Utökat lagstöd för registerkontroller vid anställning i kommunal verksamhet
Nya regler om utökade registerkontroller vid anställning i kommun började gälla den 1 mars 2026. Den nya regleringen har införts genom två nya lagar och ändringar i befintlig lagstiftning och innebär ett utökat lagstöd för att genomföra registerkontroller i de situationer som pekas ut i lagstiftningen. Vad innebär den nya lagstiftningen för den personliga integriteten? Vad innebär den för de individer vars uppgifter kommer att behandlas med stöd av den nya lagstiftningen? Denna analys skriven av stadsjurist Sandra Rickard redogör för den nya regleringen i ljuset av ett integritetsskyddsperspektiv.
Bakgrund
I förarbetena anges att syftet med den nya regleringen är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner tar anställning i kommunala verksamheter.
I fler fall än tidigare är det nu möjligt för kommuner att ta del av uppgifter från belastningsregistret, och i vissa fall från misstankeregistret.
De nya reglerna gäller för personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning, arbeta med barn, eller anställas till vissa ledande befattningar inom kommuner.
Reglerna har införts genom två nya lagar och genom ändringar i befintlig lagstiftning. De nya lagarna är lagen (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner och lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Regleringen i de nya lagarna innebär en möjlighet, ingen skyldighet, för kommuner att genomföra registerkontroller i de situationer som pekas ut i lagstiftningen.
Ändringar har genomförts i 1–2 §§ lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder och i 1, 3 och 4 §§ lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.
Ändringar har även gjorts i 51 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister och 8 a § lagen (1998:621) om misstankeregister.
Misstanke- och belastningsregistret
Belastningsregistret och misstankeregistret förs av Polismyndigheten. Ett av ändamålen för belastningsregistret är att de brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheterna ska få tillgång till de uppgifter som behövs i verksamheten. Ett annat ändamål är att tillgodose Polismyndighetens och andra myndigheters behov av uppgifter om belastningar vid vissa lämplighetsprövningar, tillståndsprövningar och andra prövningar som anges i författning. Registret får också användas för att lämna ut uppgifter till enskild som är av särskild betydelse i hans eller hennes verksamhet (2 § lagen [1998:620] om belastningsregister) (prop. 2025/26:61 s.16).
Misstankeregistrets ändamål är primärt att underlätta tillgången för uppgifter om skälig misstanke för de brottsbekämpande myndigheterna (2 § första stycket 1 lagen [1998:621] om misstankeregister). I övrigt gäller de ändamål som även anges för belastningsregistret (prop. 2025/26:61 s.17).
Registerkontroller vid anställning till vissa befattningar
Regleringen som ger denna möjlighet finns i lagen (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner och består av sex paragrafer.
Av 1 § framgår att en kommun får begära att den som erbjuds anställning till en ledande befattning eller annan befattning som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Detsamma gäller för kommunalförbund och kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
Av 3 § framgår att lagen inte ska tillämpas om registerkontroll görs enligt någon annan lag. Lagen är alltså subsidiär.
I förarbetena framhålls att det är centralt att arbetsgivare har de verktyg som krävs för att kunna genomföra noggranna och säkra rekryteringsprocesser inom ramen för sitt ordinarie verksamhetsskydd (prop. 2025/26:61 s. 45).
Innan lagens tillkomst fanns det inget författningsstöd för kommuner att göra registerkontroller vid anställningar som innebär arbetsuppgifter där det finns en risk för att kommunen eller den enskilde i den positionen kan utsättas för otillåten och otillbörlig påverkan som kan påverka kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag (prop. 2025/26:61 s. 45).
I förarbetena uttalas att lagen ska ses som ett sätt att möta upp ett skyddsbehov med ett annat skyddsintresse än det som gör att säkerhetsskyddslagen blir tillämplig. Lagen ska alltså inte i någon del ersätta de krav som uppställs i säkerhetsskyddslagen. På samma sätt, sägs det i förarbetena, bör det förhålla sig med den kontroll som föreslås i Utredningen om genomförande av NIS2- och CER-direktiven. Även den regleringen bör ges företräde framför den lag som föreslås här (prop. 2025/26:61 s. 46).
