Ett tydligare och enklare detaljplanekrav

Att upprätta och anta en detaljplan är ofta både kostnads-​ och resurskrävande. Därför trädde nya ändringar i plan- och bygglagen om ett tydligare och enklare detaljplanekrav i kraft 1 januari.

Enligt propositionen Ett tydligare och enklare detaljplanekrav syftar ändringarna till att göra det enklare att bedöma när det krävs respektive inte krävs en detaljplan. Då det är både tids- och resurskrävande att ta fram en detaljplan ansåg den dåvarande regeringen att det skulle förtydligas att kravet på en detaljplan bara ska gälla när en sådan faktiskt behövs. 4 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL) har därför ändrats. 

Ändringarna innebär bland annat att de omständigheter som har betydelse för bedömningen av om det krävs en detaljplan eller inte numera direkt framgår av lagtexten. Bedömningskriterier har lagts till både när det gäller en ny sammanhållen bebyggelse och förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse. Det tydliggörs att detaljplanekravet vid en ny sammanhållen bebyggelse bara ska gälla bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk.

När krävs detaljplan?

Detaljplan krävs för större projekt och förändringar. Den dåvarande regeringen ansåg att ju större omfattning och ju fler intressen som berörs, desto större behov finns av en detaljplan. Även när ett område avser till exempel nya eller ändrade allmänna platser, eller om genomförandet av åtgärderna förutsätter kommunens medverkan i någon nämnvärd omfattning, ansåg den dåvarande regeringen att det är lämpligt att anta en detaljplan. Finns det många motstridiga enskilda intressen eller många olika ägare av området kan det också vara lämpligt med en detaljplan.

Detaljplaneläggning bör däremot inte behövas i många fall när åtgärderna är mindre och där varken detaljplaneprocessen eller den färdiga detaljplanen tillför några väsentliga mervärden. I många fall bör någon detaljplan inte heller behövas när en befintlig bebyggelse ska förändras från exempelvis kontor till bostad och det inte kommer att medföra någon omgivningspåverkan.

Förväntade resultat

Ändringen förväntas leda till att fler åtgärder prövas genom bygglov istället för detaljplanering, vilket kommer begränsa statens insyn. Kommunerna förväntas upprätta färre detaljplaner eftersom det kommer att finnas möjlighet att pröva tillkommande bebyggelse endast genom bygglov. Ändringarna bedöms dock inte leda till någon ökning av bygglovsärenden för kommunerna eftersom de åtgärder som förut krävde detaljplan ofta även krävde bygglov. För domstolarna bedöms ändringarna bidra till färre överklagade beslut om detaljplan och istället ett större antal överklagade beslut om bygglov.

Senast uppdaterad 10 jan 2019

Mer om Samhällsplanering
Utbildningar
  • Denna tvådagarskurs ger dig den grundläggande systematiken och innehållet i byggbranschens standardavtal, främst AB 04, samt fördjupning i vissa frågor i övriga standardavtal och en översikt av övriga rättskällor.      

    Stockholm 2-dagarskurs Föreläsare: Peter Degerfeldt
  • Kursen innehåller en grundläggande genomgång av Plan- och bygglagen (PBL) med ett särskilt fokus på de senaste lagändringarna och några av de frågetecken som uppkommit därmed. Viss fördjupning sker inom de mest aktuella frågeställningarna.

    Stockholm Föreläsare: Johannes Holmgren
  • Kursen innehåller en genomgång av de regler i Plan- och bygglagen som påverkar planprocesser, exploateringsavtal mm med kopplingar till miljöbalken. Reglerna om miljöbedömningar i miljöbalken som trädde i kraft 1/1 2018 är inkluderade i kursen som även tar upp den nya regleringen av MKN.

    Stockholm Föreläsare: Pia Pehrson

Prenumerera på vårt fokusbrev Mark och miljö

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området