Logga in

Glömt ditt lösenord?

Förslag om att ansvar för våldsutövare ska införas i socialtjänstlagen

Regeringen föreslår flera åtgärder för att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer. Bland annat föreslås att socialtjänsten ska verka för att personer som utsätter närstående för våld ska ändra sitt beteende. Vår jurist Marianne har sammanfattat förslaget om att ansvar för våldsutövare ska införas i socialtjänstlagen. 

Till socialtjänstens uppgifter hör att verka för att brottsoffer får stöd och hjälp. Någon motsvarande bestämmelse i socialtjänstlagen finns inte när det gäller våldsutövare. Regeringen konstaterar att det varierar mellan kommunerna vilket ansvar de anser sig ha för personer som utsätter närstående för våld eller övergrepp. Att tillämpningen skiljer sig åt i landet riskerar att leda till att våldsutövarna inte ges samma förutsättningar att få insatser, vilket ytterst drabbar de våldsutsatta.

Tydligare bestämmelse för socialtjänsten

I förarbetena till den ändring i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld kan behöva hjälp och stöd uttalades att socialtjänsten har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp och se till att familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Mot den bakgrunden anser regeringen att socialnämnden bör ha ett större fokus än idag på att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ges insatser som syftar till att förändra deras beteende och förhindra att de fortsätter att utsätta sina närstående för våld. Därför föreslår regeringen att det införs en bestämmelse i socialtjänstlagen (5 kap. 11 a § SoL) om att socialtjänsten ska verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

Socialnämnden ska besluta om insatser

Socialnämnden bör avgöra vilken insats som ska ges med hänsyn till den enskildes förutsättningar och behov, baserat på faktorer som risk för återfall och individens mottaglighet. Exempel på hur socialnämnden kan verka för att personer som utsätter närstående för våld ska upphöra med våldet är bland annat påverkans- och behandlingsarbete, stödjande samtal och information om våld. När det utöver våldsamma tendenser finns problem med till exempel missbruk eller psykisk ohälsa, kan det finnas behov av insatser från aktörer utanför socialtjänsten, exempelvis hälso- och sjukvården, som allmän rådgivning eller kontakt med en psykiatrisk mottagning. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram metoder för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behandlingsarbete med våldsutövare i nära relationer.

Barns behov ska ges extra vikt

När socialtjänsten bedömer vilka insatser som bör erbjudas till den som utsätter eller har utsatt en närstående för våld är det inte bara behoven hos den som ska erbjudas insatsen som ska beaktas. Socialnämnden bör även ta hänsyn till de våldsutsatta och deras närståendes behov, särskilt barnens behov. När det gäller till exempel behandlingsarbete med män som har utövat våld mot närstående kvinnor är det viktigt att värna berörda kvinnors och barns säkerhet, särskilt i sammanhang där våldsutövaren inte är frihetsberövad.

Stöd i tillämpningen

Till stöd för tillämpningen i fråga om bland annat säkerheten för brottsoffer och deras närstående framgår i 16 kap. 10 § SoL att regeringen har getts bemyndigande att själv eller genom en myndighet meddela föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser stöd och hjälp för den som har utsatts för brott och dennes närstående. Motsvarande bemyndigande ska därför införas när det gäller den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp 

Utöver detta föreslås också i propositionen Förebyggande av våld i nära relationer att hälso- och sjukvården ska ta särskild hänsyn till barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder utsätter barnet eller någon närstående för våld eller andra övergrepp. Slutligen föreslås en sekretessbrytande bestämmelse i förhållande till polisen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2021.

Marianne Jakobsso

I vår informationstjänst JP Socialnet har Marianne sammanfattat hela propositionen. Har du inte tillgång till tjänsten kan du ansöka om en kostnadsfri testperiod här.

Publicerad 19 maj 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom socialrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

I det här fallet bedömer kammarrätten att en kvinna med demenssjukdom och alkoholberoende som hade vistats på behandlingshem hade godtagbara skäl för att inte ansöka om bistånd till hyra i tid.

11 mar 2024

Riksdagen har röstat ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.

7 mar 2024

En kvinnas psykiska ohälsa triggades av hennes hemmiljö, trots det bedömer kammarrätten att hon inte behöver bostad med särskild service enligt SoL.

18 jan 2024