I förarbetena nämns att det inte finns underlag som visar att registerkontroller ensamt skulle vara tillräckligt som medel för att skydda kommuner från skadlig påverkan. Registerkontroller kan dock utgöra en del av flera åtgärder som är relevanta för att minska risken för otillåten och otillbörlig påverkan (prop. 2025/26:61 s. 45).
Vilka ledande befattningar omfattas av registerkontroll?
Av förarbetena uttalas att möjligheten till registerkontroll bör ges inför anställningar till sådana befattningar som ger möjlighet att särskilt kunna påverka eller utöva inflytande över verksamheten i ett större perspektiv, och i förlängningen kommunens möjlighet att utföra sitt uppdrag (prop. 2025/26:61 s. 50).
Med ledande befattning avses enligt förarbetena en befattning där personen som innehar den har stor påverkan på eller ansvar för verksamheten inom ett visst område. Avsikten är dock inte att det ska krävas att hela kommunens verksamhet eller uppdrag står och faller med utförandet av arbetsuppgifterna som följer med befattningen. Inte heller bör tjänstetiteln vara ensamt avgörande, eftersom innehållet i tjänster med samma titel kan variera (prop. 2025/26:61 s. 51).
Något som typiskt sett kan anses vara en ledande befattning är befattning i chefsposition eller en annan befattning som innebär ett stort mandat och inflytande på verksamheten genom till exempel ett personalansvar eller en annan ledande funktion. Utöver ledande befattningar omfattas även andra befattningar som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Det som avses är främst befattningar som inte innebär en chefsroll men som på andra sätt har en central betydelse för kommunal verksamhet (prop. 2025/26:61 s. 51).
Kommunen får själv avgöra om registerkontrollen har stöd i lag utifrån rekvisiten i lagen. Verksamhets- och befattningsanalys för att avgöra lagstöd för registerkontroll utifrån sårbarheter kopplade till olika befattningar. Sättet som kommunen kommer fram till att en viss befattning omfattas av lagens tillämpningsområde överlämnas till kommunen att råda över (prop. 2025/26:61 s. 52).
Dokumentation med mera
En arbetsgivare ska få begära att den enskilde visar upp ett begränsat utdrag ur belastningsregistret Den som begär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp ska inte få dokumentera en kontroll på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Utdraget får inte vara äldre än sex månader när det visas upp (prop. 2025/26:61 s. 54).
Registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning
Regleringen finns i lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning som består av sex paragrafer.
Av 1 § framgår att den kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år, får begära att den som erbjuds anställningen visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Vidare framgår att detsamma gäller vid tilldelning av en sådan uppgift inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring.
Det är endast den som erbjuds en anställning som får kontrolleras. Ett erbjudande om anställning, tilldelning av nya arbetsuppgifter, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring kan lämnas med förbehåll för att det inte vid registerkontrollen kommer fram något som visar att den enskilde är olämplig för den tilltänkta uppgiften (jfr prop. 1999/2000:123 s. 21 och prop. 2012/13:194 s. 29). (prop. 2025/26:61 s. 64).
Det krävs också att det är fråga om vissa insatser som är riktade till äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning och som utförs i hemmet. Med äldre personer avses detsamma som i socialtjänstlagen, där begreppet inte har någon tydlig definition utan det ligger inom kommunernas befogenhet att i sina riktlinjer för handläggning närmare kunna precisera vilken ålder som kan anses vara vägledande vid handläggningen av olika typer av ärenden om ansökningar om hjälp och stöd till äldre personer (se prop. 2017/18:106 s. 17 och prop. 2024/25:89 s. 761). Med personer med funktionsnedsättning avses de som har en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (prop. s. 64).
Dokumentation med mera
En arbetsgivare eller uppdragsgivare ska få begära att den enskilde ska visa upp ett begränsat utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.
Den som begär att ett registerutdrag ska visas upp ska inte få dokumentera en kontroll på något annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Registerutdraget får inte vara äldre än sex månader när det visas upp (prop. 2025/26:61 s. 34).
Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn och av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder
Registerkontroll med stöd av lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn och lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder har utökats. Utökningen har skett genom att registerkontrollen även ska omfatta uppgifter i misstankeregistret. Regleringen i de båda lagarna har också ändrats på så sätt att registerutdragen inte ska vara äldre än sex månader när de visas upp.
Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn
Lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn har ändrats genom ändringar i 1, 3 och 4 §§.
