Utökade registerkontroller i skolväsendet

Regeringen föreslår ändringar i skollagen som innebär att registerkontrollen av den som ska anställas inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ska utökas. Utökningen innebär bland annat att registerkontrollen ska omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret. Dessutom sänks tidsgränsen för hur gammalt registerutdraget får vara när det visas upp. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2026.

BAKGRUND

Alla elever ska ha en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Personalen är avgörande för att säkerställa att barn och elever får en trygg och säker skolgång. För att säkerställa detta är det viktigt att endast personer som är lämpliga att arbeta med barn och elever anställs. Rekryteringsprocessen kan innehålla flera moment som syftar till att kontrollera en persons lämplighet. Registerkontroller kan bidra till att ge arbetsgivaren en samlad bild av sökandens lämplighet för anställningen eller uppdraget. 

Sedan 2001 är det obligatoriskt att genomföra belastningsregisterkontroller på personer som erbjuds en anställning eller som på annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Något sådant krav finns dock inte för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). De brott som ingår i registerkontrollen idag är brotten mord, dråp, grov och synnerligen grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott. Dessutom omfattas brotten involverande av en underårig i brottslighet och brott mot terroristbrottslagen (2022:666). Dessa brott har valts ut för att skydda barn och unga mot övergrepp samt att skydda dem mot påverkan som syftar till att radikalisera dem och mot försök att rekrytera dem till brottslighet. 

Sedan registerkontroller infördes i skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har omvärldsläget och brottsligheten förändrats. Sverige har allvarliga utmaningar med grov organiserad brottslighet som påverkar barn i allt yngre åldrar, både som utövare av och som offer för grov brottslighet. Dessutom har det under senaste året uppmärksammats flera fall där skolpersonal begått sexuella övergrepp på barn i skolmiljö.  

Regeringen konstaterar att samhället har förändrats och att nya brott har tillkommit i svensk rätt sedan registerkontroller infördes. För att säkerställa barn och elevers skydd mot såväl våld och övergrepp som olämplig påverkan av olika slag föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800). 

REGISTERKONTROLLEN SKA ÄVEN OMFATTA MISSTANKEREGISTRET

Regeringen föreslår att registerkontrollen inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ska utökas så att den även omfattar vissa uppgifter i misstankeregistret. Regeringen anser att ett krav på kontroll i misstankeregistret skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att underlätta lämplighetsbedömningen som arbetsgivaren behöver göra av den som ska anlitas i verksamheten. Samtidigt är uppgifter ur misstankeregistret särskilt integritetskänsliga. Det innebär att en avvägning måste göras mellan å ena sidan intresset av att skydda barn och elever och å andra sidan intresset av att skydda den enskildes personliga integritet. 

Regeringen bedömer att det nuvarande förfarandet med att registerutdraget endast ska visas upp för arbetsgivaren inte bör ändras. Arbetsgivaren får inte föra anteckningar om registerutdragets innehåll. Detta medför att utdraget inte blir en allmän handling därmed inte blir offentliga. Därtill är det den som söker ett arbete som själv begär ut ett utdrag ur belastnings- eller misstankeregistret. Det är alltså möjligt att avstå från att visa upp utdraget, med konsekvensen att inte bli aktuell för tjänsten. 

Syftet med att kräva en kontroll i misstankeregistret är att skydda barn och elever mot våld och övergrepp samt från att på olika sätt bli utsatta för olämplig påverkan av vuxna. Genom att arbetsgivarna får möjlighet att ta del av ett utdrag i misstankeregistret ökar deras möjligheter att förhindra att olämpliga personer får arbete i de aktuella verksamheterna. Sammantaget bedömer regeringen att intresset av att skydda barn och elever väger så tungt att den inskränkning av den personliga integriteten som en kontroll i misstankeregistret medför får accepteras.  

