Distansarbete och arbetsmiljö
Möjligheten att arbeta utanför den ordinarie arbetsplatsen har gått från att vara en tillfällig lösning under pandemin till att bli en permanent del av arbetslivet i många branscher. Många arbetsgivare väljer hybridlösningar, där anställda kombinerar kontorsarbete med distansarbete. Detta skapar nya möjligheter för såväl arbetsgivare som arbetstagare men även risker. Samtidigt är lagstiftningen fortfarande generell och bygger på traditionella arbetsformer. Vår expert Susanne Davour har tittat närmare på möjligheter och utmaningar med distans och vad som gäller legalt ur ett arbetsmiljöperspektiv.
I ramavtalet av den 16 juli 2002 beskriver de europeiska arbetsmarknadsparterna i försäkringssektorn (ETUC, UNICE/UEAPME and CEEP) distansarbete som ett sätt att, genom att använda informationsteknologi, regelbundet utföra arbetet på annan plats än i arbetsgivarens lokaler. Med andra ord är distansarbete ett flexibelt sätt att organisera arbete där den anställde utför sina arbetsuppgifter från en godkänd arbetsplats skild från den plats där den anställde normalt skulle ha arbetat.
Arbetsmiljöregler
Av 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), AML framgår bland annat arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och ansvaret att arbeta systematiskt. I 4 § samma kapitel regleras även arbetstagarens ansvar för arbetsmiljöarbetet såsom att delta i arbetsmiljöarbetet och ta ansvar för att rapportera risker, sjukdom och olycksfall samt att följa föreskrifter. Mer precisa bestämmelser gällande hur och vad arbetsgivare behöver göra finns i Arbetsmiljöverkets olika författningssamlingar (AFS), där AFS 2023:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, tydliggör hur arbetsgivaren ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet medan övriga AFS:ar förtydligar vad arbetsgivaren behöver göra inom olika områden. En av de AFS:ar som är centrala i samband med distansarbete är Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2) som bland annat reglerar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, arbetsanpassning och ensamarbete. Även andra AFS:ar, såsom de som reglerar belastningsergonomi, arbetsutrustning och arbetsplatsens utformning är aktuella vid distansarbete, liksom bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), diskrimineringslagen (2008:567) och förtroendemannalagen (1974:358).
Såväl arbetsmiljölagen, de olika AFS:arna och annan aktuell lagstiftning, gäller oavsett om arbetet bedrivs på arbetsplatsen, i hemmet eller på någon annan plats. Arbetsgivaren har således ansvaret för arbetsmiljön, oavsett om arbetsplatsen är i företagets lokaler, i hemmet eller på annan plats, liksom vid hybridarbete. Arbetet ska kunna utföras i bekväma arbetsställningar, och med tillräcklig variation och återhämtning.
Möjligheter och riskera
Arbete på distans kan ge möjlighet att utföra sitt arbete när man inte kan vara på plats fysiskt i arbetsgivarens lokaler. För många innebär möjligheten till distansarbete även lättnader i form av att till exempel ”få ihop” livspusslet, att kunna jobba ostört och fokuserat samt att kunna söka och inneha vissa tjänster man önskar utan att behöva flytta. Även för arbetsgivare finns positiva effekter kopplat till distansarbete såsom till exempel ökad möjlighet att rekrytera medarbetare som bor på annan ort och minskade lokalbehov.
Samtidigt kan distansarbete medföra nya utmaningar för att få till goda arbetsmiljöförhållanden, både för de som arbetar på distans och för de som deltar fysiskt på plats i till exempel hybridmöten. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak, har sedan 1 januari 2026 uppgått i Arbetsmiljöverket) har i en rapport bland annat identifierat följande risker vid arbete hemifrån: Minskad social kontakt, minskat samarbete och försämrat lagarbete. Men även ökad risk för skador i nacke, axlar och rygg, samt oklarare gränser mellan arbete och fritid med minskad återhämtning som följd. (Kartläggning och analys av förutsättningar för arbete hemifrån under Coronapandemin Diarienummer: A2020/02549 Rapport 2021:2).
Även Arbetsmiljöverket har identifierat risker med distansarbete. Bärbara datorer och surfplattor kan leda till ohälsa om de används under längre perioder. När skärm och tangentbord sitter ihop eller är integrerade, är det ofta svårt att åstadkomma lämpligt synavstånd, blickvinkel och bekväma arbetsställningar vilket kan medföra dåliga syn- och belysningsförhållanden, men även göra det svårare att variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Trötthet och smärta i kroppen kan uppstå om arbetstagare saknar tillgång till en lämpligt utformad stol och andra möbler och utrustning. En vanlig utmaning är digitala möten som avlöser varandra utan tillräckliga pauser emellan, vilket kan hindra möjligheten till tillräcklig återhämtning. Andra utmaningar kan vara svårigheter att uppfatta tal, kroppsspråk och ansiktsuttryck, både för de som deltar via distans och på plats, vilket kan öka den kognitiva belastningen. Distansarbete medför generellt högre krav på den enskilda medarbetaren att själv planera upplägget av sitt arbete och sin arbetstid och för vissa kan det vara svårt att dra gränsen mellan arbete och fritid.
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar vid distansarbete kan sammanfattas i tre följande punkter:
- Fysisk arbetsmiljö: Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsredskap och utrustning är lämpliga och säkra. Detta gäller även vid distansarbete, där arbetsgivaren exempelvis kan behöva tillhandahålla en ergonomisk stol eller extern skärm.
- Organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsgivaren måste säkerställa att den anställde inte blir isolerad, överbelastad eller får otydliga krav på distans. Regelbundna avstämningar är en viktig del av detta ansvar.
- Riskbedömning: Arbetsgivaren ska löpande bedöma risker med distansarbete, precis som för arbetsplatsen i övrigt. Det kan göras genom digitala enkäter, samtal eller hembesök om den anställde samtycker.
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar förändras således inte av distansarbete. Arbetsgivare behöver säkerställa att arbetsmiljön på distans inte orsakar ohälsa och arbetsgivaren måste även för distansarbetare arbeta förebyggande med riskbedömning, rutiner och uppföljning och fånga upp både fysiska, organisatoriska och sociala risker vid distansarbete. Däremot kan man behöva anpassa rutinerna för detta. Hur långt arbetsgivaren behöver gå när det gäller anpassning och vilka åtgärder som behöver vidtas när en anställd jobbar hemifrån eller distansarbetar från någon annan plats, beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs. Arbetsmiljöverket har inte tagit ställning till lägsta nivå på utrustning på distansarbetsplatsen.
Samtidigt som Arbetsmiljöverket har tydliggjort att arbetsmiljöansvaret gäller fullt ut även vid distansarbete har de konstaterat att det är svårare för myndigheten att inspektera hemmet, eftersom tillsyn i bostaden kräver samtycke från den anställde. Arbetsgivaren måste därför hitta andra sätt att följa upp arbetsmiljön. Det kan till exempel ske i dialog med arbetstagaren samt i samverkan med skyddsombud och andra arbetstagare för att fånga upp brister och åtgärda dem. Exempel på metoder att följa upp arbetsmiljön kan vara enkäter, digitala möten eller frivilliga hembesök.
Arbetstagarens skyldigheter
Även om arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, så har arbetstagaren också ett ansvar att:
- följa arbetsgivarens instruktioner: Om arbetsgivaren tillhandahåller ergonomisk utrustning, exempelvis stol och skärm, ska den användas korrekt.
- rapportera risker och brister: Om arbetsplatsen hemma innebär problem – till exempel dålig belysning eller smärtor från felaktig arbetsställning – ska arbetstagaren meddela arbetsgivaren.
- ta raster och vila: Arbetstagaren har ansvar för att följa arbetstidsreglerna och ta raster och pauser.
- hålla ordning på företagsutrustning och information: Utrustning som datorer, telefoner och dokument ska hanteras enligt arbetsgivarens regler för säkerhet och sekretess.
Syftet med bestämmelserna om arbetstagarens ansvar är att framhålla att var och en måste bidra om arbetsmiljön ska bli så bra som alla vill att den ska vara. (Arbetsmiljölagen med kommentarer, Prevent upplaga 17, 2024). Vid distansarbete kan medarbetare för att kunna göra detta, behöva ökad kunskap och kompetens gällande arbetsmiljö och arbetsgivaren kan behöva vara tydligare i sina instruktioner.
Arbetsledningsrätten
Om arbetet inte går att ordna på ett lämpligt sätt i distansmiljön, kan arbetsgivaren se till att arbetet bedrivs på den plats som har utrustats med lämplig utformning och utrustning, till exempel på kontoret. Arbetsdomstolen har i flera avgöranden slagit fast att arbetsgivaren har en långtgående rätt att bestämma var arbetet ska utföras, så länge det ligger inom ramen för anställningen. Detta innebär att en arbetstagare inte har någon generell rätt att kräva distansarbete om det inte är avtalat.
Slutsats och att tänka på
Distansarbete har blivit en etablerad arbetsform i Sverige och är här för att stanna, men de arbetsrättsmiljörättsliga reglerna är i grunden desamma som vid arbete på kontoret. Arbetsgivaren har fortfarande arbetsmiljöansvar och måste följa de regler som gäller. Det innebär att distansarbete inte får lämnas oreglerat – tydliga rutiner och överenskommelser är avgörande. För arbetsgivare är det ofta viktigt att vara uppmärksam på områden som:
- Arbetsmiljö och ergonomi – arbetsplatsen i hemmet måste fungera lika bra som kontoret, både fysiskt och psykosocialt.
- Avtal och policy – arbetsgivare behöver ta sitt ansvar och skapar tydliga spelregler. Distansarbete bör regleras i avtal eller en tydlig policy så att alla vet vad som gäller rörande till exempel arbetstid, kostnader och utrustning med mera.
- Med bra rutiner kan distansarbete bli en hållbar lösning som gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.
Viktiga parametrar för arbetsgivaren att tänka på vid distansarbete är att:
- se till att arbetstagarna får tillräcklig återhämtning under arbetsdagen. Det kan handla om att variera arbetsuppgifter, ändra arbetsställning och ta regelbundna pauser. Det kan också handla om att möjliggöra sociala kontakter mellan arbetstagare, till exempel genom att utnyttja digitala system för att underlätta kommunikation.
- Se till att arbetstagarna har rätt arbetsutrustning.
- Se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper för att själva kunna upptäcka brister i sin arbetsmiljö, ordna distansarbetsplatsen på ett bra sätt och medverka i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det kan exempelvis handla om att veta hur man ställer in sin arbetsstol och placerar sin bildskärm för att kunna arbeta i bekväma arbetsställningar.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 10 mar 2026
Susanne Davour
Jurist och organisationskonsult, Davour Konsult AB
