Hög och centralt belägen byggnad med flera huskroppar bedöms inte uppfylla anpassnings- och utformningskraven
En hög och centralt belägen byggnad, bestående av flera huskroppar, har inte bedömts uppfylla anpassnings- och utformningskraven i plan- och bygglagen. Nämnden har därför haft fog för att avslå ansökan om bygglov.
BAKGRUND
En byggherre ansökte om bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med 120 lägenheter, 50 lägenhetshotellrum samt verksamhetslokaler på en fastighet i centrala Knivsta. Byggnaden var redan uppförd med stöd av ett tidigare bygglov, men ett slutbesked hade inte kunnat meddelas eftersom gestaltningen inte följde det beviljade lovet. Bygg- och miljönämnden avslog ansökan med hänvisning till att byggnaden, särskilt det södra höghuset, inte uppfyllde kraven på god form-, färg- och materialverkan samt anpassning till stadsbilden. Beslutet överklagades och avslogs av länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen (MMD). Domen överklagades.
GÄLLANDE RÄTT
Det följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.
Av 8 kap. 1 § 2 PBL följer vidare att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) konstaterar att den sökta åtgärden är planenlig. Frågan i målet är därför om byggnaden är lämpligt utformad med hänsyn till stads- och landskapsbilden, intresset av en god helhetsverkan samt kraven på god form-, färg- och materialverkan.
Domstolen noterar att fastigheten omfattas av en detaljplan där det i planbeskrivningen uttryckligen anges att bebyggelsen ska stärka och poängtera centrum med höga arkitektoniska kvaliteter. Även om planbeskrivningen inte är rättsligt bindande i sig, bedömer MÖD att viss ledning alltjämt kan hämtas från densamma, särskilt med tanke på det uttryckliga syftet med höga arkitektoniska kvaliteter.
Byggnaden är mycket centralt belägen, nära station och kommunhus, och utgör ett blickfång i stadsbilden. Med detta centrala läge får höghuset och dess utformning anses ha en stor inverkan på platsen och stadsbilden. Domstolen anser därför att nämndens bedömning av vad som utgör en lämplig utformning av byggnaden bör ges stor vikt.
Avseende det södra höghuset konstaterar domstolen att byggnaden har givits ett enkelt uttryck vad avser materialval och fönstersättning, men att det främst är färgsättningen som påverkar intrycket av huset. Den gråa kulören ansluter inte till den färgsättning som förekommer vid torget och harmonierar inte med de kulörer som valts för övriga delar av byggnaden. Det södra höghuset har dessutom givits en och samma färg i stället för en kontrasterande färgsättning, vilket inte bidrar till den variation som enligt planbeskrivningen ska eftersträvas. Domstolen finner därför att det södra höghuset inte uppfyller anpassnings- och utformningskraven.
Avseende sockelbyggnaden, det norra höghuset och den mellanliggande huskroppen bedömer domstolen att dessa ger uttryck för en tydlig gestaltningsidé och uppfyllde anpassningskravet samt kraven på god utformning.
Sammanfattningsvis bedömer MÖD att det södra höghusets utformning inte kan anses lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, intresset av en god helhetsverkan och kravet på god form-, färg- och materialverkan. Det finns därmed inte förutsättningar att ge bygglov. Överklagandet avslås.
Referat av Mark- och miljööverdomstolen, 2026-10-16, mål nr P 16834-25.
Ursprungligen publicerad i JP Samhällsbyggnadsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 28 okt 2026
Oscar Långenberg
Jurist, redaktör
