Diskriminerande krav på sysselsättning i kollektivavtal ändras

Ett mål som Diskrimineringsombudsmannen (DO) har drivit i Arbetsdomstolen har nu lett till att ett diskriminerande krav på sysselsättning i kollektivavtalet för bemanningsbranschen tas bort. Enligt DO har sysselsättningskravet uteslutit tusentals personer med funktionsnedsättning från möjligheten att komma ifråga för vissa bemanningsarbeten på del- och visstid.

arbetsliv_Diskriminerande_krav_pa_sysselsattning_i_kollektivavtal_andras_16x9.jpg

I oktober förra året lämnade DO in en stämningsansökan för en kvinnas räkning mot kollektivavtalsparterna Kompetensföretagen och LO-förbunden, samt mot ett företag i bemanningsbranschen. Talan gäller ett krav i kollektivavtalet för bemanningsföretag, som DO bedömer har uteslutit kvinnan från möjligheten att komma ifråga för ett tillfälligt extraarbete som programvärd/programvärdinna.

Kravet innebär att arbetssökande till tillfälligt extraarbete ska ha en annan huvudsaklig sysselsättning för att kunna få arbete. Följden av sysselsättningskravet har varit att personer med funktionsnedsättning och sjukersättning på deltid har uteslutits helt eller delvis från just deltidsarbete.

I det aktuella fallet har kvinnan en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga och sjukersättning med 75 procent. På grund av kollektivtalet meddelade det rekryterande bemanningsföretaget att sjukersättningen inte motsvarade kravet på annan huvudsaklig sysselsättning, och att hon därför inte kunde komma ifråga för arbetet.

Ett liknande sysselsättningskrav har redan underkänts av Arbetsdomstolen, AD i en dom från 2018. AD fann då att kravet var otillåtet eftersom det särskilt missgynnar personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. AD fann också att kravet inte kunde rättfärdigas som lämpligt och nödvändigt i ljuset av de syften som kollektivavtals-parterna angett ligga till grund för kravet. Eftersom den domen inte föranledde parterna att ändra motsvarande krav i kollektivavtalet, och att bemanningsföretaget i fråga därför uppställde kravet i förhållande till kvinnan, fann DO skäl att väcka talan mot både bemanningsföretaget kollektivavtalsparterna.

Eftersom företaget har erkänt att kvinnan diskriminerats och parterna på central nivå nu har beslutat att ändra den relevanta kollektivavtalsbestämmelsen, bedömer DO att myndighetens syfte med att driva målet har uppfyllts. En överenskommelse om att kvinnan ska få 55 000 kr i ersättning har också träffats.

Överenskommelsen och ändringen innebär att det inte längre finns någon tvist mellan parterna, och målet i Arbetsdomstolen har därför avskrivits.

Publicerad 28 sep 2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Arbetsmiljönet

    Informationstjänsten för dig som är arbetsmiljöansvarig, skyddsombud eller har en samordnande roll.
  • JP Arbetsrättsnet

    Informationstjänsten för dig som har personalansvar eller jobbar på en personal- och HR-avdelning.
  • JP LaglistaArbetsmiljö

    Bevaka lagar som berör arbetsmiljöfrågor med en enkel och användarvänlig laglista. Och få personligt stöd av våra jurister.

Nyheter

Att leva med skyddade personuppgifter innebär en uppenbar risk för att uppgifterna röjs av arbetsgivaren eller av andra myndigheter. I denna analys beskriver vår expert Caroline Möncke Almberg hur man som arbetsgivare kan agera för att undvika att sprida personuppgifter i onödan.

13 sep 2022

Omfattas en person som arbetar på distans från ett annat land av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen? Det analyserar vår expert Martina Axmin, Jur.dr i socialrätt och postdoktor vid Lunds Universitet.

12 sep 2022

En församling krävde att en anställd skulle närvara vid religiösa ceremonier. Diskrimineringsombudsmannen anser att den anställde inte utsatts för direkt eller indirekt diskriminering genom det uppställda kravet. Församlingen har därmed inte överträtt förbudet mot diskriminering i arbetslivet.

20 jun 2022