Personer som flytt från Ukraina har rätt att arbeta i Sverige enligt massflyktsdirektivet

Arbetsratt_Personer-som-flytt-från-Ukraina-har-rätt-att-arbeta-i-Sverige-enligt-massflyktsdirektivet.jpg

EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Vad innebär det för ukrainska personer som kommer till Sverige och vill arbeta?

Massflyktsdirektivet


Den 3 mars 2022 tog EU ett historiskt beslut om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet (2001/55/EG) med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Massflyktsdirektivet infördes år 2001 och är ett regelverk att som kan aktiveras vid flyktingvågor. Syftet med direktivet är att fastställa miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer från tredje land som inte kan återvända till sitt ursprungsland och att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta, se artikel 1. Det innebär bland annat att personer från Ukraina kommer att ges ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år och med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Direktivet gäller för den som är ukrainsk medborgare, är varaktigt bosatt i Ukraina eller har skyddsstatus i Ukraina. För att omfattas av direktivet ska den ukrainska medborgaren ha lämnat landet efter den 24 februari 2022.

Enligt artikel 12 ska Sverige tillåta personer som har ett tillfälligt skydd i Sverige att utföra arbete, antingen som anställd eller som egenföretagare. För dessa personer ska det också finnas en möjlighet att ta del av utbildningsmöjligheter för vuxna, yrkesutbildningar och praktisk arbetsplatsorientering (det vill säga praktik). Den lagstiftning som finns i Sverige om ersättning, tillgång till sociala trygghetssystem som anställd eller egenföretagare och övriga villkor skall även gälla för de som har ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i landet.  

Vad krävs för att få arbeta i Sverige?


Ukrainska medborgare som kommit till Sverige behöver registrera sig hos Migrationsverket för att de ska ha rätt att arbeta i landet. Vid registrering behöver han eller hon kunna legitimera sig genom ukrainska identitetshandlingar eller genom ett biometriskt hemlandspass. Detta görs på ett av Migrationsverkets servicecenter. Det är först när han eller hon har fått ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd av Migrationsverket som det är möjligt att arbeta i Sverige.

Vad har arbetsgivaren för ansvar vid anställning? 


Det är viktigt att känna till att det är straffbart för en arbetsgivare att anställa en tredjelandsmedborgare som inte har ett giltigt arbetstillstånd. Personen som söker arbete ska kunna visa upp ett giltigt beslut om arbetstillstånd som är utfärdat av Migrationsverket. Det är därför viktigt att arbetsgivaren dels tar ansvar för att kontrollera att den arbetssökande faktiskt har rätt att arbeta i Sverige, dels att arbetsgivaren kontrollerar giltighetstiden för det tillfälliga uppehålls- och arbetstillståndet. Arbetsgivaren ansvarar också för att anställningen anmäls till skatteverket.

Tillämpa befintligt kollektivavtal 


Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal ska tillämpa kollektivavtalet på samtliga anställda på arbetsplatsen, det inkluderar även arbetstagare som har ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd genom flykt från Ukraina.

Av Emma Wallin, redaktör och jurist på JP Infonet.

Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.

Publicerad 17 mar 2022

Emma Stéen

Redaktör, jurist

JP Infonet vill upplysa om att svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

Ska uppgiftsfördelningen av arbetsmiljöuppgifter ske från bolagsstyrelse till VD och därefter vidare ut i organisationen i ett privat bolag? Läs juristens svar!

7 nov 2022

Det var diskriminering när en kommun i Västsverige avslutade provanställningen för en kvinna som var gravid. Den bedömningen gör DO som nu begär att kommunen ska betala diskrimineringsersättning till kvinnan.

3 nov 2022

Att leva med skyddade personuppgifter innebär en uppenbar risk för att uppgifterna röjs av arbetsgivaren eller av andra myndigheter. I denna analys beskriver vår expert Caroline Möncke Almberg hur man som arbetsgivare kan agera för att undvika att sprida personuppgifter i onödan.

13 sep 2022