Mårten Schultz om när skadeståndsrätten (dessvärre) fått gå först

NJA 2015 s. 199 skaver i mig. Fallet rör ersättning för sakskada i formen av nedhuggna och dödade träd. Anledningen till att det skaver i mig är eftersom det verkar som domen i sig gör skada, om man ska döma av en händelse som nyligen inträffade i Tylösand.

Den här är en argumenterande text med syfte att påverka. De åsikter som uttrycks är författarens egna.

marten_schultz_skadestandsratt.jpg

Först kort om HD:s dom. Bakgrunden var att en person hade fällt tre tallar och skadat ytterligare en. Tallarna var gamla. Såvitt kunde utredas var träden självsådda, inte planterade. Skadevållandet var medvetet – det var fråga om ett skadegörelsebrott. Ägaren till den fastighet varpå tallarna stod, B, begärde ersättning från skadevållaren för sina träd. Skadevållaren var gäst hos ägarna till grannfastigheten. Dessa grannar hade tidigare klagat på att tallarna hindrade solljuset och frågat B om hon kunde tänka sig att kapa träden. B hade varit avvisande. 

HD fann att den metod som vanligtvis används för att bestämma skadeståndet – återanskaffningsmetoden – inte kunde användas. Träden var unika och kunde inte återanskaffas. Det här är inte helt logiskt. Det samma gäller för all sakskada när egendom totalförstörs. Om någon river sönder min sedel så är det en unik sak som förstörs, även om jag kanske inte så ofta – men väl ibland – bryr mig om just denna sedel.

Med risk för att låta som filosofen Leibniz så är något som i alla delar överensstämmer med något annat samma sak som det andra. Annars är det unikt. När skadan drabbar unik egendom, i Leibniz mening, kan ersättningen enligt huvudprincipen om återanskaffningsvärdet inte utgå från exakt samma egendom. Det finns ju definitionsmässigt inte någon ”exakt samma egendom” att återanskaffa. Istället utgår återanskaffningsbedömningen från värdet av att ersätta med närmast motsvarande egendom. Det är en second best-lösning. Men HD tyckte alltså annorlunda med träden.

När egendom inte bara är unik utan unikt unik – som gamla självsådda träd – så kan den skadelidande hamna i en sämre situation än om den totalförstörda egendomen var litet lagom unik. I den förra situationen, fastslog HD, kunde man inte återanskaffa likvärdiga träd. Istället skulle ersättningen bestämmas utifrån det försämrade fastighetsvärdet för den fastighet som träden stod på. Det kan innebära att skadeståndet blir betydligt mycket lägre.

Värdet kan också påverkas av vem som äger träden. Snabbt insåg förmögna personer i urbana områden att det är billigt att kapa eller döda riktigt gamla och fina träd och särskilt om de är belägna på mark som ägs av det allmänna. Hur påverkar det fastighetsvärdet för Stockholms stad om jag dödar ett gammalt pilträd framför mitt fönster i bostadsrättslägenheten vid vattnet? Väldigt litet. Kommunen har ju massor med träd. 

Halmstad tingsrätt dömde nyligen en man för skadegörelse. Han hade köpt en dyr fastighet i Tylösand. Därefter lät han enligt domen kapa träd som stod på kommunens mark i vägen för hans vattenutsikt. Hans eget fastighetsvärde ökade betydligt.

Tingsrätten fann, efter en lojal läsning av HD:s dom, att träden var så speciella att de inte kunde ersättas och att kommunens minskade fastighetsvärde inte påverkats så markant. Skadeståndet sattes därför till ett lågt belopp.

Dessutom gjorde tingsrätten som HD 2015 och lät skadeståndsrätten bestämma skadan, även för den straffrättsliga prövningen. Åtalet för skadegörelse landade därmed i skadegörelse av normalgraden, efter att civilrätten för ovanlighetens skull fått komma först.

Prejudikatet från 2015 ger härmed mer cyniska skadevållare ett ekonomiskt incitament att döda gamla träd på kommunal mark. Det kostar nästan inget, vare sig skadeståndsrättsligt eller straffrättsligt. 

Skadevållaren kan därmed tjäna på sin orättshandling.

Det skaver i mig.

Av Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, han har av åklagarmyndigheten i Halmstad anlitats för att skriva utlåtande i rättegången om skadegörelsen i Tylösand.  

Publicerad 27 nov 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom straffrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Tjänster

  • JP Straffrättsnet

    Tjänsten för dig som arbetar som försvarsadvokat, målsägandebiträde, åklagare, domare eller forskar inom straffrätt.
  • JP RättsfallsnetBrottmål

    JP Rättsfallsnet–Brottmål ger dig tillgång till alla domar inom straffrättsområdet.
  • JP RättsfallsnetLRV

    Tjänsten ger dig tillgång till alla domar som har avgjorts med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård.

Nyheter

Drygt fyra år efter gärningstillfället lagförs slutligen en person som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Normalt sett skulle brottet ha lett till en månads fängelse. Tiden om ca fyra år, efter att målet varit uppe i tre instanser, bedöms dock vara en ovanligt lång tid. Det, tillsammans med andra omständigheter, medför att HD anser att en villkorlig dom förenad med samhällstjänst kan väljas som påföljd i stället för fängelse. Samtidigt anses inte den tilltalades rätt till rättegång inom skälig tid ha kränkts. JP Infonets expert Frida Velander reder ut skillnaden mellan de två påföljdslindringsgrunderna.

16 dec 2021

En analys om billighetsskälens betydelse vid straffrättslig påföljdsbestämning, författad av JP Infonets expert Erik Svensson.

30 nov 2021

Läs sammanfattningen av det nya lagförslaget.

19 nov 2021