MBL – Lagen om medbestämmande i arbetslivet
Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), som även kallas för medbestämmandelagen, reglerar de anställdas rätt till inflytande på arbetsplatsen. I MBL finns bland annat regler om förhandlingsskyldighet, arbetstagarorganisationernas rätt till information och vad som gäller i samband med konflikt.
MBL gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. I MBL finns bestämmelser om vilka frågor som faller under informations- och förhandlingsskyldigheten samt när och hur respektive part är skyldig att förhandla. För arbetstagarsidan utövas förhandlingsrätten genom arbetstagarorganisationen, det vill säga facket centralt eller den lokala föreningen/lokal ombudsman. En enskild arbetstagare har inte förhandlingsrätt enligt MBL.
Innan en arbetsgivare fattar beslut om viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållanden är arbetsgivaren skyldig att förhandla med arbetstagarparten. Arbetsgivaren ska också löpande informera om verksamhetens utveckling produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken.
Liksom de flesta arbetsrättsliga lagar har MBL både tvingande och dispositiva regler. Att en regel är dispositiv innebär att den kan ersättas eller ändras genom avtal, såsom ett kollektivavtal eller ett enskilt anställningsavtal. De dispositiva reglerna i MBL kan dock endast ersättas med kollektivavtal. Detta framgår av 4 § MBL.
Förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet
I 10 § MBL stadgas den allmänna förhandlingsrätten. Där framgår att arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen har rätt till förhandling med varandra i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagare.
För att arbetstagarorganisationen ska ha förhandlingsrätt krävs att den fråga som ska bli föremål för en förhandling rör en av deras medlemmar. Förhandlingsrätt för en part innebär en förhandlingsskyldighet för motparten. Förhandlingsrätten som kommer till uttryck i 10 § är en grundläggande del av arbetsrätten och en förutsättning för den svenska modellen.
Det finns tre olika slags förhandlingar i MBL:
- Samverkansförhandlingar
- Avtalsförhandlingar
- Tvisteförhandlingar
Vilken slags förhandling det rör sig om beror på vilken typ av fråga förhandlingen avser.
Informationsskyldighet
Om det finns eller brukar finnas kollektivavtal på en arbetsplats är arbetsgivaren enligt 19 § MBL skyldig att löpande hålla facket underrättat om företagets utveckling. Detta kallas för den primära informationsskyldigheten, och innebär att arbetsgivaren självmant måste lämna information om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Den fackliga organisationen har även rätt att få se bokföringen och andra handlingar som behövs för att kunna ta tillvara på medlemmarnas intressen. Informationsskyldigheten kan bidra till enklare förhandlingar, eftersom arbetsgivare och fack har tillgång till samma faktaunderlag.
Kollektivavtal
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan å ena sidan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och å andra sidan en facklig organisation. En enskild arbetstagare kan aldrig själv vara part i ett kollektivavtal. Avtalet ska röra anställningsvillkor eller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i övrigt och det ska vara skriftligt. I princip alla frågor som rör förhållanden mellan en arbetsgivare och dess anställda kan regleras i kollektivavtal. Även frågor som rört tidigare anställda såsom pensioner kan regleras i ett kollektivavtal. Det ska ingås av behöriga parter och det måste finnas en avsikt mellan parterna att ett avtal ska tecknas. Kravet på skriftlighet kan förstås uppfyllas genom att parterna undertecknar en handling som uttryckligen betecknas som ett kollektivavtal eller något liknande, men också genom att olika skrifter undertecknas eller genom att de justerar ett protokoll med ett innehåll som uppfyller kraven ovan.
26 § MBL slår fast en av grunderna för svensk arbetsrätt, nämligen att ett kollektivavtal inte bara binder de förhandlande och avtalsslutande organisationerna utan även alla dess medlemmar. Det innebär att både arbetstagare och arbetsgivare genom sina respektive organisationer blir bundna av det tecknade kollektivavtalet. Inga stridsåtgärder (såsom strejk) får inledas rörande de avtalade frågorna, utan fredsplikt råder under avtalstiden. Den arbetsgivare eller arbetstagare som bryter mot reglerna i avtalet kan dömas att betala både ekonomiskt och allmänt skadestånd till motparten.
MBL reglerar i huvudsak:
- Föreningsrätt – arbetstagares och arbetsgivares rätt att organisera sig.
- Förhandlingsrätt/skyldighet – rätten för arbetstagare och arbetsgivare att förhandla med motparten i vissa frågor, och motpartens skyldighet att förhandla.
- Rätt till information – handlar i första hand om arbetsgivares skyldighet att informera arbetstagarorganisationen om verksamheten.
- Kollektivavtal – vad som avses med ett kollektivavtal och dess rättsverkan.
- Medbestämmanderätt genom kollektivavtal – medbestämmande för arbetstagarna avseende anställningar, ledningen av företaget och verksamheten i övrigt.
- Facklig vetorätt – om den fackliga organisationens möjlighet att nyttja vetorätt.
- Fredsplikt – förhindrar arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal att vidta stridsåtgärder mot motparten.
- Skadestånd och andra påföljder – påföljder vid brott mot MBL.
Tjänster för dig som arbetar med MBL-frågor
I vår informationstjänst JP Arbetsrättsnet har vi samlat all relevant information som rör arbetsrättsfrågor på ett och samma ställe. Tjänsten ger dig tillgång till allt underlag och kvalificerat stöd som du kan tänkas behöva i ditt arbete. I tjänsten hittar du bland annat rättskällor, vägledande dokument, rättspraxis och expertanalyser.
Behöver du grundläggande kunskaper inom området? Då får du inte missa webbkurserna Arbetsrätt bas Del 1 och Del 2. I vårt webbkursbibliotek erbjuder vi flera interaktiva kurser inom arbetslivsområdet.
Vi erbjuder även kundanpassade utbildningar inom bland annat arbetslivs- och dataskyddsområdet där såväl innehåll som form anpassas efter ditt och dina kollegors behov och önskemål.
Senast uppdaterad 5 april 2022.
Publicerad 5 jan 2020
