Fem år med OSA-föreskrifterna

Arbetsmiljöverket har i drygt 5 300 inspektionsärenden använt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som infördes den 31 mars 2016. Reglerna kom till för att göra det enklare för arbetsgivare att arbeta förebyggande mot ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. 

arbetsliv_Fem_ar_med_OSA_foreskrifterna_16x9.jpg

– Organisatorisk och social arbetsmiljö handlar om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Enligt Arbetsmiljölagen har alla rätt till en god arbetsmiljö, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att konsekvent undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.

Viktigt med dialog


Arbetsmiljöverket uppmanar samtliga arbetsgivare att föra en kontinuerlig dialog med arbetstagarna. Det är ett viktigt verktyg för att chefen ska kunna bedöma arbetstagarnas arbetsbelastning och för att förebygga kränkande särbehandling.

Vård och omsorg är den bransch som har haft flest rapporterade brister med minst en hänvisning till OSA-paragraferna sedan föreskrifterna kom till för fem år sedan. Totalt rör det sig om 1 696 händelser. Det branschområde som har lägst antal rapporterade brister under samma tidsperiod, med fem stycken händelser, är jordbruk, skogsbruk och fiske.

Föreskrifterna utvärderas


Nu pågår en utvärdering av OSA-föreskrifterna ur ett externt perspektiv. Arbetsmiljöverket för samtal med fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare och övriga intressenter som berättar hur de tillämpar föreskrifterna och hur de arbetat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för fem år sedan. Den färdiga utvärderingen blir en del i att bedöma om det finns ytterligare behov av insatser för att stödja tillämpningen.

– Det är viktigt för oss att kunna ge stöd så att våra föreskrifter fungerar fullt ut på dagens arbetsmarknad. Därför välkomnar vi parternas bidrag i detta arbete. Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller i värsta fall dö på grund av sitt arbete, säger Ulrich Stoetzer.

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

  • Ohälsosam arbetsbelastning. Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, prioritera om eller öka bemanningen.

  • Arbetstid. Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller att förväntas vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, och se till att motverka eventuella hälsorisker.

  • Kränkande särbehandling. Var tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt ha rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ska det bland annat framgå hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Publicerad 8 apr 2021

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

Vår arbetsrättsjurist Emma Stéen svarar på frågan.

2 dec 2022

Riksdagen sa ja till förslaget om att en arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat.

2 dec 2022

Ska uppgiftsfördelningen av arbetsmiljöuppgifter ske från bolagsstyrelse till VD och därefter vidare ut i organisationen i ett privat bolag? Läs juristens svar!

7 nov 2022