I 1 § anges de grundläggande förutsättningarna för registerkontroll enligt lagen. Bestämmelsen har ändrats genom att det har införts en hänvisning till lagen om misstankeregister, vilket innebär att registerkontroll även ska omfatta uppgifter ur misstankeregistret.
I 3 § finns bestämmelser om vilka ytterligare som omfattas av registerkontroll enligt lagen utöver de som anges i 1 §. Ändringen innebär också att det anges att även ett utdrag ur misstankeregistret ska visas upp.
I 4 § finns en tidsgräns för registerutdrag och upplysningar om regeringens föreskriftsrätt. I första stycket anges hur gammalt ett registerutdrag får vara när det visas upp. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att tidsgränsen kortas från ett år till sex månader. I andra stycket, som är nytt, finns en bestämmelse som upplyser om att det i lagen om belastningsregister finns bestämmelser om att regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett utdrag ska innehålla. I bestämmelsen har lagen om misstankeregister lagts till.
Registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder
Lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder har ändrats genom ändringar i 1–2 §§.
I 1 § anges de grundläggande förutsättningarna för registerkontroll enligt lagen. Första stycket har ändrats genom att det införts en hänvisning till lagen om misstankeregister, vilket innebär att en registerkontroll enligt paragrafen även ska omfatta uppgifter ur misstankeregistret. Vidare har tidsgränsen för hur gammalt ett registerutdrag får vara när det visas upp kortats ned från ett år till sex månader.
Lagens 2 § tredje stycke har ändrats genom att det har införts en upplysning om att det även i lagen om misstankeregister finns ett bemyndigande om att regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ett sådant utdrag som regleras i lagen ska innehålla.
Integritetsskyddsperspektivet i förarbetena
Regeringen argumenterar att regleringen innebär intrång i den personliga integriteten, men att intrånget är motiverat av intresset att skydda särskilt utsatta grupper respektive kommuners verksamhet i sig. Förslagen bedömdes vara proportionerliga och förenliga med skyddet för den personliga integriteten och dataskyddsregleringen (prop. 2025/26:61 s. 58).
Anteckningen om att registerutdrag har visats upp kommer att avse en viss fysisk person, vilket innebär att det är fråga om en personuppgift. Om en sådan anteckning förs elektroniskt eller är avsedd att ingå i ett register krävs att denna personuppgiftsbehandling har stöd i dataskyddsförordningen för att vara tillåten (prop. 2025/26:61 s. 59).
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) förde fram att den rättsliga grund som i promemorian ansågs vara tillämplig, rättslig förpliktelse i artikel 6.1.c dataskyddsförordningen, inte är tillämplig eftersom det är fråga om en fakultativ reglering. IMY ansåg i stället att artikel 6.1.e är tillämplig som rättslig grund, alltså att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Regeringen instämde i den bedömningen (prop. 2025/26:61 s. 59).
Personuppgifter får behandlas med stöd av 6.1.e bland annat om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag (se artikel 6.1.e och 6.3 dataskyddsförordningen och 2 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelse till EU:s dataskyddsförordning). (prop. 2025/26:61 s. 59).
I förarbetena lyfts att kommunala uppgifter av allmänt intresse som utgör rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen bland annat är äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt annan socialtjänst, tillståndsgivning, hantering av ekonomiska angelägenheter, plan- och byggfrågor, renhållning, avfallshantering, vatten, avlopp och räddningstjänst (prop. 2025/26:61 s. 59).
Vid utförandet av sådana uppgifter måste kommuner försäkra sig om att skydda enskilda som tar emot kommunala insatser och säkerställa deras trygghet. Kommuner måste även skydda sina verksamheter mot infiltration och otillåten och otillbörlig påverkan, för att säkerställa att kommunala uppgifter utförs utan sådan påverkan.
Personuppgiftsbehandlingen bedömdes därför vara nödvändig. Behandlingen bedömdes också vara proportionerlig för att uppnå syftet. I den bedömningen har särskilt beaktats att det är fråga om en utifrån syftet noga utvald krets av personer vars personuppgifter kan komma att behandlas och att de kan välja att avbryta anställningsförfarandet och därigenom undvika att en anteckning görs om att registerutdrag har visats upp (prop. 2025/26:61 s. 59).
