Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)
I en ny proposition föreslås att kraven i sfi ska skärpas. Förslagen innebär att en skyldighet ska införas för kommunerna att upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå och motivera personer att delta i sfi-undervisning. Därutöver föreslås att en bedömning av en persons förkunskaper ska göras i de fall när det inte är uppenbart att den inte behövs, att den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om när den enskilde först mottogs i sfi, att sfi ska tidsbegränsas till tre år och att en möjlighet ska införas för den enskilde att delta i sfi i en annan kommun än hemkommunen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Bakgrund
Sfi fungerar inte på ett tillfredställande sätt
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är sedan den 1 juli 2016 en del av den kommunala vuxenutbildningen. Skolformen komvux består av fem delar: komvux på grundläggande nivå, komvux på gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå och komvux som sfi (20 kap. 3 § skollagen [2010:800]). Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildning i sfi syftar också till att ge vuxna invandrare utan läs- och skrivfärdigheter möjligheten att utveckla dessa färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar (20 kap. 4 § skollagen).
Svårigheter att förutspå kunskapsnivå
Sfi består av fyra kurser (A, B, C och D) som i sin tur är uppdelade i olika studievägar. I propositionen framhålls att det kan ta olika lång tid för elever i sfi att uppnå godkänt betyg på de olika kurserna. Anledningarna till dessa skillnader kan vara att elever har olika utbildningsbakgrund och att det inte alltid är säkert att en elev börjar i sfi på rätt nivå eftersom det kan finnas svårigheter att veta vilka kunskaper som eleven har med sig. Ifall den undervisande läraren inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter är det inte heller möjligt för läraren att beakta detta i undervisningen.
Problematik kring avhopp från sfi
I propositionen framhålls även att av de som deltar i sfi så deltar inte alla tillräckligt länge för att få godkänt betyg på den högsta kursen, kursen D, och att det endast är ett fåtal av eleverna som inte fått godkänt betyg inom ett par år som fortsätter sina studier. Som exempel i propositionen framhålls att 46 procent avbröt sina studier i sfi under 2022 (Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning 2022, Skolverket). Det finns ingen statistik kring anledningen till avhopp från sfi, utan avhopp kan ske av olika anledningar, så som att eleven har fått arbete. Vissa elever kan avbryta studierna i sfi utan att ha fått arbete och utan kunskaper i det svenska språket, vilket kan medföra svårigheter för dessa personer att etablera sig i samhället. I propositionen framhålls att rätten till sfi är obegränsad och att en eventuell tidsbegränsning skulle medföra att de elever som gör avbrott i studierna riskerar att inte hinna gå klart utbildningen innan rätten till sfi upphör. Detta framhålls i propositionen som en motivering för att fullföra utbildningen, vilket kan leda till att fler elever fullföljer den utan avbrott.
Svårigheter att delta i sfi i sin hemkommun
Av en undersökning från Malmö kommun om varför elever i kommunens sfi har avbrutit sina studier, framgår att den vanligaste orsaken till avhopp från sfi är att den enskilde fått arbete. Med anledning av att rätten till sfi är begränsad till enbart hemkommunen, även när personen i fråga har fått arbete i en annan kommun, kan det vara svårt för kommunen att tillgodose allas behov och fånga upp de personer som har rätt till sfi-undervisning, trots att huvudmannen enligt skollagen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov (20 kap. 24 § skollagen).
Med anledning av svårigheterna att förutspå vilken kunskapsnivå den enskilde befinner sig på när sfi-undervisningen inleds, problematik kring avhopp från sfi-undervisning och svårigheter för den enskilde att delta i sfi-undervisningen i sin hemkommun om han eller hon exempelvis får arbete i en annan kommun, föreslår regeringen att skärpta krav ska införas för kommuner vid vuxenutbildning inom sfi. Dessa lagförslag ska redogöras för i det följande.
Kommunens ansvar för sfi ska skärpas
Upprättande av handlingsplan
Regeringen föreslår att det ska införas en skyldighet i skollagen för kommunen att upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Insatserna ska beskrivas i handlingsplanen, som sedan ska följas upp kontinuerligt och revideras vid behov.
I skälen till förslaget framgår att kunskap i det svenska språket är nödvändigt för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och delta i samhället. Det framgår också att många nyanlända saknar sådana grundläggande kunskaper i det svenska språket. Regeringen konstaterar att komvux är en viktig del i arbetet med att nå arbetsmarknadspolitiska mål och för integrationen av nyanlända. Regeringen delar utredningens uppfattning om att det är viktigt att aktivt söka upp personer för att förmå så många som möjligt att delta i svenskundervisningen inom sfi. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att aktivt verka för att hitta de personer i kommunen som har rätt till sfi och motivera dessa personer att delta i undervisningen, vilket förutsätter att kommunerna även kartlägger invånarnas behov och önskemål.
I en enkät till den bakomliggande utredningen har frågan ställts om hur huvudmannen i praktiken ansvarar för att nå och motivera individer som inte har grundläggande kunskaper i svenska att delta i sfi-undervisning. Sammantaget utifrån dessa enkätsvar konstaterar regeringen att kommuner arbetar på olika sätt för att uppfylla sin skyldighet enligt skollagen. I betänkandet skiljer utredningen på passiva och aktiva åtgärder. Som exempel på passiva åtgärder anges exempelvis information som ges på kommunens hemsida eller reklam på tåg och som exempel på aktiva åtgärder anges riktad information på gruppnivå och uppsökande åtgärder på individnivå. Utredningen konstaterade att de passiva åtgärderna behöver kompletteras med fler aktiva åtgärder för att få fler personer att delta i sfi-studier och att de aktiva åtgärderna behöver utvecklas och kompletteras med fler rutiner för verksamheten.
