Region diskriminerade inte AT-sökande
En underläkare ansåg sig diskriminerad på grund av ålder, etnicitet, modersmål och utländsk examen när han inte fick AT-tjänstgöring. Tingsrätten konstaterar att underläkarens personliga brev är mycket allmänt hållet i jämförelse med de kandidater som har kallats till intervju. Mannen kan därför inte anses ha varit i en jämförbar situation med övriga sökanden.
Bakgrund
En underläkare som sökt AT-tjänstgöring i en region menade att han hade diskriminerats på grund av ålder, etnicitet, modersmål och utländsk examen när han inte kallats till intervju, alternativt inte blivit erbjuden någon anställning. Detta eftersom han befunnit sig i en jämförbar situation med de andra som sökt. Underläkaren begärde att regionen skulle betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Regionen invände med att underläkaren inte varit i en jämförbar situation eftersom han haft sämre meriter vad gällde den personliga lämpligheten. Det initiala urvalet skedde på grundval av det skriftliga underlaget och underläkarens personliga brev och CV bedömdes som mycket allmänt hållna.
Rättsliga utgångspunkter
En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare, varken direkt eller indirekt. Det framgår av 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (DL). Enligt 1 kap. 4 § DL är det fråga om direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk tillhörighet eller ålder.
Tingsrättens bedömning
Underläkaren har åberopat meritförteckningar för de kandidater som blev kallade till intervju och/eller fick anställning. Flertalet av kandidaterna tog nyligen läkarexamen och har i jämförelse med läkaren inte lika lång arbetslivserfarenhet. Läkaren har dock inte åberopat kandidaternas personliga brev. Tingsrätten kan därför inte jämföra läkarens personliga brev med de övriga kandidaternas och ta ställning till om han faktiskt varit i en jämförbar situation med de som kallats till intervju.
Regionen har å sin sida åberopat personliga brev och CV:n tillhörande två kandidater som kallats till intervju, varav en erbjöds anställning. Tingsrätten konstaterar att dessa två brev innehåller tydliga motiveringar till varför de söker sig till regionen, medans läkarens brev är väldigt allmänt hållen. Läkaren kan därför inte anses ha varit i en jämförbar situation med dessa två sökanden.
I övrigt saknar alltså tingsrätten underlag för att kunna bedöma ifall läkaren varit i en jämförbar situation som de som kallats till intervju. Läkaren kan därför inte anses ha visat att han blivit diskriminerad och har därför inte rätt till någon diskrimineringsersättning.
Av Mihiri Ratnayake, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.
Publicerad 14 apr 2022