Regeringen föreslår därmed en ändring i 2 kap. 31 § första stycket skollagen. Den föreslagna ändringen innebär att den registerkontroll som ska göras inför anställning, anlitande eller annat mottagande i skolväsendet eller annan pedagogisk verksamhet ska utökas till att även omfatta kontroll av misstankeregistret. Regeringen föreslår även en följdändring i 8 a § lagen (1998:621) om misstankeregister, så att en enskild som behöver ett sådant registerutdrag har rätt att få det. Utdraget ur misstankeregistret bör vara begränsat så att det endast omfattar misstankar om brott för vilket åtal har väckts. 

REGISTERKONTROLLEN SKA OMFATTA KOMVUX

Regeringen föreslår att registerkontrollen ska omfatta även den som erbjuds arbete inom komvux. Den nuvarande regleringen om registerkontroll till skydd för barn i skolan motiveras bland annat av att barn är beroende av vuxna i sin omgivning och har mindre möjligheter att försvara sig mot övergrepp. Gymnasieelever har generellt sett större möjligheter att freda sig än elever i grundskolan, men står ändå i viss beroendeställning gentemot personal, vilket kan missbrukas av olämplig personal. Därför omfattas även gymnasieskolan av kravet på registerkontroll. 

Flera omständigheter kan påverka vuxnas möjlighet att ta tillvara sina intressen; såsom ålder, mognad, funktionsnedsättning, språkkunskaper och social förankring. Inom komvux finns många elever som kan anses ha ett särskilt skyddsbehov. Till exempel bedriver komvux anpassad utbildning för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Komvux utbildar även ett stort antal nyanlända elever som kan ha begränsade språkkunskaper, samt elever med psykisk ohälsa, läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter. Därutöver kan komvux inkludera minderåriga i vissa fall, i huvudsak elever som läser sfi.  

Skollagens bestämmelser om skolans värdegrund, demokratiuppdrag och elevers rätt till trygghet och studiero omfattar komvux. Det innebär att även vuxna elever ska bemötas på ett respektfullt sätt av personalen, och inte riskera att utsättas för övergrepp eller påverkan som strider mot skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Registerkontroller ska endast användas om det är befogat med hänsyn till intrånget i den personliga integriteten för enskilda som registerkontroller medför. Regeringen anser att det är befogat att komvux ska omfattas av sådana kontroller. Detta motiveras bland annat av att det finns minderåriga elever i komvux och att det finns både enskilda elever och grupper av elever som har ett särskilt skyddsbehov trots att de är vuxna. Dessutom är komvux och gymnasieskolan ibland samlokaliserade, vilket innebär att personer som anlitats i komvux kan befinna sig i samma lokaler som gymnasielever utan att de genomgått en registerkontroll. 

Sammantaget bedömer regeringen att det finns elever i komvux som behöver skyddas mot såväl våld och övergrepp som skadlig och otillbörlig påverkan. Därför föreslår regeringen en ändring i 2 kap. 31 § första stycket skollagen som innebär att kravet på registerkontroll omfattar hela skolväsendet, inklusive komvux. 

FLER BROTT SKA OMFATTAS AV REGISTERKONTROLLEN

Regeringen anser att fler brott bör omfattas av den registerkontroll som sker idag inför anställning, anlitande eller annat mottagande inom skolväsendet eller annan pedagogisk verksamhet. Vidare behöver det övervägas vilka brott som ska omfattas av den kontroll av misstankeregistret som regeringen föreslår, samt inför anställning, anlitande eller annat mottagande inom komvux. 

Syftet med registerkontroller är att skydda barn och elever, inte bara från direkta övergrepp utan också från skadlig påverkan som strider mot skolans värdegrund. Eftersom personal i skolan har ett stort inflytande över barn och unga är det viktigt att personer som riskerar att utöva sådan påverkan inte anställs. Samtidigt måste en utvidgad kontroll vägas mot den enskildes integritet och möjligheten till återanpassning, vilket innebär att endast brott som är relevanta för barn och elevers skydd bör omfattas. 

Regeringen bedömer att fler allvarliga brott bör ingå i registerutdraget, till exempel brotten människohandel och mordbrand. Därtill bör gärningar som straffbelagts i direkt syfte att skydda barn, som barnfridsbrott, ingå. Detsamma gäller brott kopplade till organiserad kriminalitet, såsom vapen- och narkotikabrott. Däremot anses brott utan tydlig koppling till barns skydd, exempelvis viss ekonomisk brottslighet, inte i dagsläget motivera kontroll.  Regeringen anser att utdraget ur misstankeregistret som utgångspunkt ska omfatta samma brott som gäller för belastningsregisterutdrag. 