Kunskapsbedömning vid mottagande till sfi
Regeringen föreslår att en persons kunskaper ska bedömas ifall en sådan bedömning inte är uppenbart obehövlig. Denna bedömning ska göras skyndsamt. Resultatet ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar ska få meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.
Med anledning av att förkunskaperna hos personer som deltar i sfi-undervisning varierar i stor utsträckning, anser regeringen att det är viktigt att det görs en tidig bedömning av en persons kunskaper vid mottagande i sfi, vilket kan fungera som underlag för att placera den enskilde på rätt studieväg och lämplig nivå.
Den individuella studieplanen
Regeringen föreslår att den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. När den som deltar eller har deltagit i sfi övergår till en annan huvudman för sådan utbildning ska den ursprungliga huvudmannen ge en kopia av personens individuella studieplan till den mottagande huvudmannen. En följdändring ska därmed införas i den kommande ändringen i skollagen, som innebär att förskoleklassen upphör som egen skolform och ersätts av en ny första årskurs i de obligatoriska skolformerna, vilken träder i kraft 1 juli 2026 (Proposition 2024/25:143 En tioårig grundskola). Följdändringen innebär att även nu aktuell ändring förs in i en paragraf i den redan beslutade ändringen i skollagen.
För att tidsbegränsningen ska kunna genomföras anför regeringen att hemkommunen måste dokumentera när en elev har mottagits i sfi för första gången, vilket regeringen bedömer lämpligen bör ske av hemkommunen i den individuella studieplanen. Regeringen framhåller även vikten av att den individuella studieplanen är så tydlig och konkret som möjligt och att avbrott eller uppehåll av studierna är viktiga att dokumentera, särskilt när den enskilde först startade utbildningen.
Rätten till sfi ska gälla i tre år
Regeringen föreslår att rätten till sfi ska begränsas till att gälla i tre år från när personen för första gången togs emot till utbildningen. Huvudmannen ska besluta att förlänga tiden som personen har rätt att delta i utbildningen ifall tidsperioden inte har löpt ut och om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. Ett sådant beslut ska fattas för högst sex månader åt gången. Den längsta tiden som en person kan ha rätt till förlängning ska vara tre år.
Rätten att fullfölja sfi ska gälla inom ramen för tidsperioderna och även om en sådan tidsperiod fortfarande löper ska huvudmannen få besluta att utbildningen ska upphöra för en elev ifall eleven inte har förutsättningarna att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör framsteg. Ifall någons utbildning i sfi har upphört genom beslut av huvudmannen eller någon frivilligt har avbrutit utbildningen ska den personen på nytt beredas sådan utbildning ifall det finns särskilda skäl för det och om det kan ske inom tidsperioderna. En elev ska alltid anses ha avbrutit sin utbildning i komvux frivilligt ifall eleven efter att ha påbörjat utbildningen inte har deltagit i utbildningen under mer än tre veckor utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet.
Eleven eller den sökande ska få överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om förlängning. En följdändring ska därmed införas i den kommande ändringen i skollagen som innebär att förskoleklassen upphör som egen skolform och ersätts av en ny första årskurs i de obligatoriska skolformerna, vilken träder i kraft 1 juli 2026. Följdändringen som nu föreslås innebär att även den nu föreslagna ändringen förs in i en paragraf i den redan beslutade ändringen i skollagen.
Skälen bakom förslaget om att tidsbegränsa sfi-utbildningen är att en tidsbegränsning skulle medföra en mer intensiv och sammanhållen studietid, vilket i sin tur skulle leda till bättre resultat. I avvägningen av hur genomströmningen till sfi kan ökas, konstaterar regeringen att en tidsgräns skulle kunna effektivisera sfi-utbildningen och därmed förbättra förutsättningarna för integration och minska risken för utanförskap.
Eleven ska få rätt att delta i sfi i annan kommun än hemkommunen
Regeringen föreslår att den som har rätt att delta i sfi ska ha rätt att delta i en annan kommun än hemkommunen ifall personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning i den andra kommunen. I ett sådant fall ska den andra kommunen vara skyldig att se till att personen erbjuds sfi. Kommunen ska också informera hemkommunen om att den har tagit emot personen till sin sfi och om tidpunkten för mottagandet. En kommun som har tagit emot en elev som kommer från en annan kommun för utbildning i sfi ska få ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
I propositionen framhåller regeringen vikten av att en kommun ska tillmötesgå den enskildes behov av flexibilitet och individanpassning när det gäller studier i sfi. En person som är nyanländ behöver dels lära sig det svenska språket, dels etablera sig på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt och regeringen framhåller att det inte alltid är självklart att fortbildning eller arbete finns i den enskildes hemkommun. Detta kan leda till att den enskilde inte kan kombinera yrkesutbildningen med sfi, vilket i sin tur kan leda till att den enskilde inte utvecklar nödvändiga kunskaper i svenska. Ifall den enskilde får läsa i sfi i en annan kommun kan detta underlätta för den enskilde att tillgodogöra sig utbildningen i sfi, samtidigt som denne kan arbeta eller läsa på yrkeshögskola i en annan kommun.
Ikraftträdande
Lagändringarna i skollagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Sammanfattning av proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 21 okt 2025
Jurist, redaktör
