Är handläggare inom socialtjänsten tjänstemän?

Fråga

Biståndshandläggare tar beslut och beviljar/nekar olika insatser och möter en del hat, hot och förolämpningar. Räknas de som tjänstemän och skyddas av paragraferna i 17 kap. brottsbalken om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman och förolämpning mot tjänsteman?

Juristens svar

I 17 kap. brottsbalken (BrB) finns bland annat regler om olika former av brott riktade mot tjänstemän. I 17 kap. 1 § regleras våld eller hot mot tjänsteman, i 17 kap. 2 § angrepp mot tjänsteman och i 17 kap. 3 § förolämpning mot tjänsteman. Brotten har gemensamt att det rör sig om angrepp riktat mot en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen.

Skyddet för tjänstemän är inte knutet till specifika yrken utan handlar om huruvida någon utövar eller har rätt att utöva myndighet. Med myndighetsutövning avses i sammanhanget beslut och åtgärder som är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter gentemot enskilda. Det avser åtgärder som gäller utövandet av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande, eller ingrepp i enskildas frihet eller egendom (se prop. 2024/25:141 s. 20). Att besluta om huruvida någon ska beviljas en insats inom socialtjänsten är därmed myndighetsutövning. Vidare är det tillräckligt att angreppet i fråga sker i samband med myndighetsutövning, vilket innebär att utöver vid beslutsfattande inkluderas även till exempel vid ärendehandläggning och utredningsarbete (se prop. 2024/25:141 s. 111). Sammantaget innebär det att angrepp mot insatshandsläggare (tidigare biståndshandläggare, jfr nya socialtjänstlagen [2025:400]) kan omfattas av reglerna om våld eller hot, angrepp och förolämpning mot tjänsteman. Det förutsätter dock att angreppet har samband med myndighetsutövningen. Om angreppet riktar sig mot en arbetsuppgift som helt saknar samband med myndighetsutövning blir bestämmelserna inte tillämpbara (jfr prop. 2024/25:141 s. 111).

Dessutom finns en regel i 17 kap. 5 § brottsbalken som innebär att bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och angrepp mot tjänsteman också ska tillämpas om någon, på det sätt som anges i bestämmelserna, angriper en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning. I bestämmelsen tas socialtjänstpersonal upp som utövare av sådan viss samhällsnyttig funktion. Det innebär alltså att även sådan socialtjänstpersonal som inte arbetar med myndighetsutövning omfattas av det straffrättsliga skyddet (jfr prop. 2022/23:106 s. 50 f.). Observera dock att det avser våld eller hot mot tjänsteman (17 kap. 1 § BrB) samt angrepp mot tjänsteman (17 kap. 2 § BrB), men inte förolämpning mot tjänsteman (17 kap. 3 § BrB).

Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 19 nov 2025

Tilda Ekstrand

Jurist, redaktör