Klimattvisternas växande roll i klimatansvaret
Klimattvister är inte längre enstaka företeelser utan ett återkommande inslag på ett område som kännetecknas av ständig förändring och utveckling. I takt med att tempot i lagstiftningsarbetet beträffande klimatet blir trögare till följd av ökande politiska motsättningar, kan klimattvisterna få allt större betydelse. Området för klimattvister blir också mer komplext och berör aktörer i hela värdekedjan, inte bara stater. I denna analys följer Elsa Arbrandt, advokat och partner, samt biträdande juristerna Ebba Bentzer och Sigrid Holm vid Advokatfirman Cederquist, upp sin analys från i fjol och ger oss några nyckelinsikter från året som har gått.
Lägesrapport: klimattvister går in i en mogen och komplex fas
”Klimatrelaterade tvister” brukar definieras som tvister inför domstolar och domstolsliknande organ där de materiella frågorna rör forskning, politik eller lagstiftning relaterad till klimatförändringar. Merparten av de aktuella klimatrelaterade tvisterna klassificeras vidare som ”strategiska” i den meningen att de, utöver vinst i den enskilda tvisten, syftar till opinionspåverkan och beteendeförändring. Bland dessa strategiska tvister brukar man göra åtskillnad mellan talan som antingen kan anses främja ett agerande i linje med de globala klimatmålen (”climate-aligned”) eller motsatsvis avser att hindra eller försvåra ett sådant agerande (”non-aligned”).
Det kan konstateras att området för klimattvister fortsätter att utvecklas från att ursprungligen ha varit ett amerikanskt, common law-baserat fenomen, till ett etablerat globalt fenomen. Det förekommer klimattvister i nästan 60 länder, men USA står fortfarande för det största antalet. Tillväxttakten för nya klimattvister under 2024 verkar dock ha bromsat in, med knappt hälften så många nya registrerade tvister jämfört med 2023. Totalt registrerades 226 nya tvister under 2024, varav 164 av dessa väcktes i USA. Av dessa tvister klassificeras cirka 80 procent som så kallade ”strategiska tvister” (Global Trends in Climate Change Litigation: 2025 Snapshot, Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment).
Det är främst enskilda fysiska personer eller icke-statliga organisationer som driver klimattvisterna. Under 2024 stod de för över 60 procent av de nya klimattvisterna. Samtidigt bör det uppmärksammas att företag, om än i mindre utsträckning, aktivt driver klimattvister. Enligt Grantham Research Institutes rapport stod dessa aktörer för cirka 20 procent av samtliga nya tvister under 2024.
De processer som har inletts under 2024 följer en historisk trend av att huvudsakligen rikta sig mot stater eller olika offentliga organ, där dessa aktörer förekommer som svarande i över 75 procent av samtliga klimattvister. Beträffande övriga tvister, där enskilda företag står på svarandesidan, framträder dock en intressant utveckling. Klimattvisterna förekommer i allt större omfattning även utanför traditionella utsläppsintensiva branscher såsom energi- och cementbranschen. Under det senaste året tillhörde fler än hälften av svarandeföretagen andra sektorer, till exempel livsmedel och jordbruk, plast, transport, finans, kläder, media och gruvnäring. Dessutom riktas klimattvister inte längre enbart mot utsläppsintensiva företag, utan även mot företag som tillhandahåller professionella rådgivningstjänster till dessa företag.
Politiska skiften kan påverka klimattvister
Året har även inneburit politiska omslag. I rapporten från Grantham Research Institute bedöms att det senaste presidentskiftet i USA kommer att innebära, likt under presidentens första mandatperiod, en fortsatt och skärpt avregleringslinje i klimatfrågor. De amerikanska domstolarna kommer därför enligt rapporten framöver att vara en central arena för att ifrågasätta och utmana denna politik. Erfarenheter från den första mandatperioden visar att nästan 90 procent av tvisterna var strategiska, ”climate-aligned” tvister, i syfte att försvara regler, stärka skydd, tvinga myndigheter att beakta klimat och motverka informationsundanhållande. Inledningen av 2025 indikerar en fortsatt liknande inriktning.