I förarbetena nämns att en ordning som innebär att den enskilde själv inhämtar registerutdrag från Polismyndigheten anses vara en mindre integritetskränkning eftersom den enskilde då har kännedom över vilka uppgifter som arbetsgivaren eller uppdragsgivaren får del av. Vidare får den enskilde också möjlighet att avbryta anställnings- eller uppdragsprocessen efter inhämtandet av utdraget (prop. 2025/26:61 s. 34).
Arbetsgivare eller uppdragsgivare får endast dokumentera att ett utdrag har visats upp. I förarbetena till lagstiftningen nämns fördelarna med denna ordning ur ett integritetsskyddsperspektiv, såsom minskad spridning av uppgifter (prop. 2025/26:61 s. 35).
Artikel 10 GDPR lyder som följer:
” Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 får endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet.”
En arbetsgivare som tar del av innehållet i registerutdraget och antecknar att ett registerutdrag har visats upp utan att något om innehållet i utdraget noteras, har inte ansetts innebära en behandling av uppgifter om lagöverträdelser enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen (se till exempel prop. 2020/21:152 s. 40 f.) (prop. 2025/26:61 s. 35).
Ett registerutdrag innehåller sådana uppgifter som regleras i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Att en arbetsgivare tar del av innehållet i registerutdraget och antecknar att ett registerutdrag har visats upp utan att något om innehållet i utdraget noteras, har dock inte ansetts innebära en behandling av uppgifter om lagöverträdelser enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen (se till exempel prop. 2020/21:152 s. 40 f.) (prop. 2025/26:61 s. 60).
Vidare lyfts att även om kommuner, när de tar del av registerutdragen, inte kommer att behandla uppgifter om lagöverträdelser i dataskyddsförordningens mening, får de tillgång till integritetskänsliga uppgifter om enskilda och innebär därmed ett ökat intrång i den personliga integriteten för de som kontrolleras. Syftet med de nya respektive utökade kontrollerna är att skydda de grupper som är särskilt utsatta samt kommuners verksamhet. Båda dessa syften handlar om att skydda viktiga intressen. De föreslagna registerkontrollerna måste vara proportionerliga i förhållande till respektive ändamål och till de intressen som talar emot en sådan kontroll (prop. 2025/26:61 s. 60).
En intresseavvägning måste göras
En avvägning måste därför göras mellan å ena sidan behovet av registerkontroll, å andra sidan skyddet för den enskildes personliga integritet (prop. 2025/26:61 s. 60).
Även intresset av att en dömd persons återanpassning till samhället inte försvåras bör beaktas. Eftersom belastningsregistret och, i ännu högre utsträckning, misstankeregistret innehåller uppgifter som är integritetskänsliga för den registrerade är utgångspunkten att en sådan intresseavvägning ska göras med en restriktiv hållning till registerkontroll (prop. 2025/26:61 s. 60).
Vid intresseavvägningen konstaterade regeringen att den blivande arbetsgivaren inte ges någon egen tillgång till belastningsregistret eller misstankeregistret, utan det är den enskilde själv som ska begära ut ett utdrag och att det förhållandet minskar integritetsintrånget för den enskilde (prop. 2025/26:61 s. 60).
Vidare gäller att det endast är den som kommer att erbjudas anställning eller uppdrag som ska kontrolleras. Den enskilde kan, när han eller hon tar del av sitt utdrag, själv avgöra om han eller hon vill visa upp utdraget för den potentielle arbetsgivaren eller dra sig ur processen (prop. 2025/26:61 s. 60).
I fråga om den föreslagna lagen om registerkontroll vid arbete i hemmet med äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning kan registerkontroll även ske under pågående anställning, om någon tilldelas arbetsuppgifter som omfattas av lagen. Ett sådant integritetsintrång är större, men motiveras enligt regeringen av intresset av ett så heltäckande skydd som möjligt för den aktuella gruppen (prop. 2025/26:61 s. 60).
Vad gäller de föreslagna ändringarna i 2013 års lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn och 2010 års lagom registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder kan regeringen konstatera att den krets som kan kontrolleras enligt lagarna inte påverkas av förslagen i denna proposition. De föreslagna skärpta tidsgränserna för registerutdragen enligt lagarna bedöms endast ha marginell effekt utifrån ett integritetsskyddsperspektiv och är motiverad utifrån skyddsintressena bakom lagstiftningen. (prop. 2025/26:61 s. 61).