Vilka brott som ska framgå av utdrag från belastningsregistret och misstankeregistret regleras i förordning. Detsamma gäller vilka brott som ska framgå av registerutdrag inom komvux. Det innebär att regeringen inte föreslår några lagändringar i frågan. Däremot uttalar regeringen att den i det fortsatta arbetet noga ska gå igenom och överväga vilka brott som ska ingå. 

SÄNKNING AV TIDSGRÄNSER FÖR REGISTERUTDRAG

Regeringen föreslår att registerutdrag inte ska få vara äldre än sex månader när det visas upp inför en anställning, en ändring från dagens gräns som är ett år. Regeringen anser att det finns skäl att se över frågan om registerutdragets giltighetstid med hänsyn till den senaste tidens negativa samhällsutveckling. Uppgifterna blir snabbt föråldrade när registerkontrollen även inkluderar misstankeregistret. Behovet av aktualitet är större för misstankeregistret, eftersom förändringar av uppgifter där kan ske snabbare än i belastningsregistret. 

Regeringen föreslår även att tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader. Bestämmelsen utgör ett undantag från skyldigheten att visa upp registerutdrag för den som erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare  

Regeringen föreslår att detta ska genomföras med ändringar i 2 kap. 31 § första stycket respektive 2 kap. 33 § skollagen. 

ÖVRIGT

Registerkontroller under pågående anställningar

Regeringen anser att det behövs en bred översyn av registerkontroller under pågående anställning. Det finns en utredning som fått i uppdrag att lämna förslag på ett regelverk för uppföljande kontroller under pågående anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda. Regeringen bedömer att det finns skäl att avvakta resultatet av denna utredning innan regeringen kan ta ställning till om ett förslag om registerkontroller under pågående anställning i skolväsendet och i annan pedagogisk verksamhet ska lämnas till riksdagen. 

Kontroller vid ägar- och ledningsprövningar

Vidare anser regeringen att Skolinspektionen och kommuner bör få kontrollera vissa uppgifter i misstankeregistret vid ägar- och ledningsprövningar som sker vid godkännande av enskilda huvudmän eller vid tillsyn. I dag har Skolinspektionen och kommunerna möjlighet att begära ut vissa uppgifter ut belastningsregistret vid ägar- och ledningsprövningar. Sådana prövningar avser huvudmannen och, om huvudmannen är en juridisk person, företrädare för den juridiska personen. Regeringen bedömer att en rätt för Skolinspektionen och kommunerna att begära in uppgifter från misstankeregistret bör föras in i förordningen om misstankeregister. Regeringen kommer att närmare överväga vilka brott som ska omfattas i det fortsatta arbetet. 

Domstolarnas underrättelseskyldighet

Regeringen anser även att fler brott bör omfattas av domstolarnas skyldighet att underrätta Skolinspektionen om domar i brottmål. En domstol ska underrätta Skolinspektionen om en legitimerad lärare eller förskollärare har dömts för brott i eller i samband med sin yrkesutövning eller i annat fall har dömts för vissa särskilt angivna brott. Dessa särskilt angivna brott motsvarar de brott som omfattas av belastningsregisterkontrollen som sker inför anställning i skolväsendet. Vilka brott som omfattas av underrättelseskyldigheten regleras i förordning. Därför kommer regeringen i sitt fortsatta arbete med förordningsändringar att överväga vilka brott som ska omfattas av underrättelseskyldigheten. Utgångspunkten kommer vara de brottskataloger som tas fram för registerkontrollen inför anställning, anlitande eller annat mottagande inom skolväsendet eller annan pedagogisk verksamhet.  

IKRAFTTRÄDANDE

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2026. 

Sammanfattning av prop. 2025/26:174 Utökade registerkontroller i skolväsendet.

Av: Tora Rosengren, biträdande redaktör

Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 21 apr 2026