Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Min fråga gäller utbildning för nyanlända elever och den nya propositionen som är tänkt att träda i kraft 1 januari 2016. Det är rektor som ska besluta om placering i lämplig årskurs och placering i förberedelseklass. Jag undrar om kartläggningen av den nyanlända eleven (både social och pedagogisk) som ligger till grund för beslut kan utföras utanför skolan t.ex av en särskild mottagningsenhet inom kommunen eller ett centralt elevhälsoteam? Hur hanteras tiden mellan mottagandet och inskrivning i en skola?

 I den nya 3 kap. 12 c § skollagen (som träder i kraft 1 jan 2016) anges:

En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.
Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som:

1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller
2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.

Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.

Av reglerna framgår att rektor ansvarar för att en bedömning av elevens kunskaper blir gjord. Det innebär emellertid inte att det måste vara rektor som genomför den. I propositionen till de nya bestämmelserna (prop. 2014/15:45) anges bland annat följande om hur bedömningen ska göras.

Regeringen anser att skolan ska ha möjlighet att själv välja vilken personal som är mest lämpad att genomföra bedömningen av elevens kunskaper. Det vore önskvärt att bedömningen kunde genomföras på elevens starkaste språk, men det är inte alltid praktiskt möjligt att på kort tid finna t.ex. en modersmålslärare som talar det aktuella språket. Det är därför nödvändigt att skolan har ett visst handlingsutrymme att genomföra bedömningen på något annat språk (s. 29).

Det finns alltså en stor frihet för skolan att välja hur bedömningen ska genomföras. Jag kan inte se några hinder för ett centralt mottagningsteam eller elevhälsoteam att genomföra bedömningen. Det är möjligt att ge eleven undervisning även under tiden som bedömningen genomförs. I propositionen anges följande.

Skolinspektionen har undrat var eleverna ska befinna sig under den tid kartläggningen sker. Flera remissinstanser har vidare poängterat att eleverna bör få möjlighet till undervisning även under bedömningstiden. Regeringen anser att rektorn ska ges fortsatt möjlighet att välja en lämplig placering av eleven fram till dess att eleven fått sin tillhörighet i en ordinarie undervisningsgrupp. Det kan vara i en förberedelseklass eller i någon annan form av undervisningsgrupp. Eftersom den inledande bedömningen förutsätts vara förhållandevis begränsad i tid bör det finnas utrymme att även ge eleven undervisning under de två första månaderna i skolan. Hur undervisningen ska organiseras innan en bedömning av elevens kunskaper gjorts och innan beslut fattats om placering i årskurs och undervisningsgrupp får rektorn avgöra (s.31).

Frågan besvarades av jurist Madeleine Marjasin, 2015-07-08. JP Skolnet vill  framhålla att svaret som ges är av generell karaktär och är inte ett förslag till beslut i det enskilda fallet.

Har du frågor inom skoljuridik som du behöver hjälp med? Upptäck vår juridiska rådgivning

Denna typ av material hittar du i JP Skolnet. Det är en heltäckande informationstjänst för alla som arbetar med skoljuridik och frågor på det skoljuridiska området.

Senast uppdaterad 17 jun 2016

Mer om Skola
Utbildningar

Om JP Infonet


JP Infonet erbjuder tjänster och vägledning för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vår vision är att tillgängliggöra juridiken, så att du som kund ska få all information, beslutsstöd och kompetens du behöver – på det sätt som du föredrar.

Mer om oss

Prenumerera på vårt fokusbrev Skola

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området