Europa präglas också av politiska skiften som kan få återverkningar på hur klimatrelaterade tvister bedrivs och utvecklas. Den 26 februari 2025 antog EU-kommissionen det så kallade ”Omnibus”-paketet som innehåller förslag som syftar till förändringar och förenklingar av ett antal av unionens hållbarhetsregelverk, däribland CSRD och CSDDD. Diskussionerna om regelverken har pågått inom EU sedan dess. Förhandlingarna mellan EU-ländernas representanter i rådet och EU-parlamentet inleds den 18 november 2025, efter det att parlamentet fastställde sin förhandlingsposition den 13 november 2025. Målsättningen är att slutföra lagstiftningsarbetet före årets slut. Eftersom rådets och parlamentets positioner skiljer sig åt är det emellertid fortfarande ovisst var CSRD och CSDDD slutligen landar. Det råder alltså för närvarande osäkerhet inom EU kring ett flertal hållbarhetsregelverk, samtidigt som unionens inriktning i flera frågor flyttats till fokus på konkurrenskraft och försvar. Detta kan innebära att ansvaret för hållbarhetsfrågor i större utsträckning kommer att hanteras nationellt. Mot denna bakgrund är det tänkbart att utvecklingen kring klimattvister kommer att följa utvecklingen i USA, där en försämrad initiativförmåga från lagstiftaren medför en ökning av antalet strategiska klimattvister. En sådan utveckling riskerar att leda till en alltmer splittrad nationell implementering, avhängig klimattvisternas utformning och utfall i olika domstolar.
Rådgivande yttranden kan förändra förutsättningarna för klimattvister
Utöver den utveckling som har skett inom politiken och på lagstiftningsområdet, har det under år 2025 avgetts två rådgivande yttranden som kan komma att stärka förutsättningarna för klimattvister. Den 23 juli 2025 uttalade sig den Internationella domstolen i Haag (ICJ) för första gången om staters ansvar i fråga om klimatförändringar. Domstolen klargjorde genom uttalandet att stater har en skyldighet att förebygga global uppvärmning och att denna skyldighet gäller gentemot andra stater, invånare och kommande generationer. Rådgivande yttranden från ICJ anses ha stor rättslig tyngd och moralisk auktoritet.
Under sommaren publicerade Inter-American Commission on Human Rights/Inter-American Court of Human Rights (IACHR) ett rådgivande yttrande (AO-32/25) om en rättslig ram för klimatkrisen för de 35 medlemsstaterna i Organisationen för de amerikanska staterna (OAS). I yttrandet fastslog IACHR att klimatkrisen är överhängande och akut samt bekräftade att staterna har en så kallad jus cogens-skyldighet (en skyldighet enligt en tvingande och universellt bindande norm) att inte orsaka irreversibla skador på klimatet och miljön. Genom yttrandet bekräftade IACHR att det är en mänsklig rättighet att ha en hälsosam miljö och ett stabilt klimat samt erkände samtidigt staternas gemensamma men differentierade ansvar för klimatförändringarna.
Det bör i sammanhanget framhållas att ingen av ovan nämnda yttranden är juridiskt bindande. Samtidigt kan de antas ha stor betydelse i såväl pågående som framtida klimattvister i form av tolkningsunderlag för domstolar beträffande tillämpningen av internationell rätt. Yttrandena kan tänkas stärka grunden för klimatrelaterade anspråk och utvidga omfattningen av de argument som käranden kan framföra. Dessutom kan klargörandena beträffande staters ansvar för att vidta effektiva klimatåtgärder resultera i ett ökat antal klimattvister framöver. Detta kan i sin tur utgöra ett ökat incitament för stater att anta en mer ambitiös klimatpolitik och därigenom införa mer omfattande klimatlagstiftning i syfte att undvika klimattvister. Mot denna bakgrund kan dessa rådgivande yttranden eventuellt bidra med viss vägledning beträffande vilka regulatoriska krav som kan komma att ställas på enskilda företag i framtiden, i takt med att yttrandena får genomslag hos såväl rättstillämpare som lagstiftare.
