150 000 kronor i diskrimineringsersättning till elev som lärare vägrat kalla ”hen”

skola_150-000-kronor-i-diskrimineringsersättning-till-elev-som-lärare-vägrat-kalla-hen.jpg

DO anser att det var diskriminering när en lärare vägrade att tilltala en elev med elevens önskade pronomen, vilket var hen. Utbildningsanordnaren som driver skolan har enligt DO diskriminerat eleven och brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet. Skolan betalade den begärda diskrimineringsersättningen om 150 000 kronor till eleven.

Bakgrund

Diskrimineringsombudsmannens (DO) beslut i ärendet innehåller ingen information om hur situationen sett ut. Följande referat grundar sig därför även på andra handlingar i ärendet och uttalanden från DO.

En elevs vårdnadshavare informerade elevens lärare och lärarassistent om att deras barns pronomen var hen. Detta skedde i samband med att eleven började på skolan. Läraren vägrade dock att använda ordet hen i tilltal av eleven. Vårdnadshavarna vände sig till rektorn och berättade om lärarens vägran att använda elevens önskade pronomen, varpå rektorn lovade att prata med läraren. Läraren fortsatte dock att kalla eleven för fel pronomen under mer än en termin. Vårdnadshavarna anmälde händelserna till DO.

Rättslig reglering

Att kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck är en diskrimineringsgrund framgår av 1 kap. 4 § första punkten diskrimineringslagen. Enligt 1 kap. 5 § andra punkten innebär könsöverskridande identitet eller uttryck att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet enligt skollagen eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) inte diskriminera något barn eller elev som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen skyldig att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.

Diskrimineringsombudsmannens bedömning

Utbildningsanordnaren medger i sitt yttrande till DO att eleven utsatts för diskriminering och att situationen pågick alldeles för länge. Skolan stängde av läraren och denne blev senare även uppsagd. DO:s tillsyn handlar dock inte om det var rätt eller inte av skolan att säga upp läraren utan om skolan, genom lärarens agerande, har diskriminerat eleven.

DO bedömer att utbildningsanordnaren har brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen. Därigenom har skolan diskriminerat eleven. DO uttalar även att det är en allvarlig form av trakasserier när en lärare, mot en elevs uttryckliga vilja, medvetet låter bli att använda det pronomen som eleven identifierar sig med. Rektorn ska omgående se till att sådana trakasserier upphör.

DO begärde att utbildningsanordnaren ska betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven. Skolan meddelade kort efter beslutet att de hade betalat den begärda ersättningen till eleven. 

Av Sonya Friberg, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.

Publicerad 28 feb 2022

Sonya Friberg

Redaktör, jurist

Relaterade nyheter

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom skoljuridik:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

  • JP Skolnet

    Juridisk informationstjänst för dig som arbetar med skolfrågor.
  • JP RättsfallsnetSekretess

    JP Rättsfallsnet–Sekretess ger dig tillgång till alla domar om sekretess som avgjorts med stöd av tryckfrihetsförordningen och OSL.
  • JP RättsfallsnetSkola

    JP Rättsfallsnet–Skola ger dig till tillgång till alla domar på skolans område.

Nyheter

Får ett beslut om skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands ses som ett mer ingripande beslut som ska fattas av ansvarig nämnd, eller kan det delegeras till exempelvis rektor? Vår juridiska rådgivare Maria Bjurholm reder ut saken.

27 sep 2022

Här kommer ett urval av de lagändringar som började gälla under sommaren 2022. Lagändringarna innebär bland annat en ny princip för betygssättning.

23 aug 2022

Regeringen tillsätter en utredning som ska utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet.

22 aug 2022