Nattklubbsverksamhet inte undantagen från förbudet mot nattarbete
Ett bolag förbjöds att bedriva nattarbete om inte vissa villkor var uppfyllda. Bolaget menade att verksamheten både omfattades av direktundantaget i arbetstidslagen och av ett kollektivavtal som medger undantag från förbudet. Dessutom hävdade bolaget att Arbetsmiljöverkets handläggare varit jävig. Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Bakgrund
Arbetsmiljöverket förbjöd ett bolag som bedrev nattklubbsverksamhet att sysselsätta arbetstagare i arbete mellan klockan 00.00 och 05.00, om inte kollektivavtal som reglerar detta tecknades eller om bolaget gavs dispens av Arbetsmiljöverket att få utföra sådant arbete. Förbudet förenades med vite om 4 500 000 kronor. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion arbetade tio dansare, en kassapersonal, en manager, två barpersonal och en entrévärd.
Bolaget överklagade Arbetsmiljöverkets beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Bolaget menade att verksamheten omfattas av det så kallade direktundantaget i 13 § andra stycket arbetstidslagen (1982:673), ATL. Bestämmelsen stadgar att avvikelse från förbudet mot nattarbete får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05.00. Bolaget framhöll att dess verksamhet faller inom begreppet restaurangverksamhet och att verksamheten drivits på detta sätt i 30 år utan att öppettiderna har ifrågasatts.
Bolaget framhöll vidare att bolaget hade tecknat kollektivavtal med Scen- och kulturarbetarnas förbund (SOKAF) som medger undantag från förbudet mot nattarbete.
Slutligen menade bolaget att Arbetsmiljöverkets handläggare i ärendet varit jävig under ärendets handläggning och att beslutet därför borde upphävas. Handläggaren har skrivit en artikel publicerad i en dagstidning, där handläggaren likställde striptease med illegala verksamheter som prostitution.
Förvaltningsrättens bedömning
Eftersom frågan om jäv förekommit kan Arbetsmiljöverkets beslut komma att upphävas på formell grund och förvaltningsrätten tar därför ställning till jävsfrågan först.
Förvaltningsrätten konstaterar att i detta fall skulle jäv enligt generalklausulen i 16 § första stycket p. 4 förvaltningslagen (2017:900) kunna aktualiseras. Bestämmelsen syftar till att fånga upp intressekonflikter som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. Generalklausulen ska dock inte tillämpas rutinmässigt, utan det krävs någon särskild omständighet som gör att handläggarens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Den aktuella handläggaren hos Arbetsmiljöverket har arbetat med ärendet, men har inte varit beslutsfattare. Förvaltningsrätten bedömer att det inte finns anledning att upphäva eller återförvisa ärendet på grund av jäv. Artikeln, som publicerades nio månader innan handläggningsåtgärder vidtogs mot bolaget, saknar direkt koppling till bolaget. Att handläggaren utanför sin yrkesutövning är engagerad i frågor som på något sätt angränsar bolagets verksamhet medför inte att dennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Domstolen prövar vidare om bolagets verksamhet är undantagen från förbudet mot nattarbete. För att så ska vara fallet krävs att arbetet omfattas av direktundantaget i 13 § andra stycket ATL eller att det finns särskilda skäl enligt 19 § ATL. Nattarbete får även bedrivas om kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation medger undantag från kravet i bestämmelsen.
Nattarbete ska begränsas till fall då det är starkt motiverat av arbetsuppgifterna. Det är framför allt samhällsviktiga arbeten som omfattas (prop. 1976/77:149 s. 307 f.), men även restauranger faller inom undantaget.
I det aktuella fallet konstaterar förvaltningsrätten att personalens sammansättning och arbetsuppgifter vid tillfället för Arbetsmiljöverkets inspektion starkt talar emot att det är fråga om en sådan restaurangverksamhet som bolaget framhållit. Bolagets verksamhet utgörs till övervägande del av annan verksamhet än restaurangverksamhet, och bolaget omfattas därmed inte av direktundantaget.
Slutligen har förvaltningsrätten att pröva om bolaget är undantagen förbudet mot nattarbete genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Domstolen menar att förbundet som bolaget har tecknat kollektivavtal med snarare är att betrakta om en arbetstagarorganisation på lokal nivå. Eftersom organisationen inte kan anses utgöra en central arbetstagarorganisation eller jämförlig sammanslutning har den inte rätt att genom kollektivavtal avtala om undantag från förbudet mot nattarbete. Dessutom är det mycket oklart om det fanns ett giltigt avtal eftersom det kollektivavtal som bolaget åberopat endast gällde fram till cirka ett halvår innan Arbetsmiljöverkets beslut fattades.
Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsrätten att Arbetsmiljöverket har haft fog för sitt beslut att förbjuda bolaget att bedriva nattarbete. Överklagandet avslås.
Referat av Förvaltningsrätten i Stockholm 2025-06-05, mål nr 21532-24.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsmiljönet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 5 sep 2025
Jurist, redaktör
