Ett tydligare och enklare detaljplanekrav

Att upprätta och anta en detaljplan är ofta både kostnads- och resurskrävande. Därför föreslår regeringen att kravet på när detaljplaner ska upprättas ska förtydligas i plan- och bygglagen.

 
Propositionen Ett tydligare och enklare detaljplanekrav syftar till att göra det enklare att bedöma när det krävs respektive inte krävs en detaljplan. Då det är både tids- och resurskrävande att ta fram en detaljplan anser regeringen att det måste förtydligas att kravet på en detaljplan bara ska gälla när det faktiskt behövs. Regeringen föreslår därför att 4 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL) ska ändras. 

Ändringarna innebär bland annat att de omständigheter som har betydelse för bedömningen av om det krävs en detaljplan eller inte ska framgå direkt av lagtexten. Sådana här bedömningskriterier ska läggas till både när det gäller en ny sammanhållen bebyggelse och förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse. Det ska också till exempel tydliggöras att detaljplanekravet vid en ny sammanhållen bebyggelse bara ska gälla bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk.

När kommer detaljplan att krävas?

Detaljplan ska krävas för större projekt och förändringar. Ju större omfattning och ju fler intressen som berörs, desto större behov finns av en detaljplan enligt regeringen. Även när ett område avser till exempel nya eller ändrade allmänna platser, eller om genomförandet av åtgärderna förutsätter kommunens medverkan i någon nämnvärd omfattning, anser regeringen att det är lämpligt att anta en detaljplan. Finns det många motstridiga enskilda intressen eller många olika ägare av området kan det också vara lämpligt med en detaljplan.

Detaljplaneläggning bör däremot inte behövas i många fall när åtgärderna är mindre och där varken detaljplaneprocessen eller den färdiga detaljplanen tillför några väsentliga mervärden. I många fall bör någon detaljplan inte heller behövas när en befintlig bebyggelse ska förändras från exempelvis kontor till bostad och det inte kommer medföra någon omgivningspåverkan.

Förväntade resultat

Regeringen bedömer att förslaget kommer att leda till att fler åtgärder prövas genom bygglov istället för detaljplanering, vilket kommer begränsa statens insyn. Kommunerna förväntas upprätta färre detaljplaner eftersom det kommer finnas möjlighet att pröva tillkommande bebyggelse endast genom bygglov. Förslaget bedöms dock inte leda till någon ökning av bygglovsärenden för kommunerna eftersom de åtgärder som idag kräver detaljplan ofta även kräver bygglov. För domstolarna bedöms förslaget bidra med färre överklagade beslut om detaljplan och istället ett större antal överklagade beslut om bygglov.

Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Senast uppdaterad 13 apr 2018

Mer om Samhällsplanering

Utbildningar

Prenumerera på vårt fokusbrev Mark och miljö

Se vår integritetspolicy

Webbtjänster inom området