienteringskurser samt kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Utbildningen ska i genomsnitt omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen, och det ska finnas en individuell studieplan för varje elev.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Publicerad 23 aug 2022

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

Får ett beslut om skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands ses som ett mer ingripande beslut som ska fattas av ansvarig nämnd, eller kan det delegeras till exempelvis rektor? Vår juridiska rådgivare Maria Bjurholm reder ut saken.

27 sep 2022

Regeringen tillsätter en utredning som ska utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet.

22 aug 2022

Vår skoljurist Maria Bjurholm reder ut saken.

18 aug 2022