Ökade krav mot intressenter inom näringslivet
Även personer verksamma inom företag som kan ha en klimatpåverkan riskerar att bli stämda. En femtedel av de tvister som väcktes 2024 riktades mot företag eller deras styrelseledamöter och ledande befattningshavare. Medan dessa klimattvister fortsätter att visa sig vara förenade med stora bevissvårigheter för käranden, har de i flera fall lett till viktiga principiella uttalanden av betydelse för framtida klimattvister. Tysk och nederländsk domstol har bland annat konstaterat att företag kan ha en ”social skyldighet” att minska sina utsläpp utöver gällande regulatoriska krav samt att ett företag som bidrar till stora växthusgasutsläpp principiellt kan hållas ansvarigt för gränsöverskridande klimatrelaterade skador, baserat på företagets proportionella andel av utsläppen. Även om kärandena i dessa avgöranden inte nådde framgång med sin talan, visar målen på hur domstolar i Europa rent principiellt öppnar upp för större gränsöverskridande klimattvister. Under förutsättning att denna trend hos europeiska domstolar håller i sig, vore därför ett annat utfall i en framtida och liknande klimattvist tänkbar, givet att käranden lyckas överkomma de stora bevissvårigheter som är förenade med en sådan talan.
Klimattvisternas påverkan utanför rättssalen
Utanför rättssalen fortsätter klimattvisterna att påverka policyarbete på klimatområdet för såväl stater som företag. Utöver att utgången i klimattvister kan påverka den politiska opinionsbildningen genom att skapa större utrymme åt principiella klimatfrågor i den allmänna debatten, kan de även påverka investerares syn på klimatarbete. Klimattvister utgör inte bara en anseenderisk för företag, utan alltmer även direkta finansiella risker genom ökad risk för offentligrättsliga som civilrättsliga sanktioner till följd av bristande klimatarbete.
Det bör samtidigt betonas att den nuvarande utvecklingen mot en mindre harmoniserad global klimatpolitik, där klimatfrågor i allt högre grad avgörs i domstolarna i stället för inom politiken, riskerar att leda till ett svårnavigerat regulatoriskt landskap för multinationella företag. Det bör därför framhållas att det i framtiden kan bli ännu viktigare för företag med gränsöverskridande verksamhet att vara särskilt uppmärksamma på rättsutvecklingen på klimattvisternas område och därmed identifiera relevanta regulatoriska risker.
Avslutning
Sammanfattningsvis fortsätter klimattvister att spela en allt större roll för såväl utvecklingen som implementeringen av de globala klimatmålen. Samtidigt som den globala klimatpolitiken framstår som alltmer splittrad, syns en tydlig trend inom internationell rättspraxis, där företag förväntas ta ökat ansvar för sina utsläpp. I takt med att tempot kring lagstiftningsarbetet beträffande klimatarbetet blir trögare till följd av ökande politiska motsättningar, kan klimattvisternas roll för såväl staters som företags klimatarbete förväntas spela en allt större roll. Att nå framgång i klimattvister är än så länge förenat med stora bevissvårigheter, men det är inte givet att dessa svårigheter kommer att bestå för evigt, i synnerhet mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Det finns därför starka incitament för företag att proaktivt se över sin riskprofil och följa rättsutvecklingen på klimattvisternas område noggrant.
Av Elsa Arbrandt, Sigrid Holm och Ebba Bentzer, Advokatfirman Cederquist.
Ursprungligen publicerad i JP Climatenet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 26 nov 2025
