Kritik mot rektor som kränkt en anställds yttrandefrihet
En lärare uttryckte missnöje över verksamheten i den skola hon arbetade på i ett meddelande till föräldrarna i lärplattformen. Rektorn kallade henne till möte och hävdade att det var olämpligt att hon uttryckt sig på det sätt som hon hade gjort och att hon borde sluta med det. JO bedömer att det kan antas att läraren uppfattat rektorns uttalanden som en inskränkning av hennes yttrandefrihet och ger rektorn kritik för detta.
Bakgrund
En lärare klagade till Justitieombudsmannen (JO) på rektorn i skolan där hon arbetade. Läraren hade skickat ett meddelande till elevernas föräldrar i lärplattformen att hon och några kollegor skulle sluta arbeta på skolan och att det hade att göra med hur skolan organiserades och leddes. Några dagar efter att hon hade skickat meddelandet blev hon kallad till möte med rektorn. Rektorn framhöll vid mötet att hon hade spridit rykten om skolan och att det var olämpligt, att hon inte hade haft rätt att skriva på det sätt som hon gjort i brevet och att hon skulle sluta med det. Rektorn informerade henne även om att hon inte längre fick vara med i kommunens utvecklingsgrupp, eftersom de som deltog i denna grupp skulle arbeta för kommunens bästa och utveckling.
Enligt nämnden hade rektorns invändningar mot lärarens meddelande att göra med lämpligheten att skicka brevet i lärplattformen. Syftet med rektorns invändningar var inte att förbjuda läraren att yttra sig över verksamheten eller organisationen genom sina egna kanaler.
Nämnden anförde även att läraren uteslöts från utvecklingsgruppen eftersom hon skulle sluta på skolan, och det enligt rektorn var viktigare att hon istället fokuserade på undervisningen. Rektorn förde däremot fram att han i efterhand hade insett att han borde diskuterat frågan om deltagandet i utvecklingsgruppen vid ett annat möte. Nämnden anförde att det inte fanns skäl att ifrågasätta rektorns uppgifter och att rektorn inte hade inskränkt lärarens meddelarfrihet.
Gällande rätt
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet (2 kap. 1 § första stycket regeringsformen [RF]). Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter eller känslor. Av 3 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår repressalieförbudet som innebär att det allmänna inte får ingripa mot den som i ett grundlagsskyddat medium har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat i ett sådant bruk. Ett otillåtet ingripande kan bestå i allt från en tillrättavisning till ett avsked (se prop. 2009/10:81 s. 40). Bestämmelsen i 2 kap. 1 § RF innebär att det även finns ett motsvarande skydd mot repressalier när någon använt sin yttrandefrihet i andra former än de som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Någon som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att offentligt ge uttryck för sina synpunkter på verksamheten utan att drabbas av några repressalier från sin arbetsgivare. Även om det civilrättsligt reglerade anställningsförhållandet kan medföra faktiska begränsningar i den anställdes möjligheter att yttra sig över verksamheten, så som att den anställde inte kan kräva att få hålla föredrag om sin syn på myndighetens verksamhet, innebär inte att den anställde är förhindrad att yttra sina privata åsikter om sådana frågor (se bland annat JO 2007/08 s. 550 och JO 2020/21 s. 296). En myndighet får inte försöka motarbeta att anställda använder sin yttrandefrihet, vilket innebär att en offentlig arbetsgivare inte får försöka påverka de anställda att inte använda sin yttrandefrihet (se bland annat JO 2014/15 s. 663 och JK 2013-06-27, dnr 8564-12-22). Vid bedömningen av om en myndighets åtgärd har varit otillåten har det i praxis beaktats hur den enskilde har uppfattat situationen (se bland annat JO 2009/10 s. 456 och JO 2022/23 s. 220).
Justitieombudsmannen
JO:s granskning är begränsad till om rektorns yttranden och de åtgärder som vidtogs vid mötet utgör en inskränkning av lärarens yttrandefrihet.
JO ifrågasätter inte att en arbetsgivare har synpunkter på viken typ av information som förmedlas genom en lärplattform och enligt JO kan en anställd inte kräva att få använda en sådan för att yttra sina åsikter över verksamhetens organisation. JO framhåller däremot att detta inte innebär att den anställda inte kan yttra sina åsikter i sådana frågor i andra sammanhang. Även om arbetsgivaren har rätt att bestämma vilken typ av information som får förmedlas i en lärplattform så framhåller JO att det är viktigt att företrädaren för en myndighet inte uttalar sig på ett sätt som den anställda kan förstå som en uppmaning att inte använda sin yttrandefrihet. Vad avser frågan om att rektorn uteslutit läraren ur kommunens utvecklingsgrupp, framhåller JO att läraren inte fick någon förklaring om varför hon blev utesluten ur utvecklingsgruppen och att rektorn yttrade sig över detta i samband med att meddelandet i lärplattformen diskuterades. JO anför på grund av dessa omständigheter att det har funnits anledning för läraren att uppfatta rektorns uttalanden som ett ingripande mot att hon yttrat sina åsikter.
Sammantaget bedömer JO att rektorns agerande vid mötet har kunnat uppfattas av läraren som ett försök att begränsa hennes yttrandefrihet. Detta har inneburit en kränkning av lärarens yttrandefrihet enligt 2 kap. 1 § RF. JO ger rektorn kritik för detta.
Referat av Justitieombudsmannen 2025-10-16, dnr 10801-2024.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 11 nov 2025
Jurist, redaktör