Att kontrollen enligt förslagen även ska inkludera ett begränsat utdrag ur misstankeregistret ökar visserligen integritetsintrånget för de personer som kontrolleras. Skyddsintresset, att skydda barn mot övergrepp och mot att involveras i brottslighet, motiverar dock detta ökade integritetsintrång (prop. 2025/26:61 s. 61).
Den sammantagna slutsatsen var att skälen för att tillåta registerkontroll enligt förslagen vägde tyngre än skyddet för den personliga integriteten. Förslagen bedömdes vara förenliga med regeringsformen, Europakonventionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (prop. 2025/26:61 s. 61).
Analys
Syftet med de nya respektive utökade kontrollerna är att skydda de grupper som är särskilt utsatta samt kommuners verksamhet mot infiltration och otillåten och otillbörlig påverkan.
Den nya regleringen innebär odiskutabelt ett intrång i den personliga integriteten, särskilt utökningen genom de två nya lagarna, lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning och i lagen (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner. Det rör sig om en fakultativ reglering vilket innebär en utökad möjlighet för kommuner att genomföra kontroller jämfört med innan.
Lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet med äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning ger en möjlighet till registerkontroll även under pågående anställning, om någon tilldelas arbetsuppgifter som omfattas av lagen. Ingreppet i den personliga integriteten är större genom den möjligheten, men motiveras av gruppens behov av skydd. Ingreppet i integriteten är större eftersom registerkontroll inte bara kan aktualiseras inför anställning utan även under en pågående anställning om någon tilldelas arbetsuppgifter som omfattas av lagen.
De ändringar som har genomförts i befintlig lagstiftning och som innebär en utökning av kontrollerna till att avse även misstankeregistret utgör en utökning av integritetsintrånget dels genom att misstankeregistret numera omfattas, dels för att uppgifterna i det registret av naturliga skäl är mer integritetskänsliga.
Ändringarna som innebär att registerutdrag som visas upp numera inte får vara äldre än sex månader, mot tidigare ett år, påverkar också integritetsskyddet om än inte i lika stor omfattning.
Det faktum att utdraget inte får vara äldre än sex månader när det visas upp innebär att utdraget som visas behöver vara färskare än tidigare, ingreppet ter sig dock mindre för integriteten än de ändringar som innebär att utdragen enligt nu gällande reglering även omfattar misstankeregistret där skuldfrågan inte är avgjord.
En så kallad intresseavvägning görs mellan å ena sidan behovet av registerkontroll, å andra sidan skyddet för den enskildes personliga integritet.
Att det är den enskilde själv som begär ut ett utdrag om sig själv anses minska integritetsintrånget eftersom kommunen då inte har direkt tillgång till uppgifterna. Viket det ju i och för sig gör genom att den enskilde måste aktivera sig och begära ett utdrag. Det förfarandet kan ju sägas fungera som en form av spärr ur integritetshänseende. En potentiell arbetsgivare får inte tillgång till utdraget med mindre än att den enskilde själv visar upp det inom ramen för anställningsprocessen.
Det faktum att den enskilde när denne tar del av sitt utdrag själv kan avgöra om denne vill visa upp utdraget för en potentiell arbetsgivare eller dra sig ut anställningsprocessen lyfts i förarbetena som en integritetshöjande faktor vid intresseavvägningen.
Det kan ifrågasättas om det är en reell integritetsskyddande faktor i sammanhanget eftersom en enskild som har skickat in en ansökan om en anställning förmodligen vill ha anställningen. Att få välja mellan den egna personliga integriteten och en anställning man sökt kan i somliga fall säkert bli en ganska dyr prislapp om valet faller på integriteten.
I det enskilda fallet kan det finnas en risk för att personer som förekommer i registren väljer att avstå från att delta i den fortsatta processen på grund av integritetsskäl oaktat brottets natur.
Konsekvenserna ur ett integritetsskyddsperspektiv blir onekligen också att arbetsgivarens insyn i den personliga sfären vad avser potentiell arbetskraft ökar genom den nya regleringen, vilket bör vara ett av syftena om man ser till hur syftena har formulerats i förarbetena till den nya regleringen. Arbetsgivaren får ett mer transparent underlag vid anställning till tjänster som omfattas av den nya regleringen.
Ursprungligen publicerad i JP ITnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 6 okt 2026
Sandra Rickard
Stadsjurist
