Trygghetskameror hos äldre gör nytta – JP Infonet

Trygghetskameror hos äldre gör nytta

Trygghetskameror och gps-larm har förbättrat och effektiviserat äldreomsorgen. Men inte sällan saknas rutiner för att hantera de äldres samtycke. Det visar en studie som Socialstyrelsen gjort i 12 kommuner.

Socialtjänsten använder allt mer teknik för att öka tryggheten och självständigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Två viktiga metoder är gps-larm och trygghetskameror. Larmet gör att den äldre kan gå ut själv, men larma eller bli positionerad om hen går vilse. Kamerorna används av hemtjänsten för att göra tillsyn på natten, istället för fysiska besök. Nu har Socialstyrelsen undersökt vad tekniken innebär för enskilda, anhöriga, personal och för kommunerna. 

social_kamera16x9.jpg

Undersökningen visade att de äldres nattsömn blev bättre, eftersom de fick sova ostört. Ett oväntat resultat var dock att många upplevde en stärkt integritet, eftersom det inte längre kom personal mitt i natten.

Personalens arbete blev också effektivare, eftersom man slapp göra nattlig rutintillsyn och kunde ägna sig mer åt dem som verkligen behövde ett personligt besök.

Nyttan med gps-larm var inte lika uppenbar och larmen kräver en mer komplex organisering av arbetet än kamerorna. Vem ser till att den enskilde har med sig larmet och har laddat det? Vem positionerar? Vem rycker ut vid ett larm? En slutsats var att kommunerna i många fall inte har anpassat sina arbetssätt för den här tekniken.

– De som var mest positiva till gps-larm var de anhöriga. De upplevde en ökad trygghet i vissheten att deras make, maka eller förälder kan hittas om hen irrar bort sig, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Men användandet av teknik i socialtjänsten har brister också. Inte sällan saknas det rutiner för att försäkra sig om att kommunen har den äldres samtycke till att använda trygghetskamera eller gps-larm. Exempelvis kan en person med begynnande demens ha glömt bort att den sagt ja till tekniken eller glömt varför tekniken finns.

Fakta om studien:

De kommuner som deltog i Socialstyrelsens studie var Örebro, Järfälla, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Kramfors, Falun, Linköping, Malmö, Karlstad, Göteborg och Halmstad.

Senast uppdaterad 7 nov 2018

Mer om Sociala frågor
Utbildningar
  • Kursen omfattar de bestämmelser som avhandlar barns rättsliga ställning i samhället med särskild fokus på barnens rättigheter. Regelverket sträcker sig över olika rättsområden och belyser relevant speciallagstiftning främst det som berör kommunal juridik. Barnkonventionens funktion som styrdokument och kommande lag behandlas särskilt.

    Stockholm 1-dagskurs Föreläsare: Natalie Glotz Stade
  • Under kursen sker en genomgång av det grundläggande regelverket kring handläggning och dokumentation, inklusive de nya lagändringarna. Särskilt fokus läggs på hur informationsinsamling, analys och bedömning ska kunna säkerställa att barnets bästa i möjligaste mån tillvaratas.

    Stockholm 1-dagskurs Föreläsare: Ulrika Ekebro
  • Kursen innehåller en genomgång av aktuella lagbestämmelser med nedslag i förarbeten och aktuell rättspraxis inom LVU-området. Bl.a. behandlas grunderna att bereda vård, frågor om omedelbart omhändertagande, tidsfrister samt omprövning och vårdens upphörande. (5,75 undervisningstimmar) 

    Stockholm 1-dagskurs Föreläsare: Anna Lindén, Ylva Hedén

Prenumerera på vårt fokusbrev Social

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området